Bostadsförsörjningsprogram 2025-2030

Innehållsförteckning

1. Inledning

Ett bostadsförsörjningsprogram behandlar hur kommunen ska försörjas med bostäder och utvecklas på sikt. Riktlinjerna i bostadsförsörjningsprogrammet har tagits fram för 2025–2030, men utgår från kommunens befolkningsmål om 24 000 invånare år 2040.

Bra boendemiljöer för dagens och framtida invånare är prioriterat. För att kommunen ska ha god bostadsförsörjning krävs ett bostadsbyggande som håller jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Det gäller också att det är rätt typ av bostäder som byggs eftersom olika grupper i samhället har olika behov, möjligheter och önskemål.

Översiktsplan 2040, som kommunen antog 2023, har till stor del legat till grund för utformningen av bostadsförsörjningsprogrammet och innehållande riktlinjer.

Varför ett bostadsförsörjningsprogram?

Rätten till bostad är stadgad i Förenta nationernas (FN) konventioner om mänskliga rättigheter såväl som i regeringsformen (1974:152). Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen, vilket regleras i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas.

Den 1 oktober 2022 ändrades lagen, vilket bland annat innebär att kommunen ska analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Vidare ska riktlinjerna minst innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet och kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. Riktlinjerna ska även innehålla hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna samt vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Analysen ska genomföras med stöd av ett underlag som Boverket förser kommunen med.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § p. 5 plan- och bygglagen (2010:900). Det innebär att översikts- och detaljplanering ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Processen

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) gav 2023 (SKA-SAM 2023-06-13 § 119) planenheten i uppdrag att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. Programmet har arbetats fram av planarkitekt Maja Skarbäck, plan- och byggstrateg Axel Demker samt planarkitekt Hanna Janzon. Under processen har samtal förts med kommunens förvaltningar, råd och bolag såväl som gymnasiala och eftergymnasiala skolor samt mäklare och hyresvärdar som verkar inom kommunen.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Samråd genomfördes mellan 2 september och 31 oktober 2024 efter beslut av SBN (SKA-SAM 2024-08-27 § 100). Inkomna yttranden har sammanställts och besvarats i en samrådsredogörelse. I redogörelsen anges även samtliga remissinstanser i samrådskretsen.

Det här bostadsförsörjningsprogrammet ersätter det tidigare antagna programmet, Bostadsförsörjningsprogram 2019–2022 (KF 2019-09-30 § 114).

Uppföljning av Bostadsförsörjningsprogram 2019–2022

Det senaste bostadsförsörjningsprogrammet antogs 2019. Sedan programmet antogs har kommunen arbetat med att färdigställa kommunens nya översiktsplan. Se tabell 1 för insatser och uppföljning av tidigare bostadsförsörjningsprogram.

2. Riktlinjer och mål för bostadsförsörjningen

Skara kommun planerar utifrån ett antaget befolkningsmål, vilket bland annat kan möjliggöras tack vare battericellsfabriken i Mariestad och andra etableringar runt om i Skaraborg. Skara kommuns fördelaktiga läge i Skaraborg skapar möjligheter för en stor arbetsmarknadsregion såväl som kultur, natur, upplevelser med mera både inom och i närheten av kommunen. Därtill krävs såväl tillgängliga bostäder som arbetstillfällen och andra faktorer för att invånare ska vilja bo i Skara kommun. Planeringen av nya bostäder måste även ta hänsyn till strategiska kommunikationsstråk och framtida befolkningsbehov.

Samtidigt som kommunen planerar för ett befolkningsmål arbetas det för den befintliga befolkningen och det råder idag generellt i kommunen balans på bostadsmarknaden. Det underskott som finns är framför allt bland vissa bostadstyper riktade till den äldre befolkningen. Det finns även en tydlig efterfrågan på bostäder med specifika utformningar, i vissa specifika geografiska lägen samt inom en lockande prisklass. Samtidigt finns det mycket att beakta ur ett demografiskt perspektiv, inte minst en åldrande befolkning som kräver anpassade bostäder och kan skapa flyttkedjor som gynnar andra grupper.

Skara kommun vill skapa en attraktiv livsmiljö för samtliga nuvarande och framtida invånare och har i detta bostadsförsörjningsprogram tagit fram tre mål.

