Vindkraftsprogram

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Skara kommuns vindkraftsprogram 2025 är ett strategiskt, icke juridiskt bindande styrdokument som ska öka transparensen kring var ny vindkraft kan etableras och ge vägledning inför kommande prövningar. Programmet utgår från Swecos potentialstudie (dec 2023) och pekar ut sju geografiska områden – tillsammans knappt 140 km² – där förutsättningarna bedöms vara bäst med hänsyn till vindresurser, elnätsinfrastruktur, låg bebyggelsetäthet och begränsad konflikt med andra riksintressen. Befintliga verk rekommenderas att drivas vidare eller uppgraderas för att maximera nyttan av redan ianspråktagen mark.

Syftet är att skapa en robust ram som hjälper kommunen att bidra till den förväntade fördubblingen av elbehovet under de kommande 20 åren, samtidigt som miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter balanseras. Programmet följer nationella mål för förnybar energi, Västra Götalandsregionens kraftsamling Elektrifieringsresan och Skaraborgs energiförsörjningsplan.

Arbetet startade efter uppdrag från Samhällsbyggnadsnämnden våren 2023 och har drivits av plan- och byggstrateg Axel Demker. Efter samråd (28 nov 2024 – 7 feb 2025) har synpunkter från bl.a. Länsstyrelsen, grannkommuner och nätägare integrerats i den slutliga antagandeversionen.

Programmet vilar på fyra huvudprinciper: vindkraften samlas i större parker, turbinerna är enhetliga och diskreta, störningar begränsas och en tidig dialog med berörda parter och medborgare är självklar.

Varje projekt måste ändå genomgå individuell miljö- och bygglovsprövning enligt miljöbalken och PBL där proportionalitetsbedömningen mellan allmänna och enskilda intressen slutligt avgörs. Sammantaget ger programmet ett praktiskt verktyg för snabbare, mer förutsägbara beslut som stödjer kommunens och regionens klimatomställning.

Inledning

Skara kommun arbetar för att öka produktionen av förnybar energi som en del av den gröna omställningen och Elektrifieringsresan. Vindkraftsprogrammet innebär att kommunen anser de i detta program sju utpekade områdena som lämpliga för vindkraft samt anger vägledande principer för etablering av vindkraft i kommunen. Varje ny etablering av vindkraftverk prövas dock individuellt. Programmet saknar juridisk verkan men är tänkt att underlätta och öka transparensen både för intressenter och allmänhet, kring var kommunen anser att det är lämpligt med vindkraft.

Syfte

Syftet med programmet är att skapa en ram för hur vindkraftverk kan integreras i Skara kommun på ett hållbart sätt. Programmet syftar till att tydliggöra kommunens strategi för vindkraft och säkerställa att den följer nationella och regionala mål för förnybar energi och hållbar utveckling.

Skara kommun vill bidra till samhällets elektrifiering och möta det prognostiserade elbehovet som väntas mer än fördubblas under de kommande 20 åren. Programmet vill skapa förutsättningar för enklare och snabbare beslutsprocesser om vindkraft samt inspirera marknadens aktörer att etablera nya vindkraftverk i kommunen. Målet är att uppnå den bästa möjliga balansen mellan miljömässiga, kulturella, sociala och ekonomiska aspekter, och att väga de allmänna intressena för befintliga boende och verksamheter mot intressena av att driva energiproduktion.

Process

Samhällsbyggnadsnämnden gav 2023-03-21, § 61, i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en vindbruksplan. Ärendet initierades då Västra Götalandsregionen ville se till att alla kommuner i Skaraborg ökar sin elproduktion och erbjöd medfinansiering för vad en vindbruksplan kostade. Arbetet inleddes med att i samarbete med den regionala satsningen Elektrifieringsresan, låta ta fram en potentialstudie för vindkraft i kommunen som utfördes som ett konsultuppdrag av Sweco: ”Potentialen för vindkraft i Skara kommun” (2023-12-15). Denna rapport är basen för vindkraftsprogrammet och utgör även bilaga till programmet (se vidare nedan).

Vindkraftsprogrammet utgår från målsättningar, möjlig framtida markanvändning och de begränsningar och intentioner som angavs i Översiktsplan 2040 vilken antogs 2023.

