Så klarade Skara kommun pandemin

I en utvärdering av Skara kommuns krisledning och krishantering under pandemin konstaterar man att kommunen, trots stora påfrestningar, i stort lyckats leverera välfärd under krisen. Public Partner, som utvärderat, pekar ut den lösningsfokuserade kulturen i organisationen som en avgörande faktor och förmågan att anpassa strategier och inriktning mot snabbt förändrade mål där ny information dagligen kom in och påverkade krishanteringen. 

– Kommunen har under pandemin har lyckats bra i huvuduppdraget att leverera skola och omsorg, att man var snabb i början av pandemin att starta upp krisorganisationen och att kommunikationen har fungerat väl både inom organisationen och utåt mot invånare och andra aktörer, säger Carolina Esping, utvecklingschef.

– Att Skara har klarat det grundläggande välfärdsuppdraget visar på bärkraften i kommunens organisation och alla medarbetares fantastiska insatser. Det är viktigt nu att vi lär oss av de erfarenheter pandemin gett oss, och använder lärdomarna till att förbättra vårt arbete för Skaras invånare ytterligare. Jag vill också tacka alla som på olika sätt ställt upp för vårt gemensamma samhälle i en tuff tid, säger Ylva Petterson, kommunalråd (M).

Ojämn belastning och avlastning

Smittspridningen i Skara har i stort följt den nationella trenden och kommunen har följt myndigheternas rekommendationer och restriktioner. I början av pandemin fick kommunen kritik eftersom smittspridningen då var begränsad till Mälardalen. Både smittspridningen lokalt och dödsfallen på grund av covid-19 har legat i nivå med resten av Sverige.

Medier uppmärksammade sommaren 2020 flera dödsfall med anledning av covid-19 på Vallehemmet, och det är också något Public Partner lyfter upp viktiga lärdomar för kommunen. Omsorgsförvaltningen fick bland annat själva hantera risker som uppstod på grund av hög sjukfrånvaro hos medarbetarna, brist på legitimerad personal och personal utan delegation. I utvärderingen tar man särskilt upp:

”Belastningen i organisationen har varit ojämn. Vissa chefer och nyckelpersoner har arbetat mer eller mindre dygnet runt för att hantera både krisen och sitt ordinarie uppdrag. En central krisledning bör ha som uppgift att säkerställa att i de hörn av organisationen där det är hög belastning så behöver krisstöd sättas in som avlastar chefen från krishantering. Detta så att utrymme ges att hantera sitt ordinarie uppdrag.”

Kommunens arbete framåt

Syftet med utvärderingen är att skapa en grund för lärande kring kommunens hantering och bidra till utveckling genom att ta tillvara erfarenheter från krisarbetet.

I utvärderingen lyfter Public Partner en nyanserad bild vad gäller samarbetet mellan tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen. Särskilt lyfter man ut kommunikationen mellan tjänstepersoner och förtroendevalda, som har fungerat väl och förtroendevalda uttrycker att de har ett stort förtroende för tjänsteorganisationens arbete. Däremot har inte tjänsteorganisationen tagit de förtroendevaldas roll i anspråk tillräckligt, att informationen har varit färdig när den nått den politiska ledningen.

– Som i allt utvärderingsarbete finns det utrymme för förbättringar och sådant man tillsammans behöver dra lärdom av. Kommunen har upplevts som otydliga i vad som definierar en kris och omsorgsförvaltningen stod i början av pandemin ensamma i hanteringen, säger säkerhetssamordnare Rebecca Bergelin.

Kommunen föreslås fortsätta utveckla sin krisorganisation, både vad gäller samordning och samverkan men även roller och ansvar. Under pandemin har arbetet över enhets- och förvaltningsgränser varit lyckat och det är något att hålla i även efter en kris. De heldigitala och semidigitala mötena under pandemin föreslås fortsätta och utvecklas, och informationssäkerhetsperspektivet behöver vävas in i det digitala arbetslivet.