Mål: Attraktiva bostäder i en växande kommun

Skara kommun ska vara ett självklart bostadsval för Skaraborgs och Västra Götalands växande arbetsmarknad. För att locka nya kommuninvånare är det av vikt att det finns attraktiva bostäder som efterfrågas på bostadsmarknaden och att kommunen synliggör boendemöjligheterna i kommunen. Detta innefattar bland annat att kommunen möjliggör bostäder i de områden där det finns efterfrågan, att erbjuda bostäder nära samhällsservice och god infrastruktur samt att boende trivs i området och omgivningen. Vid nybyggnation bör kommunens befintliga karaktär värnas samtidigt som nytänkande och moderna inslag tillåts.

Insatser

• Ta fram detaljplaner i områden där det finns intresse och efterfrågan (SBN)
• Samverka mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen vid framtagande av detaljplaner (SBN, KS)
• Stadskärnans och samtliga tätorters olika kvaliteter ska vara vägledande då nya bostäder planeras (SBN, KS)
• Samverka mellan aktörer inom bostadsförsörjning och trygghetsskapande åtgärder (SBN, KS)
• Öka andelen tillgängliga bostäder och låta Centrumbostäder föregå med gott exempel i arbetet (CB)

Mål: Hela kommunen är en kommun att bo i

Hela Skara kommun ska vara en kommun att bo i och såväl staden som landsbygden ska vara levande. Alla geografiska delar av kommunen har olika kvaliteter och dessa ska värnas samtidigt som hela kommunen ska utvecklas. Det ska vara möjligt att bo i samma tätort oavsett skede i livet och kommunen ska främja att det ska vara enkelt att bo i kommunen, oavsett geografiskt läge.

Insatser

• Skapa och bevara mötesplatser, aktiviteter, kultur och natur i alla tätorter (SBN, KS, KoF, ON)
• Ha aktiviteter och mötesplatser för barn och unga i varje stadsdel och i tätorterna och det utbud som finns ska ges långsiktiga förutsättningar (KS, KoF, BUN, CB)
• Möjliggöra blandade bostadstyper och upplåtelseformer i samtliga tätorter (SBN, KS)
• Ta fram tomter utanför tätort samt undersöka hur privata markägare och tomtspekulanter kan sammanföras och vägledas (KS, SBN)

Mål: Kommunen har ett varierat utbud av bostäder

I Skara kommun har alla invånare rätt till en lämplig bostad. Genom ett varierat utbud av bostäder möjliggörs bostäder som passar flera olika målgrupper i olika delar av kommunen, oavsett förutsättningar eller skede i livet. Det ökar även möjligheterna för de som har det svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. De utsatta bostadssociala grupperna ska ha samma möjligheter som övriga bostadssociala grupper att bo i en lämplig bostad. Vidare innebär ett varierat utbud av bostäder också att kommunens diversifierade upptagningsområden för grundskolan bibehålls. Ett varierat utbud av bostäder syftar till upplåtelseformer och bostadstyper, men även till att bland annat utbudet av LSS-bostäder och bostäder riktade till den äldre befolkningen tilltalar målgruppen och deras behov.

Insatser

• Ta fram detaljplaner som möjliggör bostäder som tilltalar den äldre befolkningen (SBN)
• Verka för att privata aktörer kontinuerligt bygger bostäder i kommunen (KS, SBN)
• Ha samhällsservice och infrastruktur tidigt på plats i nya bostadsområden (SBN, SoT, KS)

Befolkningsscenarier

Skara kommun utgår i huvudsak från de tre scenarierna

1. att kommunen följer den prognostiserade befolkningsutvecklingen enligt kommunens befolkningsprognos från april 2024, eller
2. att befolkningsutvecklingen fortsätter som tidigare år med en svag ökning på ett tiotal personer per år, eller
3. att kommunen uppnår befolkningsmålet på 24 000 invånare till 2040. Räknat från och med 2025 innebär scenario 3 en genomsnittlig ökning med ungefär 350 personer per år fram till år 2040.

Kommunen bedömer att bostadsförsörjningen kommer tillgodoses oavsett vilket av scenarierna som i slutändan mest liknar utfallet. Kommunen har idag en i huvudsak välfungerande bostadsförsörjning och bostadsmarknad. Dock krävs insatser för att attrahera så många nya invånare som befolkningsmålet anger och att kunna erbjuda bostäder till dessa. Vid en snabb ökning av befolkningsantalet är det också viktigt att de mer utsatta grupperna på bostadsmarknaden inte får en sämre situation än tidigare.