Projektorganisation och -genomförande

Plan- och byggstrateg Axel Demker har varit projektledare och är huvudförfattare till programmet. Samhällsbyggnadsnämnden är beslutande instans.

Vindkraftsprogrammet är utformat utifrån Skara kommuns riktlinjer för styrdokument (KS 2017/425). Vindkraftsprogrammet är ett aktiverande dokument på allmän nivå. Att dokumentet är aktiverande innebär att det är ett dokument som anger hur kommunen ska agera för att nå ett visst resultat. Att det är ett program innebär att det konkretiserar vilka åtgärder som ska göras men utan att ange detaljer för utförandet och ansvar för genomförandet. Programmet kan betraktas som en förstudie. Det kan också blanda långsiktiga mål och översiktliga direktiv med mer konkreta. Programmet är en lämplig form för långsiktighet i enskilda verksamheter.

Samrådsprocessen

Vindkraftsprogram för Skara kommun var på samråd under perioden 28 november 2024 till 7 februari 2025. Samrådstiden förlängdes på begäran från några av de svarande. Samtliga yttranden redovisas och bemöts i Samrådsredogörelsen som redovisades för Samhällsbyggnadsnämnden och tillhör beslut SBN 2025-03-18 § 52.

De instanser som fick samrådsremissen var: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Försvarsmakten, Västra Götalandsregionen, Lidköpings kommun, Götene kommun, Skövde kommun, Falköpings kommun, Vara kommun, Skaraborgs Kommunalförbund, Skara Energi AB, Vallebygdens energi, Vattenfall, Kvänums energi, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktiges partigrupper.

Programmets olika delar

• Program (det här dokumentet)
• Samrådsredogörelse mars 2025 (SBN 2025-03-18 § 52)
• Vyer med fiktiva vindkraftverk i Skara, Ardala och Axvall, mars 2025
• ”Potentialen för vindkraft i Skara kommun” – underlagsrapport från Sweco och Västra Götalandsregionen 2023-12-15. Rapporten är den undersökning som ligger till grund för så väl utpekade områden som rekommendationer. Rapporten med tillhörande kartor kan läsas tillsammans med programmet men programmet representerar kommunens ställningstaganden och gäller alltid framför rapporten. Rapporten utgör en bilaga till programmet.
• GIS-data i kommunens databas märkta Vindkraftsprogram (visas som illustration i karta samt uppgifter om antal berörda boende nedan).

Planeringsförutsättningar och tillståndsprocess

Tidigare ställningstaganden

Skara kommun har goda förutsättningar för vindkraft med flera befintliga verk och lämpliga områden för framtida etablering. Kommunen har tidigare haft en vindkraftspolicy samt en fördjupad översiktsplan för vindkraft på Nordbillingen. Dessa dokument är inaktuella, vilket slutgiltigt bekräftas genom antagandet av detta program.

Angående tidigare riktlinjer för placering av vindkraftverk i kommunen så prövades en placering i södra delen av Nordbillingen 2019. Denna del av Billingen utgör ett dokumenterat viktigt stråk för sträckande fåglar, särskilt mellan Hornborgasjön och sjön Östen. En översiktlig fågelinventering är enligt praxis inte tillräcklig för att visa att fågellivet inte påverkas negativt av vindkraft här. Dessutom ligger platsen inom ett område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Rekommendationen är därför att inga nya vindkraftverk etableras i södra Nordbillingen, i enlighet med gällande beslut från Skara kommun (2019-10-22, § 185 dnr 2019-302), Länsstyrelsen (2020-04-27, dnr 403-42679-2019) samt Mark- och miljödomstolen (2020-10-05, mål nr P 1884-20).

Skaraborgs kommunalförbund

Vindkraftsprogram för Skara kommun avser att följa de intentioner och målsättningar som läggs fram i Energiförsörjningsplan för Skaraborg (2024). Planen är framtagen av Skaraborgs kommunalförbund. Planen anger bland annat att det är viktigt att lokal produktion av energi sker på ett sätt så att värdefull jordbruksmark skyddas, och självförsörjning av livsmedel inte äventyras. Vidare rekommenderar Direktionen kommunerna att arbeta fokuserat och målmedvetet för att ny produktion av el och åtgärder som ökar tillgången till el skyndsamt skall genomföras. Fram till 2035 kommer det i hög grad att röra sig om vindkraft som är det kraftslag som medger tillräckligt snabb utbyggnad med stora volymer. Man uppmanar också kommunerna att ta fram motsvarande underlag som Vindkraftsprogram och integrera arbetet med energiförsörjningen i kommunens samhällsplanering.

