Svinn blir en win-win

Vi ska klara vår lokala del av Parisavtalet. Det innebär att vi ska minska koldioxidutsläppen och då är maten en viktig del.

Skara kommun har femton klimatlöften i år och två handlar om maten.

• Vi mäter matsvinn i offentlig verksamhet och har mål
• Vi beräknar klimatpåverkan från maten i offentlig verksamhet och har mål

Det är många avvägningar som ska göras på kostenheten. Menyn ska vara ekonomisk, den ska harmonisera med näringslära och självklart vill vi att barn och äldre gillar maten.

Klimatsmartare mat kan innebära mer växtbaserat i köttfärsen, mer kyckling än nöt och potatis eller bulgur istället för ris. Det är inte ett mål i sig att äta mindre kött, men däremot att minska koldioxidutsläppen. Av den, och andra lika goda anledningar, är andelen svenskt kött större än tidigare, mellan 95-100%. Kött från svenska djur orsakar mindre utsläpp än från andra länder, mycket beroende på fodret men också transporter.

Totalt på ett år serveras nära 1 miljon portioner i Skaras förskolor, skolor och äldreomsorg. När man kommer upp i de kvantiteterna kan även en liten procent minskat svinn göra stor effekt. Kostenheten i Skara har jobbat länge med att mäta svinn och att komma på bra sätt att jobba klimatsmart. Nu kommer också Omsorgen att börja mäta svinn.

- Vi ser framemot att lära oss mer om hur vi kan hantera matsvinn och motverka det och att vara delaktiga i att nå kommunens klimatmål. Vi hänger på kostenheten och mäter samtidigt och vi kommer få utbildning och stöttning av dem, säger Petra Vedebrand som är verksamhetschef inom Omsorgen.

Vi klarar målet med råge

Kommunens kostenhet har gjort svinnmätningar ända sedan 2009. Då låg svinnet på hela 20 procent. Nu är det nere i 11 procent. Det visar tydligt att det går att göra någonting åt svinnet. Mätningarna görs två gånger på året och i oktober är det dags igen. Varje gång mäter man över en fyraveckorsperiod. Det går att räkna både i procent, gram och ekvivalenter. I gram räknat är målet 45 gram/portion, och nu vi är nu nere på 43 g.

För att sedan få reda på hur mycket koldioxid svinnet motsvarar får man ta till ekvivalenter. I livsmedelskedjan är det inte bara den färdiga maten som räknas utan även de utsläpp som sker på vägen. Ekvivalenter låter som rena grekiskan men i korthet går det ut på att räkna om utsläppen från andra växthusgaser som metan och lustgas så att det går att jämföra dem och räkna ihop med koldioxid.

- Det målet har vi klarat med råge hittills under året. Målet låg på 1.70 men vi är redan nere i 1.57, säger kostchefen Kristina Fahlgren Palm.

Godast mat ger mest svinn

Kanske är det inte det man först gissar på, men mest svinn blir det faktiskt på populär mat som spaghetti och köttfärssås. Ögat är hungrigt men magen blir fort mätt. Det är lätt att ta till sig för mycket av det man gillar.

Men några som verkligen har koll på det här med svinn, det är eleverna. I skolan pratar man mycket om matsvinn och här är det inte ekvivalenter man räknar om till, utan lite mer vardagliga saker eller till och med ipads: så här många Ipads hade man fått för svinnet. Att motverka svinn är hushållning och hushållning är ekonomi. Och ekonomi är ipads. Enkelt.

Enkla knep för att minska svinnet

Typen av uppläggning har en viss inverkan på svinnet. Det är djupt inrotat i oss att inte vilja ta det sista i en karott. Det är till och med så att det i vårt södra grannland kallas skämtsamt för "svensken". Kanske är det samma fina tanke som med "lagom". Det ska räcka till alla, laget runt. Det kan faktiskt innebära att vi hellre avstår än tar av det sista. Är det då en stor karott blir det stort svinn. Men om man fyller på i mindre karotter blir svinnet mindre. Ett annat praktiskt knep är att använda mindre bestick så att ingen luras att ta mer än man orkar äta. Även i årsplaneringen går det att klämma åt svinnet. Menyer sätts ihop så att man kan räkna med matsvinnet till kommande dags rätter.

Svinn blir frallor

Kristina sätter fram ett fat med nybakade frallor för provsmakning. Varje fralla väger lite mer än det totala svinnet per matportion men det känns ändå som en rätt bra jämförelse.

- Grönsaker och rotfrukter kan återanvändas bara de hettas upp och de passar utmärkt i frallor. Här ha vi använt morötter, säger Kristina.

Vi som hade förmånen att smaka kan intyga att de var väldiga goda och säkert också väldigt nyttiga. Kanske vore det inte en dum idé att testa matsvinnstänket hemma nu när matpriserna når nya nivåer. Mycket av det nya matsvinnstänket är egentligen hur tidigare generationer resonerade, men har gått förlorat efter hand. Det är dags att ta upp det igen. Matsvinn kan bli en win-win för både klimatet och plånboken.

Kostchefens bästa tips

• Ät kvalitet
• Köp lokalproducerat och säsongsanpassat
• Grönsaker kan återanvändas bara de hettas upp, exempelvis användas i bakning
• Gör grytor eller pyttipanna
• Skippa ris - det finns alternativ
  

Helena Långström Schön
Kommunikatör