Mål för bostadsbyggandet

Det är politiskt prioriterat att ta fram detaljplaner i kommunen och i dagsläget pågår flertalet detaljplaneprocesser för bostäder, i tre olika tätorter och för olika bostadstyper. I Översiktsplan 2040 pekas områden ut för bostäder för att möjliggöra för antalet invånare som befolkningsmålet anger. Kommunens planberedskap är generellt god, men i flera av kommunens tätorter saknas ett attraktivt utbud av byggbar mark.

Enligt befolkningsprognosens två scenarier från Bostadsförsörjningsanalys Skaraborg kommer byggbehovet i Skaraborg att vara mellan 11 000 och 12 000 mellan 2022 och 2030 om vi ska vara 300 000 invånare år 2030. Enligt analysen innebär detta att Skara kommun skulle stå för 998 av dessa bostäder: 416 i flerbostadshus och 583 i småhus.

För att uppnå 24 000 invånare till år 2040 krävs det sammanlagt 2 500 nya bostäder i kommunen. Utifrån detta satsar kommunen alltmer på att ta fram detaljplaner och öka planberedskapen. Ambitionen är att kunna ta fram detaljplaner som möjliggör att det ska kunna byggas i genomsnitt 145 bostäder per år mellan 2024 och 2030. Tidigare år, mellan 2019 och 2023, färdigställdes sammanlagt 425 bostäder, varav 224 stycken var under 2023 (se figur 1). Om bostäder tas bort bör dessa kompenseras, utöver de 145 nya bostäderna per år.

Figur 1. Tidigare färdigställda bostäder och planerat antal bostäder. Källa data: Skara kommun, Skaraborgs kommunalförbund.

Genomförande och uppföljning

För respektive mål framgår vilka insatser som planeras och vilken nämnd eller vilket bolag som ansvarar för, följer upp och redovisar insatserna. Även genom Boverkets bostadsmarknadsenkät följs kommunens bostadsförsörjning årligen upp. Detaljer kring var och i vilken omfattning nya bostäder ska uppföras föreslås i Översiktsplan 2040.

För att följa upp de olika insatserna bör respektive instans utvärdera och rapportera om framstegen inom en tidsram på 3–5 år. Nedan följer förslag på hur detta kan göras. Dessa uppföljningar och utvärderingar säkerställer att Skara kommun kan bedöma och justera sina strategier och insatser för att uppnå de uppsatta målen. Förslagsvis sammanställs en uppföljning av insatserna varje år i samband med verksamhetsrapporten.

För att genomföra bostadsförsörjningsprogrammet krävs samordning inom Skara kommuns organisation. Kommunen som helhet bär ansvar för att målen och insatserna uppnås och att antagna riktlinjer implementeras i verksamheten utifrån gällande förutsättningar. Vid betydande förändringar i förutsättningarna i kommunen bör nya riktlinjer för bostadsförsörjningen tas fram. Om inte annat antas nya riktlinjer av kommunfullmäktige under ny mandatperiod.

Vid framtagande av ny översiktsplan och/eller planeringsstrategi ska riktlinjerna i bostadsförsörjningsprogrammet följas så långt det är möjligt.

3. Övergripande mål och planeringsförutsättningar

Det finns många globala, europeiska och nationella mål och inriktningar som har betydelse för samhällsplanering och bostäder. Nedan presenteras mål, planer och program som särskilt beaktats vid framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet.

Nationella

Mål för bostäder och samhällsplanering

Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Jämställdhetsmålet

Regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utöver det övergripande målet finns även sex delmål. De två mest relevanta för bostadsförsörjningsprogrammet säger att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer samt att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Mål för funktionshinderpolitiken

Regeringens funktionshinderpolitiska mål handlar om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Detta med utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Målet har fyra inriktningar, varav de två inriktningar som har mest relevans för bostadsförsörjningsprogrammet är:

• Principen om universell utformning - det ska finnas en medvetenhet om den variation, olika behov och förutsättningar som finns i hela befolkningen vid planering, utformning och genomförande. Det innebär bland annat att utforma miljöer som i möjligaste mån ska kunna användas ohindrat.
• Identifiera och åtgärda befintliga brister i tillgängligheten - det kan finnas brister i den fysiska miljön eller hos en digital produkt som skapar hinder för delaktighet. Dessa brister behöver identifieras och åtgärdas med hjälp av kunskap från personer med egen erfarenhet.