I den delregionala utvecklingsstrategin för Skaraborg tas sikte på 2030. Mål och insatser för olika områden beskrivs, och omställningen av energisystemen är ett centralt tema. I samverkansområde ”samhällsplanering, infrastruktur och tillgänglighet” beskrivs att ”Infrastruktur som vägar, järnvägar, hamnar, cykelbanor och energisystem skapar förutsättningar för ett gott och hållbart liv, samt för företag att utvecklas och för människor att nå exempelvis arbete, studier och fritidsaktiviteter.” Ett insatsområde är ”kontinuerligt och konsekvent identifiera behov och arbeta för att dessa behov uppmärksammas i regionala och nationella planer för infrastruktur, kollektivtrafik, digital infrastruktur och energisystem etc. ”I samverkansområde ”fossiloberoende och cirkulär region” beskrivs att ”Omställningen har skapat fler arbetstillfällen och nya företag, och har samtidigt säkrat konkurrenskraften för de befintliga företagen.” Ett insatsområde är att i samverkan” driva på för en storskalig elektrifiering a industri- och transportsektorerna” Den önskade effekten a etta arbete är att ”Energisystemen i Skaraborg är fossilfria och har den kapacitet som krävs för nya etableringar eller annan utveckling.”

Allmänna intressen

Enligt 2 kap. 2 § och 3 kap. plan- och bygglagen samt 3–4 kap. miljöbalken ska både enskilda och allmänna intressen vägas samman innan vindkraft etableras. Det enskilda intresset företräds normalt av den exploatör eller markägare som vill uppföra verken. Det allmänna intresset är däremot sammansatt och rymmer tre huvudkategorier:

• Lokala miljö- och samhällsintressen
  Landskapsbild, kultur- och naturvärden, friluftsliv, buller, skuggor, säkerhet och närboendes livsmiljö.
• Energiförsörjning som riksintresse
  Försörjningen av fossilfri el är ett allmänintresse med rättsligt stöd i MB 3 kap. 8 § (riksintresse för vindbruk), PBL 2 kap. 6 § (god energihushållning) och klimatlagen (2017:720). Syftet är att möjliggöra elektrifieringen av industri, transporter och övriga samhällssektorer.
• Övriga riksintressen och nationella funktioner
  Exempelvis totalförsvarets hinderfrihetszoner, övergripande el- och transportinfrastruktur samt brukningsvärd jord- och skogsmark.

Kommunens roll är att peka ut områden där negativ påverkan på hälsa, natur- och kulturmiljö och andra riksintressen kan begränsas, samt områden där ett betydande tillskott av förnybar energi samtidigt kan etableras.

Det material som ligger till grund för programmet – bl.a. Swecos ”Potentialen för vindkraft i Skara kommun” – har redan filtrerat bort platser med höga konflikter mot bostäder och känsliga miljöer.

Den slutliga proportionalitets- och lokaliseringsprövningen görs dock alltid i bygglovs- eller miljötillståndsprocessen. Först där fastställs balanspunkten mellan enskilda och allmänna intressen, och besluten kan då överklagas i vanlig ordning.

Miljökvalitetsnormer

De flesta av miljökvalitetsnormerna (MKN) baseras på krav i olika direktiv inom EU. MKN är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. Det övergripande syftet med normerna är att skydda naturmiljön och människors hälsa. Miljökvalitetsnormer anger bland annat förorenings- eller störningsnivåer men kan även bestå av gräns- och riktvärden. Det finns i dag normer för vattenförekomster, utomhusluft och omgivningsbuller. Det är myndigheter och kommuner som ska ansvara för att miljökvalitetsnormer efterlevs.

Översiktsplanens ställningstaganden för miljökvalitetsnormer är styrande även för exploatering i form av vindkraftverk och vid varje exploatering ska påverkan på miljökvalitetsnormerna minimeras eller öka möjligheten till att de uppfylls.

Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte vara relevant för exploatering för vindkraft.

