< >


Täthet och struktur

GESTALTNING, DEL 6

Promenadstaden är tät, men inte hög. Historiskt hade vi 100 till 200 invånare per hektar i våra städer vilket gjorde det rimligt att gå till i princip alla målpunkter, medan bilen har låtit oss breda ut oss till under en tiondel av detta i villastaden.

Som fotgängare uppskattar man en stad i 3–4 våningar med hög täthet, men har svårare att finna sig till rätta i en stad av höga byggnader med långa avstånd mellan byggnadskropparna. Tätheten i bebyggelsen är den i särklass viktigaste parametern för att skapa attraktiva gåendemiljöer. Med högre boendetäthet kan kollektivtrafiken utökas så att fler människor får möjlighet att välja kollektivtrafik före bilen och fler kan nå sina dagliga aktiviteter utan bil. Färre bilar i staden ger i sin tur utrymme åt högre täthet. Mer stadsliv ökar också känslan av trygghet och ger en mer händelserik miljö.

Rum som attraherar

Små eller medelstora kvarter är önskvärt för att skapa trygghet och intresse, men även för att ge bättre affärsmöjligheter, då staden blir bättre integrerad. Önskvärt avstånd mellan korsningar, ur de gåendes perspektiv, är 80 - 100 meter. I Skara ligger flertalet gator och kvarter långt ifrån detta ideal, medan den medeltida stadskärnan svarar väl mot detta. När vi planerar nya områden stävar vi efter en bra balans mellan ekonomin i exploateringen och att tomter och kvarter avskiljs av att tomter och kvarter avskils av ett finmaskigt nät av möjligheter att ta sig fram. Det finns fog för uttrycket ”gammal som gatan”: På många sätt är just gatunätet det absolut viktigaste i planeringen, för strukturen kommer att överleva verksamheterna i den många gånger om. Vi trampar fortfarande samma gator som biskop Turgot gjorde för 1000 år sedan.

Det krävs målpunkter och rum med egen karaktär som attraherar gående. Allmänna platser som parker, torg eller lekplatser bidrar mer till gatumiljön om de uppfattas som egna rum i anslutning till gatan, som alkover i en byggnad. På så sätt kan dessa platser bryta upp långa enformiga sträckor, förse gator med början och slut och ge gatan en egen karaktär.

Detta har vi gratis på många ställen i Skara, genom våra historiska miljöer och byggnader. Dessa kan dock behöva ramas in och framhävas på vissa håll. På andra kan det handla om att tillföra ny mening åt ett karaktärslöst rum.

Bilen har styrt

Byggnader ska vända sig mot gatan för en ökad trygghet. Planeringen har under decennier skett med bilens framkomlighet i fokus. Detta har lett till att byggnaderna spritts ut hellre än vuxit uppåt och tagit ett steg tillbaka från gatan. Fönster och dörrar har minskat mot gatusidan. Allt detta skapar ett mindre attraktivt gaturum för gående. Gatan får färre ögon från bostäder och verksamheter vilket inverkar på tryggheten på ett negativt sätt. Rummet blir otydligare, otillgängligare och mindre befolkat Genom en tydligare rumsbildning blir gatan intressantare för gående och närheten verkar hämmande på bilarnas hastighet. Det är viktigt att huvudentréer förläggs mot gatan, och att fönster finns i gatunivå, för ett levande rum mellan husen.

Anders Kyrkander
Stadsarkitekt


Kommentarer
  1. Karl-Gustav Bynke
    Kan inte låta bli att lyfta fram min gamla käpphäst att göra Klostergatan till Gågata! Stans centrum skulle bli ännu lite mysigare. Ett bilfritt centrum runt Hötorget, Olins Park och Klostergatan är något att satsa på. Mysigt!
    På Skaras centrala gatunät har det förts fram bilar i 100 år men i 700 år dessförinnan har det varit bilfritt.
    # 1
    onsdag, 13 februari kl. 09:01
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar




Denna sida uppdaterades