God bebyggd miljö

Flera av Sveriges nationella miljökvalitetsmål är relevanta sett till boende och bostadsförsörjning. Det främsta är God bebyggd miljö. Syftet med målet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Agenda 2030

Agenda 2030 togs fram av FN år 2015 och utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål, vilka ska vara uppnådda till år 2030 i alla världens länder. Alla mål är lika viktiga för att skapa en hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla och framgång för ett mål genererar positiva effekter för andra mål. Mål 11: hållbara städer och samhällen har en tydlig koppling till bostadsförsörjningen och anger att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Det finns även ytterligare mål i Agenda 2030 som på olika sätt kan beröra bostäder.

Barnkonventionen

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Konventionen har som mål att ge alla barn lika rättigheter oavsett om ett barn är medborgare, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande, medborgare inom Europeiska unionen (EU) eller vistas i Sverige utan tillstånd. Barns perspektiv och synpunkter är viktiga och kommunen bör särskilt lyfta och beakta barnperspektivet.

I barnkonventionen finns flertalet artiklar som kan kopplas till bostadsförsörjning. Bostäder lyfts särskilt i artikel 27, som i den tredje punkten säger: ”Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad”.

Regionala

Regional utvecklingsstrategi

Skara kommun är en del av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen antog i februari 2021 den regionala utvecklingsstrategin som anger riktningen för det regionala utvecklingsarbetet mellan 2021 och 2030. Utgångspunkten i strategin är de stora samhällsutmaningarna samt det behov som samhället har av att bli mer hållbart och konkurrenskraftigt.

Strategins mål är: Tillsammans gör vi Västra Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Till målet finns även fyra långsiktiga prioriteringar och fyra tvärsektoriella kraftsamlingar. Prioriteringarna handlar om att stärka innovationskraften, bygga kompetens, öka inkluderingen samt knyta samman Västra Götaland. Kraftsamlingarna inkluderar att fullfölja studier, digitalisering, elektrifiering samt cirkulära affärsmodeller.

Den regionala utvecklingsstrategin vägleder bland annat kommuner och kommunalförbund i arbetet med regional utveckling. Respektive kommunalförbund i regionen ansvarar för utvecklingsarbete på delregional nivå, mellan kommunerna. Detta innebär att Skaraborgs kommunalförbund, som Skara kommun är en del av, tillsammans med berörda parter ska ta initiativ till, genomföra samt medverka i finansiering av aktiviteter och program rörande de utvecklingsområden som prioriteras. Vidare samarbetar Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden även i frågor om hållbar utveckling genom det politiska samverkansorganet Beredningen för Hållbar Utveckling.

Regional bostadsmarknadsanalys

Varje år tar länsstyrelsen fram en regional bostadsmarknadsanalys som presenterar länets bostadsmarknadssituation och kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågor.

Analysen för Västra Götalands län 2024 belyser att prognoser visar att folkmängden i länet ökar med cirka 7 000 personer per år fram till 2040, med varierande tillväxt i olika kommuner. Flera kommuner rapporterar balans på bostadsmarknaden jämfört med föregående år, men det finns ett fortsatt behov av bostäder med rimliga boendekostnader. Byggandet av nya bostäder har minskat kraftigt, vilket förväntas påverka bostadsmarknaden negativt under kommande år, trots en förväntad ökning av byggproduktionen mot slutet av 2024.

Ojämlikheter på bostadsmarknaden är betydande då många kommuner har socioekonomiska utmaningar, vilket leder till hemlöshet och boendesegregation. Många kommuner behöver förbättra kontinuiteten i sitt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning och använda Boverkets mått på behovsbaserad bostadsbrist i sina analyser. Bostadsförsörjning och bostadsbyggande kräver bred samverkan mellan kommuner, delregioner och andra aktörer, där Skaraborg och Göteborgsregionen är exempel på aktiv delregional samordning.

Lågkonjunkturen och höjda räntor påverkar bostadsbyggandet negativt, med ökade boendekostnader och minskad lönsamhet för byggbolag. Arbetslösheten förväntas öka, särskilt inom byggsektorn, vilket ytterligare kan försvåra bostadsbyggandet. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att stödja kommunerna genom rådgivning, samordning och att tillhandahålla information och underlag för planering av bostadsförsörjning.

Vision för Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen och dess 49 kommuner har den gemensamma visionen Vision Västra Götalandsregionen - Det goda livet. ”Det goda livet" definieras som "en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, möta behoven hos barn och ungdomar, en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv”.

Delregional utvecklingsstrategi för Skaraborg 2030

Utifrån den regionala utvecklingsstrategin har Skaraborg tagit fram en delregional utvecklingsstrategi. Strategin beskriver hur Skaraborg ska arbeta strategiskt på ett långsiktigt och målinriktat sätt och syftar till att skapa genomförandekraft genom samverkan kring de utmaningar som har identifierats.