Vatten

Den övergripande principen är att inga åtgärder eller verksamheter som leder till en försämring av statusen i sjöar, vattendrag och grundvatten är tillåtna. Detta enligt EU:s icke-försämringskrav.

Buller

Normen för omgivningsbuller utgår från de krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i EU. Kommunen ska sträva efter att begränsa buller. Detta styrs bland annat av miljöbalkens allmänna hänsynsregler och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. Vid exploatering med vindkraft utreds bullersituationen och vilka skyddsåtgärder som eventuellt behöver vidtas för att uppnå en god ljudmiljö. Genom att placera nya verk inom de områden som pekas ut i detta program har dock bullerproblematiken redan begränsats för en större del av allmänheten.

Miljöbalken

Anmälan enligt miljöbalkens 9 kap. görs till kommunens samhällsbyggnadsnämnd och gäller för medelstora anläggningar såsom enstaka vindkraftverk med en totalhöjd större än 50 meter, för två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och för tillkommande verk som står tillsammans med ett eller flera andra vindkraftverk. Vad verksamhetsutövaren ska bifoga i sin anmälan beskrivs i 25 och 25a §§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH, 1998:899). Om kommunen bedömer att verksamheten kan ha en miljöfarlig påverkan enligt 26 a § FMH ska verksamhetsutövaren söka tillstånd.

Tillstånd för stora anläggningar söks hos Länsstyrelsen och avser två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) där verken har en totalhöjd 150 meter eller högre. Till stora anläggningar räknas också varje tillkommande verk högre än 150 meter som ska stå tillsammans med en redan tillståndspliktig gruppstation. Till stora anläggningar räknas även verk högre än 120 meter som tillsammans med redan uppförda vindkraftverk bildar sju eller fler verk.

Plan- och bygglagen

Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap. 1§, krävs bygglov för vindkraftsverk som: är högre än 20 meter över markytan, eller som placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller som monteras fast på en byggnad, eller har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Verk som kräver tillstånd behöver inget bygglov. Det som avgör om verksamhetsutövaren behöver söka bygglov är om det finns ett miljötillstånd.

Samråd om vindkraftsanläggning ska hållas med berörda boende och myndigheter innan en ansökan kan beviljas. Kommunen avgränsar sakägarkretsen och hör grannar och övriga berörda enligt 8 kap. 22 § PBL. Det kan även behöva samrådas med berörda i anmälningsärenden och tillståndsärenden enligt 9 eller 11 kap. MB.

Det finns även möjlighet för sökande att i tidigt skede ansöka om förhandsbesked om bygglov. I förhandsbeskedet görs en prövning av anläggningens placering. De villkor som godkänds i förhandsbeskedet prövas också vid den slutliga prövningen av bygglovet.

Tillståndsärenden

Det är Länsstyrelsen som handlägger ansökningar som omfattas av tillståndsplikt eller där frivilligt tillstånd har sökts. Länsstyrelsen handlägger även de anmälningsärenden som kommunen har hänvisat till Länsstyrelsen.

Anslutning till elnätet

För att en vindkraftsetablering ska bli av krävs tillstånd för anslutning till elnätet från den som har nätkoncession i området; nätägaren. En avgörande fråga för detta är om det finns kapacitet i kraftledningsnätet eller om det finns möjlighet att bygga ut kapaciteten. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller vindkraftsgruppen görs anslutningen till lokalnätet eller till regionnätet.

Enligt ellagen, 4 kap. 1 §, ska den som har en nätkoncession ansluta en elektrisk anläggning till ledningen eller ledningsnätet, om innehavaren av den elektriska anläggningen begär att den ska anslutas.

Nätägarens krav vid planering och etablering

Samtliga berörda parter – projektörer, mark- och fastighetsägare, entreprenörer och myndigheter – ansvarar för att nedanstående riktlinjer följs under planering, byggnation, drift och underhåll.

Vattenfall Eldistribution har 11 kV-luftledningar inom flera av de aktuella utpekade områdena (se nedan). På vissa sträckor pågår nedgrävning av kabel (2025), medan andra saknar tidsplan. Redan i förstudieskedet ska därför samråd hållas med nätägaren för att klarlägga nätkapacitet, behov av förstärkningar och praktiska anslutningsvillkor.

