Så gör du vid terrorattentat eller krig

Hotet mot Sverige har ökat. Det kan finnas risk för cyberattacker som kan förstöra datasystem. Terrorattentat kan förstöra byggnader och skada människor. Sabotage kan förstöra transporter eller el.

Lättläst

Så gör du vid terrorattentat eller krig

Terrorattentat kan förstöra byggnader och skada människor.

Det kan också finnas en risk för en militär attack mot Sverige.

Då kan regeringen besluta om höjd beredskap.

Höjd beredskap innebär att Sverige
ska skydda alla som bor här.

Vi har ett militärt försvar som ska skydda oss.

Sverige är med i NATO som kan hjälpa vårt land
om det behövs.

Även om vi hoppas att det inte ska hända,
så behöver vi vara förberedda.

Tillsammans hjälps vi åt.

Redan nu bör du ta reda på vart ditt närmaste skyddsrum är.
På MCF:s hemsida kan du hitta alla skyddsrum.
Skyddsrumskarta (mfc.se) Länk till annan webbplats..

Skydda dig mot terrorattentat

Om det blir ett terrorattentat och någon attackerar eller
förstör så kan vi människor behöva skydda oss.

• Ta dig långt från platsen.
• Sök skydd. Lås in dig i ett rum eller
  göm dig om du inte kan fly.
  Sätt telefonen på ljudlöst.
• Ring 112 och berätta vad som hänt.

Skydda dig vid ett flyglarm

Vid ett flyglarm ska du genast ta dig till ett skyddsrum eller annan skyddad plats.

Du kommer att bli varnad genom flyglarm eller genom Sveriges Radio P4.

• Ta dig till ett skyddsrum. Det ger bästa skyddet.
• Du kan även skydda dig i en tunnel
  eller vid en mur om du hinner.
• Eller inomhus i ett rum utan fönster,
  i en källare eller garage
• Om du är utomhus och inte hinner till ett skyddsrum -
  ta skydd i ett dike eller en grop.

Ta med till skyddsrummet

Om du behöver söka skydd, ta med till skyddsrummet:

• Något att äta
• Mediciner
• Varma kläder

Om du snabbt behöver lämna ditt hem en längre tid – ta med:

• Mat och vatten för några dagar.
• Id-kort/pass, bankkort och pengar.
• Mediciner och hjälpmedel, exempelvis hörapparat.
• Radio som drivs med batteri, solceller eller vev.
• Varma kläder, regnkläder och ombyte.
• Mobiltelefon och laddare.
• Viktiga uppgifter på papper, exempelvis
  telefonnummer och försäkringsbevis.

Olika larmsignaler och VMA

Det finns olika sätt att varna dig och andra.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

Det vanligaste är ett viktigt meddelande till allmänheten,
som kallas VMA.

Du kan läsa VMA på Sveriges Radio P4.

VMA kan också skickas via sms eller med en signal.

Signalen tjuter på olika platser i kommunen.

Den kallas för Hesa Fredrik. 

Det låter så här: Signal i 7 sekunder och paus i 14 sekunder.
Slutar efter 2 minuter.

• Gå in.
• Stäng fönster, dörrar och ventilation.
• Lyssna på Sveriges Radio P4.

Flyglarm

Om du hör flyglarm ska du genast ta dig till
ett skyddsrum eller annan skyddad plats. 

Det låter så här: Korta signaler i 1 minut.

Faran över

När du hör signalen ”Faran är över” kan du lämna ditt skydd. 

Det låter så här: Lång obruten signal i 30 sekunder.

Du som har behov av extra stöd

Om du brukar få särskilt stöd från kommunen,
kommer du få det även i kris och krig.

Men du behöver också ha en egen beredskap utifrån dina behov.

• Prata med anhöriga, vänner, grannar, assistenter
  eller biståndshandläggare om vilken hjälp du kan behöva.
• Skriv ner viktig information om exempelvis
  mediciner och hjälpmedel.
• Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum är
  och hur du tar dig dit.
• Använd Teletal, Texttelefoni eller Bildtelefoni
  för att få viktig information på telefon.
• Om du har nedsatt hörsel, använd appen
  från krisinformation.se och tillåt notiser
  för att få viktiga meddelanden (VMA).
• Om du har nedsatt syn, använd uppläsningsverktyg
  eller skärmläsare för att få information från myndigheter.
• Du kan ta med ledarhund och assistanshund till skyddsrum,
  men inga andra husdjur.

Bildstöd

Bildstöd - Så gör du vid terrorattentat eller krig pdf, 680.5 kB.

Tecken som stöd

Tecken som stöd - Så gör du vid terrorattentat eller krig pdf, 28.8 MB.

Samtalskarta

Samtalskarta - Så gör du vid terrorattentat eller krig pdf, 397.2 kB.