Skaras koldioxidbudget

Den globala uppvärmningen har redan nått en nivå där effekterna märks tydligt. WMO:s klimatrapport för 2025 anger att åren 2015–2025 är de elva varmaste åren som uppmätts, och att 2025 var det näst eller tredje varmaste året med cirka 1,43 grader över förindustriell nivå. Ett enskilt år över 1,5 grader innebär inte att Parisavtalets långsiktiga temperaturmål formellt är passerat, men visar att marginalerna snabbt minskar.

I Parisavtalet från 2015 nämns två olika temperaturmål. Dels 1,5-gradersmålet och dels 2-gradersmålet. Målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell nivå är mycket svårt att nå. Det blir också, i takt med att utsläppen fortsätter att öka istället för att minska, allt mer osannolikt att målet om max två graders uppvärmning är möjligt att uppnå.

Med nuvarande utveckling, utan att krafttag snabbt tas för att minska de globala utsläppen av växthusgaser, är världen redan innan seklets slut istället på väg mot en uppvärmning motsvarande tre eller till och med fyra graders uppvärmning. De klimatförändringar som redan inträffat är därför bara början på utvecklingen.

Det är av yttersta vikt att kraftfulla åtgärder vidtas inom alla samhällssektorer för att minska de för både människor, ekosystem och ekonomi skadliga och kostsamma konsekvenserna av den pågående och kommande uppvärmningen. Ju mindre koldioxid och andra växthusgaser som släpps ut från nu och framåt, desto större är chansen att de skadliga och farliga konsekvenserna för kommande generationer minskar.

Parisavtalet är ett internationellt avtal under FN, kopplat till klimatkonventionen. Avtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och ratificerades av Sverige den 13 oktober 2016 (Prop. 2016/17:16).

Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.

De länder som skrivit under avtalet har förbundit sig att tillsammans säkerställa att världens temperaturökning håller sig väl under 2 graders uppvärmning, och siktar mot 1,5 grader Celsius. Att använda sig av koldioxid-budgetar kan vara ett sätt att tydliggöra en del av vad som krävs för att uppnå detta mål och vad som är Skara kommuns roll i arbetet med detta.

Vad är Parisavtalet? (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Vad är Parisavtalet - film (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Sveriges klimatmål (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Klimatkrisen är ett faktum och Skara, liksom alla andra kommuner, regioner och länder, behöver ta sitt ansvar för att begränsa klimatpåverkan.

Skara kommun har ställt sig bakom den regionala klimatsatsningen Klimat 2030, som bland annat innebär att minska utsläppen med 80 procent mellan 2010 och 2030. Detta är dock inte riktigt lika kraftfullt som de 20,9 procenten årliga utsläppsminskningar som Skaras och Västra götalandsregionens koldioxidbudgetar visar behövs för att uppfylla vår del av Parisavtalet.

För att uppnå de utsläppsminskningarna krävs omfattande åtgärder, både inom de områden som kommunen har rådighet över och i andra sektorer. Därför måste vi arbeta tillsammans!

En koldioxidbudget har ett tydligt fokus på ackumulerade utsläpp.

IPCC, Internationella klimatpanelen, gör globala koldioxidbudgetar. Nu finns på samma sätt både nationella och regionala koldioxidbudgetar, som utggår från den globala.

Metoden för att räkna fram koldioxid­budgetar bygger på vetenskapligt granskad forskning. En koldioxid­budget åskådliggör det återstående utsläppsutrymmet, för att undvika en viss nivå av uppvärmning.

Ett antal kommuner och regioner i Sverige har tagit fram egna koldioxid­budgetar med hjälp av en metod från Uppsala Universitet, som nu drivs vidare av det icke vinstdrivande företaget Klimatsekretariatet. Det är denna metod Västra Götalandsregionen använder i sin koldioxidbudget, och som även Skaras koldioxidbudget utgår från.

De konsumtionsbaserade utsläppen, som uppstår i andra delar av Sverige och i andra länder är inte medräknade i koldioxidbudgtet men bör minska i samma utsträckning som de territoriella utsläppen.

Syftet med en koldioxidbudget är att tydliggöra de utmaningar vi som geografisk kommun står inför när det handlar om att uppnå Parisavtalet.

Sveriges Klimatmål anger att vi ska vara koldioxidneutrala senast år 2045. I princip skulle det, om man hårdrar det, kunna innebära att vi fortsätter att öka våra koldioxidutsläpp ända fram till år 2044, för att sedan göra en fullständig omvändning och ändå uppnå målet om att vara koldioxidneutrala år 2045. De sammanlagda utsläppen skulle då bli mycket stora.

En koldioxidbudget bygger på vetskapen att koldioxidutsläppen ackumuleras i atmosfären under många hundra år, och att det därför är de sammanlagda utsläppen över tid som är centrala. Enkelt uttryckt har vi en sammanlagd pott som vi varje år knaprar på, och ju mer vi släpper ut ett år, desto mer drastiska minskningar måste vi göra åren därpå.

Om utsläppen ligger kvar på samma nivå som idag kommer budgeten att överskridas om fyra år. Idag sker de största utsläppen av Skaras fossil koldioxid från inrikes transporter (80 procent) följt av arbetsmaskiner (13 procent).

Koldioxidbudgeten behöver revideras regelbundet för att ta hänsyn till hur mycket vi släppt ut tidigare.

Att använda sig av en koldioxidbudget för att åskådliggöra det återstående utsläppsutrymmet för att undvika förödande uppvärmning är sedan länge en vedertagen metodik. Den koldioxidbudget som Västra Götlandsregionen har antagit visar att behovet av årlig utsläppsminskning på 12,7procent per år för att regionen ska lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet.

Kommunerna har en viktig roll i klimatarbetet och ett stort ansvar för att tillgängliggöra resurser för att bekosta de åtgärder som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser.

Att ta fram en koldioxidbudget ger inget facit till exakt vad vi behöver göra för att begränsa koldioxidutsläppen i den omfattning som behövs. När den antas politiskt ger den en grund att luta sig mot i andra utredningar och beslutsprocesser genom att visa att påverkan på kommunens koldioxidutsläpp är en faktor att ta med i bedömningarna.

Rapport angående koldioxidbudgeten i Skara kommun 2024 pdf, 15.6 MB.