För att garantera säker drift, underhåll och helikopterbaserad inspektion gäller följande

• hinderfria zoner från ledningens yttersta fasledare:
  • konstruktioner högst 50 m – minst 100 m avstånd
  • konstruktioner högre än 50 m eller stagförsedda – minst 200 m avstånd

Avstånden räknas från den punkt som kommer närmast ledningen, exempelvis rotorspets. Skyltning och varningsmarkeringar ska utföras enligt EBR-standard och införas i nätägarens kartunderlag.

Säkerhetsområden vid regionnät: fasta installationer placeras minst 5 m från markkabel; kring luftledningar upp till 55 kV råder 4 m horisontellt/vertikalt, och 6 m horisontellt respektive 4 m vertikalt vid högre spänningar. Schakt närmare än 10 m från stolpar eller fundament kräver särskilt godkännande. All personal inom säkerhetsområdet ska ha ESA Entreprenör-kompetens.

Säkerhetsområden vid lokalnät: samma hinderfria zoner (100 / 200 m) gäller. Kring luftledningar ≤ 24 kV är säkerhetsavståndet 4 m horisontellt/vertikalt. Markkablar får inte friläggas närmare än 1 m utan Vattenfalls samtycke.

Arbete nära ledningar och kablar: kabelutsättning beställs minst fem arbetsdagar i förväg. Markkablar friläggs för hand där så krävs, och nätägaren kan begära mätning innan återfyllnad. Mobil- eller byggkranar och grävmaskiner placeras så att deras aktionsradie inte inkräktar på säkerhetsområdet. ESA-krav (Entreprenör, Fackkunnig eller Instruerad person beroende på spänningsnivå) ska vara uppfyllda.

Ansvar och kostnader: skador på nätägarens anläggningar ersätts av den som utför eller beställer arbetet. Flytt eller ombyggnad av befintliga ledningar bekostas av exploatören och beställs via nätägarens webbplats. Anläggningarna ska vara fritt tillgängliga under hela bygg- och driftfasen.

Samordning

Vindkraftsprogrammets aktualitet bör ses över i samband med revidering av kommunens översiktsplan. Flera av rekommendationerna och de vägledande principerna sist i detta dokument, syftar till att etablering av vindkraft ska ske i bred samverkan mellan både offentliga och privata aktörer samt hänsyn tas till regionala behov och samordningsresultat. Programmet ska läsas tillsammans med översiktsplanen för bästa möjliga samordning med relevanta mål och processer för en hållbar utveckling av kommunen.

Påverkan på landskapsbild och synlighet

Under arbetet med framtagande av programmet har också vindkraftverkens synlighet i landskapet och på olika avstånd studerats. Förvaltningen har tagit fram några fiktiva vyer med antagandet att vindkraftverk skulle uppföras i några av de utpekade områdena. Dessa vyer är bilaga till programmet.

Bilden visar vindkraftverk bortanför Horshaga som, vid ett avstånd på ca 3-2,5 km är synliga från Hindsbogatan i Skara. När man rör sig närmare verken utmed gatan skyms de av hustaken. Verkens masthöjd (exkl. rotor) är 108 meter.

Lämpliga områden för vindkraft

Analysen i Swecos potentialstudie har resulterat i identifieringen av sju områden inom Skara kommun som är potentiellt lämpliga för vindkraftsetablering. Dessa områden presenteras nedan med en kort sammanfattning av deras specifika förutsättningar. Observera att områdena i föreliggande program skiljer sig från hur områdena redovisades i Swecos rapport. Det är föreliggande redovisning av områdena som gäller och bedömts lämpliga av kommunen.

Metodiken för att inledningsvis identifiera lämpliga områden för vindkraft innefattar en multikriterieanalys där hinder och möjligheter bedömdes. Denna analys baseras på GIS-data och inkluderar variabler som vindresurser, elnätsinfrastruktur, allmänna intressen samt bebyggelsestruktur.