Den delregionala utvecklingsstrategin är ett vägledande styrdokument som ska bidra till att utveckling genomförs i samverkan med näringslivet och dess organisationer, Skaraborgs 15 kommuner och Skaraborgs kommunalförbund, akademi, det civila samhället, Västra Götalandsregionen samt andra berörda myndigheter/organisationer. Alla har olika ansvar, resurser och kunskaper och strategin är plattformen för samverkan och ett kraftfullt genomförande.

Strategins tre övergripande mål för 2030 handlar om behovet av att ställa om Skaraborg till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. För de övergripande målen finns även två mätbara effektmål:

• Övergripande mål: Skaraborg är synligt i världen och skaraborgarna trivs och utvecklas.
  Skaraborg är en attraktiv region för invånare och näringsliv med en smidig vardag, där hög kvalitet kännetecknar skolan och kultur och med en väl fungerande social omsorg och infrastruktur.
• Övergripande mål: Skaraborg är en industriregion i världsklass där befintliga företag är framgångsrika, nya etablerar sig och dit människor flyttar.
  Företagen i Skaraborg är framgångsrika. En del av dem är världsledande i processer eller produkter. Skaraborg är en region med god och kommunöverskridande samhällsplanering som skapar förutsättningar för det goda livet och hållbar utveckling, till exempel etableringar och flyttningar.
• Övergripande mål: Skaraborg är globalt konkurrenskraftigt genom att möta kompetensbehoven för ett arbetsliv i omställning och en värld i förändring.
  Skaraborg är känt som en arbetsmarknadsregion där intressanta branscher och arbetsplatser attraherar en mångfald av företag, människor och kompetenser att vilja verka och utvecklas här.

1. Effektmål: Skaraborg är en arbetsmarknadsregion, Sveriges fjärde största.
2. Effektmål: Skaraborg har 300 000 invånare.

• Samverkansområde 1: Förnyelse och utvecklingskraft.
• Samverkansområde 2: Skaraborgs attraktionskraft.
• Samverkansområde 3: Kompetensförsörjning.
• Samverkansområde 4: Social hållbarhet.
• Samverkansområde 5: Samhällsplanering, infrastruktur och tillgänglighet.
• Samverkansområde 6: Fossiloberoende och cirkulär region.

Skaraborgs bostadsförsörjningsanalys

Skaraborgs kommunalförbund har med hjälp av WSP tagit fram en bostadsförsörjningsanalys (daterad 2023-10-13). I rapporten konstateras att Skaraborg står inför stora möjligheter tack vare industrisatsningar, men möter också betydande utmaningar som kompetensbrist och ett behov av att växa till 300 000 invånare till år 2030. För att uppnå detta mål krävs en ökning av bostadsbyggandet, vilket hotas av räntehöjningar, ökade byggkostnader och sjunkande bostadspriser. Befolkningsökningen i Skaraborg har huvudsakligen drivits av invandring, och detta mönster förväntas fortsätta. Dessutom kommer antalet personer över 80 år att öka med 50 procent de kommande 20 åren, vilket ökar behovet av anpassade bostäder. Pendlingen ut från Skaraborg är högre än pendlingen in, vilket påverkar både arbetsmarknaden och bostadsbehovet.

Bostadsmarknaden i Skaraborg har sett en genomsnittlig byggnation av 617 bostäder per år under de senaste tio åren, men byggandet förväntas minska. Priserna på villor och bostadsrätter har sjunkit sedan början av 2022, och utbudet av bostäder har minskat med 20 procent sedan toppnoteringen två år innan analysen togs fram. För att förstå framtida utveckling har WSP tagit fram olika scenarier som analyserar befolkningsutvecklingen och bostadsbehovet fram till 2030. Dessa scenarier sträcker sig från ett bas-scenario som följer historiska mönster till mer avancerade scenarier som tar hänsyn till kompetensbehov och anpassning av bostäder för äldre.

För Skara kommun innebär detta att det krävs omfattande planering för att öka bostadsbyggandet, särskilt flerbostadshus och anpassade bostäder för äldre. Kommunen måste också attrahera invånare med rätt kompetens för att möta industriernas behov, vilket kan uppnås genom samarbete med utbildningsinstitut och skapandet av attraktiva boendemiljöer. Dessutom behöver infrastrukturen förbättras för att stödja ökad pendling och tillväxt. Genom att ta hänsyn till dessa faktorer kan Skara kommun dra nytta av regionens tillväxt och övervinna de utmaningar som demografiska och ekonomiska förändringar medför.

