< >


Sju nyttor med våtmarken i Varnhem

Den anlagda våtmarken/sjön i Varnhem kan vara en av de mest välplacerade vattenåtgärderna i hela landet. I projektgruppen för våtmarken är vi övertygade om att den kommer vara till både stor nytta och glädje för människa och miljö i många generationer framåt. Våtmarken är inte bara tänkt att vara en vacker vattenspegel, utan den fyller en rad viktiga funktioner och bidrar med ekossystemtjänster samtidigt som den återställer hur det historiskt såg ut vid klostret.

Sju exempel på nyttor

  1. Vattnet som kommer till våtmarken renas på näringsämnen av både kväve och fosfor. Därmed minskar vi övergödning lokalt såväl som i Vänern och havet.

  2. Den betade marken där våtmarken i Varnhem har återskapats består till stor del torv som läcker klimatgasen metan när syret kom i kontakt med den. Något som nu alltså bromsats/stoppats.

  3. Våtmarken bidrar till en ökad grundvattenbildning i området.

  4. Vatten flödesutjämnas så att den motverkar både torka och översvämningar. vilket är mycket viktigt nu när SMHI spår att klimatförändringarna kommer leda till varmare och torrare somrar i vår region.

  5. Våtmarken återskapar en för klostret mer historiskt riktig miljö.

  6. Sjön har flacka och flikiga kanter vilket skapar förutsättningar för en rik och stor mångfald. Detta är något som ökar ytterligare genom att området sköts med slåtter/bete. (Vilket kommer vara av del av den kontinuerliga framtida skötseln som ska motverka en kraftig igenväxning.)

  7. Skrattmåsarna som nu har etablerat sig är en del av mångfalden i Sverige. De är en fågelart som tjänar som väktare åt många andra fågelarter då de skyddar sina häckningsplatser och då även andra fåglar från rovdjur.

Vilka fåglar och andra organismer som kommer trivas vet vi först om några år när våtmarken utvecklat sig. Det är inte så troligt att måsarna kommer att stanna permanent eftersom vi inte har anlagt några öar i våtmarken, som är fallet i exempelvis Spånnsjön.

Värt att ta med i beaktningen när man anlägger våtmarker är att de precis som en gräsmatta eller en häck behöver lite skötsel ibland. Med 15-20 års intervall behöver en väl fungerande våtmark renoveras och rensas på sediment och det är precis vad kommunen ville göra vid Hindsbosjön inne i Skara i år. Tyvärr fick vi inte fick statliga medel för den åtgärden.

Abbe Sahli,
miljöstrateg

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar




Denna sida uppdaterades