För att kunna hitta och analysera platser för utveckling av vindkraft behöver hänsyn tas till bebyggelsestruktur, likväl för en framtid som kan innefatta att skyddsavstånd till bebyggelse kan förändras. Potentialstudiens data för bebyggelsekoncentration har innefattat Lantmäteriets topografi 50 data på (byggnad storleksklass 1., 2., 3. (”vanliga bostadsbyggnader”) samt 4 Herrgård & Slott) denna har fördelats ut i ett rutnät med 1 km2 stora rutor. Antalet fastigheter inom varje ruta har sedan fördelats ut 0–3 fastigheter, 3–5 fastigheter och 10+ fastigheter. När övergripande lämpliga områden hittats utifrån koncentration av fastigheter studeras ett mer detaljerat lager om enskilda fastigheter för att se om ytan kan justeras utifrån dessa.

Denna analys finns i beskriven mer utförligt i bilagan ”Potentialen för vindkraft i Skara kommun”. De sju områdena har senare bearbetats och justerats inför föreliggande programhandling.

Olämpliga områden för vindkraft

De delar av kommunen som inte ingår i något av de sju områdena som presenteras nedan anses mindre lämpliga eller helt olämpliga för etablering av ny vindkraft. En intressent har rätt att söka tillstånd varsomhelst i kommunen men om lokaliseringen inte är inom något av de sju områdena kommer ansökan med största sannolikhet att nekas av kommunen. Inget av de sju områdena finns öster om Eggby-Axvall. Den östra delen av kommunen är generellt inte lämplig för ny vindkraft.

Försvarsmaktens intressen som påverkar områdena

De sju områdena berörs alla av Försvarsmaktens olika intressen. Samråd med Försvarsmakten ska alltid tas i tidigt skede för att snabbt kunna bedöma etableringens möjligheter. Notera också att hela landet är samrådsområde för uppförande av höga objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse eller högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelsen enligt Luftfartsverkets definition. Alla ärenden som rör denna typ av objekt ska remitteras till Försvarsmakten.

MSA-områden

Alla sju områden berörs av något av Försvarsmaktens MSA-områden och samråd behöver därför ske i tidigt skede med Försvarsmakten inför en vindkraftsetablering. Område 1 och 2 berörs också av stoppområde för höga objekt, vilket innebär att nyetablering av vindkraft i berörda delar är starkt begränsad.

Väderradar

Skara kommun ingår i påverkansområde för väderradar som finns i Vara kommun (objekt-ID TM0094). Det är framför allt vindkraftsetableringar för nära väderradaranläggningarna som riskerar att skada riksintresset. Det kan medföra att störningarna på väderinformationen blir för stora för att kunna ta fram säkra väderprognoser. Inga vindkraftverk ska därför uppföras inom 5 km radie enligt internationell överenskommelse (ej aktuellt). I Sverige används en bortre maxgräns på ca 50 km där särskilda analyser måste genomföras (kan bli aktuellt). I Sverige används denna överenskommelse sedan flera år och den förstärktes genom flera studier som utfördes under 2010-2014.

Områdena i sammandrag

Av de sju områdena är Område 2 störst på 32 km2, följt av område 6 på 26 km2 och område 1 med 22 km2. Område 1 berör flest boende inom området med 72 bostäder. Därefter följer område 6 som berör 65 bostäder inom området och område 4 som berör 64 bostäder inom området. Område 6 har flest antal påverkade bostäder inom 1 km radie från sina yttre gränser med 289 stycken. Därefter följer område 4 som påverkar 251 bostäder inom 1 km från sina yttre gränser och område 3 som påverkar 221 bostäder inom 1 km från sina gränser.

Område 1 berör flest bostäder inne på ytan, men tappar i 1 km-radien (180 stycken). Område 6 har den klart största omgivningspåverkan (289 bostäder inom 1 km) och hamnar även tvåa när det gäller både bostäder inne i själva området samt avseende storlek (26 km2). Område 4 placerar sig trea respektive tvåa i de båda listorna, alltså högt belastat i båda kategorierna.

Karta som visar de sju områdena i kommunen.

Område 1 - Västra Gerum

• Area: 22 km²
• Låg bebyggelsekoncentration och närhet till regionnätsledning.
• Området är så pass litet att endast enstaka verk kan komma i fråga här.
• Befintliga vindkraftverk som kan renoveras och/eller uppdateras.

Berörda bostäder: 72 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 180 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser.

Anmärkning 1: Området ingår i Försvarsmaktens stoppområde där höga objekt i princip inte tillåts. Försvarsmaktens synpunkter på eventuell etablering av vindkraft inom detta område behöver utredas i tidigt skede.