Kommunala

Översiktsplan 2040

Skara kommun antog Översiktsplan 2040 i juni 2023 och den har sedan överklagats. I juni 2024 antog kommunfullmäktige även en planeringsstrategi, som grundar sig i Översiktsplan 2040 och visar den politiska viljan i Skara kommun. Översiktsplanen är vägledande men inte bindande.

I översiktsplanen framgår att kommunens ambition är att vara attraktiv för boende och etablering i hjärtat av Skaraborg och Sverige. Målet är att befolkningen ska kunna växa till 24 000 invånare år 2040. Målet visar på en strävan att möjliggöra tillväxt och innovation, samtidigt som översiktsplanen understryker vikten av att bevara värdefulla kulturella och naturliga tillgångar som präglar kommunen. En bärande grund för kommunens utveckling är att hela kommunen får utrymme att utvecklas och att tätort och landsbygd blir en helhet med givande synergieffekter.

För att nå 24 000 invånare bedöms det ur bostadsförsörjningsperspektiv kräva 2 500 nya bostäder i kommunen. Bebyggelsen ska vara varierad och kommunen ska erbjuda attraktiva bostäder för befintliga såväl som framtida kommuninvånare. Förtätning och exploatering ska ske i närhet till etablerade bostadsområden eller befintlig infrastruktur, avfallshantering och offentlig service. Skara ska vara en hållbar stad samtidigt som landsbygden ska hållas levande.

Det ska även finnas möjlighet att bosätta sig i närheten av vatten genom att översiktsplanen föreslår ett antal LIS-områden (områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge). Det finns idag inga LIS-områden i kommunen, men en stark efterfrågan på bosättning utanför tätorterna. I strandområden som redan är bebyggda kan ytterligare hänsynsfull exploatering säkerställa områdets värden och allmänhetens tillgång till strandkanten. Om vi kan erbjuda platser för byggnation nära vatten minskar även trycket på andra mer känsliga områden.

Det finns en tydlig koppling mellan kommunens översiktsplan, som pekar på platser för bostäder och samhällsservice, och bostadsförsörjningsprogrammet, som beskriver och bedömer behovet av bostäder utan att peka på exakta platser. Översiktsplanen behandlar markanvändningen i kommunen och bostadsförsörjningsprogrammet belyser behoven för den utpekade marken utifrån sociala och attraktivitetsmässiga behov.

Tillväxt- och utvecklingsstrategi

Tillväxt- och utvecklingsstrategin, antagen 2024, syftar till att skapa genomförandekraft kring de utmaningar och möjligheter som identifieras. Strategin pekar ut riktning och prioritering för hur Skara kommun ska uppnå långsiktig och hållbar tillväxt. Kommunen ska genom alla beslut och all verksamhet verka för en tillväxt som långsiktigt och hållbart värnar om livskvaliteten för invånarna. I strategin pekas bland annat tre övergripande fokusområden ut, vilka tecknar målbilder som vi måste sträva mot för att ställa om Skara kommun till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. De tre fokusområdena är:

• Attraktivt - livsstilen som konkurrenskraft: Skara är attraktivt - här får människor goda förutsättningar att leva, växa och bo
• Robust och långsiktigt hållbar: Skara är en hållbar kommun och har en betydande branschbredd där befintliga företag är välmående, nya etablerar sig och där människor vill leva och bo
• Kompetensförsörjt: Skara är konkurrenskraftigt genom att möta kompetensbehoven för ett arbetsliv i omställning och förändring

Strategin innehåller även effektmål, samverkansområden, insatsområden, önskade effekter och beskrivningar av hur det ska vara i kommunen 2030 för att vi ska kunna vara med och bidra till de önskade effekterna i Skara kommun och Skaraborg.

Vision 2035

I juni 2024 antogs kommunens nya vision. Den berör framför allt befolkningsmålet på 24 000 invånare till år 2040, men även att vi inspireras av kommunens historiska arv och att kommunen är en attraktiv och trygg plats.

Lagstiftning

Kommunens ansvar, möjligheter och påverkan när det kommer till bostäder och bostadsförsörjning finns i flertalet lagar.

Bostadsförsörjningslagen

I lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras bland annat att kommunen ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning samt att en kommun ska anordna en bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Skara kommun har inte en kommunal bostadsförmedling.

