Arbetssätt

I GINS börjar arbetet alltid i konkreta behov, utmaningar och möjligheter. Det kan handla om frågor från företag och innovatörer, inspel från branschen eller utvecklingsbehov som identifieras gemensamt mellan aktörer.

Särskilt fokus ligger på frågor som:

• berör flera organisationers uppdrag samtidigt
• riskerar att bli svåra att hantera inom en enskild aktör
• har potential att skapa nytta för fler än en part

Genom gemensamma behovsbilder och prioriteringar blir det tydligare vad som är viktigt att arbeta med – och varför.

Arbetssätt

GINS arbetar inte med färdiga lösningar från start. Istället utvecklas insatser genom ett stegvis och utforskande arbetssätt:

1. Behov identifieras tillsammans
2. Aktiviteter avgränsas och utformas
3. Insatser testas i mindre skala
4. Resultat följs upp och lärdomar tas tillvara

Detta gör att arbetet kan starta snabbt, samtidigt som vi bygger kunskap längs vägen. Insatser som fungerar väl kan skalas upp eller bli en del av ordinarie verksamhet hos aktörerna.

Samlar aktörer inom innovationsstöd

GINS bygger på att det redan finns ett starkt innovationsstöd i Skaraborg. Arbetet handlar därför inte om att skapa något nytt vid sidan av – utan om att få det som finns att fungera bättre tillsammans.

GINS fungerar som en:

• mötesplats för dialog och gemensam utveckling
• katalysator som sätter igång processer
• samordnande struktur som skapar riktning och tydlighet

Det praktiska genomförandet sker fortsatt hos de aktörer som redan har kompetensen – men med bättre samspel, tydligare kopplingar och större genomslag som resultat.

Skapar nytta – både här och på sikt

GINS bidrar till konkret nytta i det dagliga arbetet, samtidigt som långsiktiga strukturer utvecklas.

Det handlar om att:

• göra det enklare att navigera i stödsystemet
• koppla ihop rätt aktörer i rätt skede
• stärka kopplingen mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor
• utveckla arbetssätt som fungerar även efter projektets slut

Genom att kombinera praktiskt genomförande med gemensamt lärande stärks både enskilda aktörer och systemets samlade förmåga över tid.

I flera dialoger och samarbeten ser vi att viljan att samverka är stark. Samtidigt blir det tydligt att det inte räcker hela vägen.

När flera aktörer möts uppstår ofta frågor kring roller, ansvar och förväntningar. Vem driver vad? Vem tar nästa steg? Och hur säkerställer vi att arbetet håller ihop över tid?

I de sammanhang där detta är tydligt går arbetet framåt snabbare. Där det saknas kan processer istället stanna upp, trots goda intentioner.

Detta tar vi med oss:

• Tydlighet i roller är avgörande
• Samverkan behöver aktivt ledas och följas upp
• Det finns en viktig roll i att hålla ihop helheten

Behov av att testa i mindre skala

Flera aktörer lyfter vikten av att kunna pröva idéer innan större beslut tas.

I många fall saknas möjligheten att testa i mindre skala, vilket gör att utveckling antingen försenas eller innebär onödigt stora risker. Samtidigt finns en vilja att arbeta mer experimenterande – där idéer kan testas, utvärderas och justeras innan de växlas upp.

Att skapa utrymme för denna typ av arbetssätt kan bidra till både snabbare lärande och bättre resultat över tid.

Detta tar vi med oss:

• Testmiljöer och piloter är viktiga
• Mindre steg kan minska risk och öka kvalitet
• Det finns behov av att koppla ihop aktörer kring detta

Kompetens är en nyckelfråga i omställningen

I möten med både näringsliv och utbildningsaktörer återkommer frågan om kompetens.

Behoven handlar både om spetskompetens inom specifika områden och en bredare förståelse för omställningen inom gröna näringar. Samtidigt finns utmaningar i att matcha utbildning och arbetsliv på ett sätt som möter framtida behov.

Det pekar på vikten av att arbeta mer tillsammans kring kompetensförsörjning.

Detta tar vi med oss:

• Kompetensfrågan behöver hanteras gemensamt
• Bättre koppling mellan utbildning och praktik behövs
• Det finns potential i gemensamma initiativ