Anmärkning 2: Då området delvis ingår i Vara kommun ska dialog ske med Vara kommun inför etablering av vindkraftverk inom området.

Område 2 – Krösebacken (reservområde)

• Area: 32 km²
• Stora skogsområden med låg bebyggelsekoncentration.
• Närhet till stamnätsledning.

Berörda bostäder: 43 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 94 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser.

Anmärkning 1: Området kring Rösjömosse utvecklas som besöksmål och bedöms utgöra ett av få tysta områden i Skaraborg. Vid placering av verk inom område 2 behöver särskild hänsyn tas till Rösjömosse-områdets audiovisuella karaktär, så att det tysta området inte påverkas samt till besöksnäringen och upplevelsevärden av friluftsliv och naturvistelse som finns här. Samråd kan behöva ske med både Vara och Falköpings kommuner i dessa avseenden.

Anmärkning 2: Området ingår i Försvarsmaktens stoppområde där höga objekt i princip inte tillåts. Försvarsmaktens synpunkter på eventuell etablering av vindkraft inom berörd del av området behöver utredas i tidigt skede.

Anmärkning 3: Då området delvis ingår i Vara kommun ska dialog ske med Vara kommun inför etablering av vindkraftverk inom området.

Anmärkning 4: Med hänsyn till att området ingår i ett stoppområde för höga objekt med hänsyn till Försvarsmakten, samt ovan nämnda omständigheter om tystnad och besöksnäringen ska området betraktas som ett reservområde tills vidare.

Område 3 - Munkatorp

• Area: 9 km²
• Lämpligt för industriell utveckling och vindkraft.
• Nära regionnätsledning och stamnätsledning.

Berörda bostäder: 22 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 221 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser.

Område 4 - Lilleskogen

• Area: 16 km²
• Nära flera regionnätsledningar och transformatorstationer.
• Behov av utredning av naturvärden nära Hornborgasjön.

Berörda bostäder: 64 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 251 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser.

Område 5 – Ölanda

• Area: 20 km²
• Närhet till regionnätsledning.
• Befintliga vindkraftverk som kan renoveras och/eller uppdateras.

Berörda bostäder: 36 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 103 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser.

Anmärkning 1: Då området gränsar till Skövde kommun ska dialog ske med Skövde kommun inför etablering av vindkraftverk inom området.

Anmärkning 2: Området sträcker sig in i Götene kommun. Götene kommun har i sin potentialstudie för vindkraft också identifierat området som lämpligt för vindkraft. Tidig dialog med Götene kommun bör tas vid intresse för att etablera vindkraft inom området för bästa möjliga samordning.

Område 6 - Märene

• Area: 26 km²
• Nära tätort och järnväg.
• Möjlig konflikt med rekreationsområden och viltstråk.

Berörda bostäder: 65 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 289 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser. Därutöver ligger Sommarlands camping mellan 15 och 150 m från områdets yttre gräns.

Område 7 – Händene

• Area: 15 km²
• Nära regionnätsledning och befintliga vindkraftverk.
• Delar av området har låg bebyggelsekoncentration.

Berörda bostäder: 41 stycken bostäder ligger inom området. Ytterligare 167 bostäder ligger inom 1 km från områdets yttre gränser.

Anmärkning: Området sträcker sig in i Lidköpings kommun. Tidig dialog med Lidköpings kommun bör tas vid intresse för att etablera vindkraft inom området för bästa möjliga samordning.

Befintliga vindkraftverk

För befintliga vindkraftverk i kommunen gäller att deras livslängd ska förlängas så långt möjligt, med hänsyn till att ianspråktagande av mark och anläggande av infrastruktur bör nyttjas under lång tid. Äldre verk i kommunen bör drivas vidare som tidigare, eller byggas om och uppdateras för att generera högre effekt per verk. Befintliga verk är viktiga för kommunens och regionens energiförsörjning. Att istället återställa redan ianspråktagen mark och sedan använda tidigare oexploaterad mark för ny vindkraft är ett slöseri med mark och infrastruktur.

Vägledning och principer för vindkraft i Skara kommun

• Befintliga verk är viktiga för kommunens och regionens energiförsörjning och verk med tidsbegränsade tillstånd bör ges permanenta tillstånd.
• Noggranna miljöbedömningar och inventeringar av natur- och kulturvärden är nödvändiga för att undvika negativ påverkan på skyddade områden och arter.