Plan- och bygglagen

Kommunen har enligt plan- och bygglagen (2010:900) planmonopol. Avvägning mellan det allmänna intresset bostadsförsörjning och övriga allmänna intressen sker i kommunens översiktsplanering. Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen sker i kommunens detaljplanering och bygglovgivning.

Kommunallagen

I kommunallagen (2017:725) anges att kommunen har hand om frågor av allmänt intresse, vilket bostadsförsörjningen är. Kommunallagen betonar även att kommunen ska behandla alla egna medlemmar lika. Kopplat till bostadsförsörjning innehåller kommunallagen även tillåtelsen för kommunen att ha kommunala bolag. I kommunen finns två helägda kommunala bolag, det allmännyttiga bostadsbolaget Centrumbostäder i Skara AB (fortsatt kallat Centrumbostäder) och energibolaget Skara Energi AB (fortsatt kallat Skara Energi). Båda bolagen är viktiga aktörer för en hållbar bostadsmarknad, såväl vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom så kallade ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav.

Socialtjänstlagen

Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Enligt lagen ska kommunen bland annat arbeta för goda bostäder för äldre människor såväl som ordna med bostäder för människor med särskilda behov.

Lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning

Enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ska en person som ansökt om asyl och får uppehållstillstånd ha rätt att bosätta sig i Sverige. Kommunen är bland annat skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Fördelningen beror på kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Utöver de nyanlända som anvisas till kommunen tillkommer nyanlända som bosätter sig på egen hand. De benämns ofta självbosatta.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag och innebär att de som omfattas av lagen har rätt till hjälp som behövs i det dagliga livet. Lagen finns för personer med varaktiga och omfattande funktionsnedsättningar. LSS-lagstiftningen rymmer nio olika insatser som kommunen har till ansvar att verkställa. Två av dessa insatser gäller boende:

• boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
• bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

Massflyktsdirektivet

Med anledning av kriget i Ukraina aktiverades EU:s massflyktsdirektiv i mars 2022. Direktivet innebär att människor som flyr Ukraina har rätt att få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Direktivet ger de ukrainska flyktingarna samma rättstatus som asylsökande med undantagen att de har rätt att arbeta och kommunen är skyldiga att tillhandahålla boende.

Direktivet förlängs med ett år i taget och kan gälla som längst i tre år, det vill säga som längst till mars 2025. I juni 2024 beslutade EU:s ministerråd om förlängning det tredje och sista året. Beslutet innebär att ukrainska skyddsbehövande som vistats i Sverige under två år har rätt att folkbokföra sig i landet och dessa personer har då i stor omfattning rätt till samma förmåner som medborgare i övrigt. I november 2024 trädde ytterligare en lagstiftning i kraft, som omfattar ukrainska skyddsbehövande som har vistats i landet i ett år. Kommunen uppskattar att ett knappt 100-tal individer omfattas av konsekvenserna av massflyktsdirektivets sista förlängning. Hur många som omfattas av lagförändringen i november är i skrivande stund svårberäknad.

Lagen om vissa kommunala befogenheter

Enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommunen bland annat ge ekonomiskt stöd till enskilda hushåll för att underlätta deras möjlighet att ha eller skaffa en permanentbostad.

Miljöbalken

I miljöbalken (1998:808) anges att bostäder ska användas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och att de hålls fria från ohyra och andra skadedjur.

4. Förutsättningar och analys

Statistik i bostadsförsörjningsprogrammet är hämtat från statistikdatabasen hos Statistiska Centralbyrån (SCB) och/eller Skara kommuns plan- och byggenhet, om inget annat anges.

Omvärldsanalys

I detta avsnitt listas några av de faktorer som bedöms vara viktiga att beakta i den fortsatta planeringen av bostadsförsörjningen och som har ändrats sedan det tidigare bostadsförsörjningsprogrammet antogs. Det är faktorer som en tid framöver förmodas påverka bostadsbyggandet i Skara kommun.

Battericellsfabriken i Mariestad

I september 2023 beslutade kommunfullmäktige i Mariestads kommun att anta en detaljplan som möjliggör etableringen av en ny battericellsfabrik som på sikt bedöms generera cirka 3 000 arbetstillfällen till år 2030. Därutöver bedömer Mariestads kommun att ytterligare cirka 7 000 arbetstillfällen kommer att tillkomma genom stödjande företag och ökat servicebehov. Etableringen bedöms även komma att påverka bostadsförsörjningen i Skara kommun, enligt Skaraborgs bostadsförsörjningsanalys.