LOKALISERING

• Skara kommun prioriterar etablering av vindkraft i områden med låg bebyggelsekoncentration och god tillgång till elnätsinfrastruktur för att minimera intressekonflikter och kostnader.
• Etableringar bör ske i områden som kan hålla många verk. Restriktivitet bör gälla för etablering av få/enstaka verk, undantaget gårdsverk.
• Vindkraftverk bör byggas i sammanhållna, ordnade grupper och med hänsyn till landskapsbilden och varje samlad grupp av verk bör i normalfallet innehålla endast en typ av verk. Med en enda turbintyp i varje klunga blir parkens visuella intryck lugnare, miljö- och bullerberäkningarna säkrare och underhålls- och nät­lösningarna billigare och mer förutsägbara.
• Skara kommun ser gärna att vindkraft kombineras med solkraft i lämpliga områden för att optimera användningen av mark och infrastruktur.

UTFORMNING

• Tornen bör utformas och färgsättas på ett för platsen estetiskt och smakfullt sätt och för en god helhet. Reklam på tornen bör ej tillåtas.

STÖRNINGAR OCH RISKER

• Verken ska ej bullra mer än 40 dBA vid bostadshus, eller lägre om det rekommenderas i gällande råd och lagstiftning. Strängare riktvärde kan gälla t.ex. för bostäder i vindskyddade lägen eller om markanvändningen har ett rikt friluftsliv.
• Den faktiska skuggtiden för bostäder i närheten ska högst vara 8 timmar/år och 30 minuter/dag, eller mindre om det rekommenderas i gällande råd och lagstiftning.
• Det enklaste sättet att undvika störande skuggor är att placera verken i väderstreck och på avstånd som inte ger störningar. Där skuggproblem kan uppträda är det lämpligt att vindkraftsanläggningarna utrustas med avkopplingsautomatik. Vindkraftverk bör använda sofistikerade styr- och reglersystem och program och komponenter som gör det möjligt att styra och begränsa skuggutbredning. De potentiella störningsperioderna kan räknas ut, och verken kan stängas av automatiskt under dessa tider. Vindkraftsanläggningen kan utrustas med ljusrelä som stänger av verket när solen skiner. Det är också möjligt att programmera markiser till de fönster som skuggas. Försök har även gjorts med att de som känner sig störda får möjlighet att stänga av verket under vissa perioder. Utformningen av byggnaderna och utemiljön har också betydelse för hur skuggorna kan upplevas (källa: Boverket Vindkraftshandboken 2012).
• Informationstavla om projektet/anläggningen, varningsskyltar för nedfallande is och eventuella restriktioner för allmänheten ska aviseras på lämplig plats i anslutning till vindkraftsverk.

DIALOG OCH SAMVERKAN

• Fortsatta dialoger med Försvarsmakten, Länsstyrelsen och närliggande kommuner är avgörande för att säkerställa att planerna uppfyller alla krav och möjliggör optimal placering av vindkraftverk. Kontakt med Försvarsmakten ska tas i samband med varje etablering på grund av deras rutiner.
• Nätägaren ska involveras tidigt vid förfrågan om etablering av nytt vindkraftsverk. Nätägaren behöver tidigt i processen klargöra om kapaciteten i nätet klarar tillförande av ytterligare elproduktion och om tillskottet eventuellt behöver förknippas med villkor.
• Skara kommun samverkar gärna med kringliggande kommuner för att få ut så mycket energi som möjligt utifrån de områden som tas i anspråk. Om det är en begränsad yta i en kommun kan det fortfarande finnas förutsättning för att komplettera med vindkraft över kommungränsen, men det kräver i sin tur tidiga dialoger och gemensamma målsättningar

Bilagor

• ”Potentialen för vindkraft i Skara kommun” – underlagsrapport från Sweco och Västra Götalandsregionen 2023-12-15
• Samrådsredogörelse april 2025
• Vyer med möjliga vindkraftverk i Skara, Ardala och Axvall, Samhällsbyggnadsförvaltningen mars 2025
  

(För att ta del av bilagor är du välkommen att höra av dig till kontaktcenter.)