Covid-19

Covid-19-pandemin har på flera sätt påverkat bostäder och boendeformer, bland annat genom att åtgärder kopplat till fastighetsbildning ökat, att behovet av studentbostäder ändrats till följd av distansutbildning samt att ökat distansarbete skapat andra behov och önskemål kopplat till bostaden. Pandemin har även på flera sätt påverkat det ekonomiska läget.

Krig

Konflikter och krig i såväl vårt närområde som längre bort påverkar Sverige på flera sätt, bland annat ekonomiskt. En av de främsta konflikterna är Rysslands invasion av Ukraina. Sedan februari 2022 har kriget påverkat den säkerhetspolitiska situationen världen över och skyddsbehövande från Ukraina har kommit till Sverige. Krigets påverkan i kombination med den ekonomiska påverkan på bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen medför effekter en tid framöver. 2024 pågår kriget i Ukraina alltjämt även om den mest akuta flyktingsituationen är över. Se mer under Massflyktsdirektivet.

Det ekonomiska läget

På grund av bland annat Rysslands invasion av Ukraina och pandemin råder en global lågkonjunktur, vilken påverkar de svenska hushållen och bostadsmarknaden. Enligt Skaraborgs bostadsförsörjningsanalys som togs fram 2023 bedöms byggandet minska till följd av ökade byggkostnader, räntehöjningar och lägre bostadspriser. Likaså påverkas privatekonomin och hushållens köpkraft till följd av högre levnadskostnader, energikostnader och räntenivåer.

Klimatförändringar

Enligt plan- och bygglagen är klimatfrågorna en av de förutsättningar som kommunen ska ta hänsyn till vid planläggning. Likaså anses omställningen till ett klimatsmart samhälle vara en av nutidens största utmaningar och för att minska klimatpåverkan är det viktigt att skapa förutsättningar för närhet och integration mellan olika funktioner i samhället och vardagslivet. Detta bland annat genom skola och kollektivtrafik nära bostaden. Det är även av vikt att bostäder utformas och anpassas efter ändrade förutsättningar som följer av klimatförändringar. Till exempel kan behovet av luftkonditionering och solskydd tänkas öka till följd av höga temperaturer.

Digitalisering

I dagens samhälle blir digitalisering och digitalt tillgänglig information allt viktigare och digitaliseringens påverkan på samhället är ständigt pågående. Inom samhällsbyggnad är digitalisering aktuellt för bland annat digitala detalj- och översiktsplaner.

Regionala och delregionala förutsättningar

Bostadsmarknaden i länet

Enligt Länsstyrelsen Västra Götalands Bostadsmarknadsanalys 2024 är bostadsmarknaden i länet generellt ojämlik, vilket medför negativa konsekvenser för vissa hushåll. Antalet kommuner med underskott av bostäder har minskat från 42 år 2020 till 32 år 2023. Det råder störst brist på ungdomsbostäder, där 30 kommuner rapporterar obalans. Även bostäder för nyanlända och personer med funktionsnedsättning är bristfälliga i många kommuner. Trots en generell bostadsbrist är kommunernas beredskap för boende till anvisade nyanlända och skyddsbehövande från Ukraina huvudsakligen god.

Under 2023 färdigställdes totalt 11 200 bostäder i Västra Götaland, men antalet påbörjade bostäder nästan halverades från 10 500 år 2022 till 5 700 år 2023, vilket påverkades av det ekonomiska läget. Bostadsbyggandet förväntas förbli relativt lågt framöver. Enligt Boverket behöver 67 400 bostäder byggas mellan 2023 och 2030 för att möta den förväntade befolkningsökningen och befintligt underskott. Av dessa är 6 600 planerade i den funktionella analysregionen (FA-regionen) Skövde-Skara.

Bostadsmarknaden i delregionen

Skaraborg har två effektmål till år 2030: att vara Sveriges fjärde största arbetsmarknadsregion och att vara 300 000 invånare. Detta kräver att vi blir 30 000 fler varav 3 250 flyttar hit årligen, vilket sammanlagt blir 26 000. Resterande 4 000 är genom positivt födelsenetto. Detta kräver fler bostäder.

Det finns generellt ingen bostadsbrist i Skaraborg om man ser till det stora antalet bostäder som byggts i området tidigare, men av olika skäl kan de behov som finns idag inte motsvara de bostäder som finns, eller så är bostadsbehovet inte jämnt fördelat.

Skaraborg som delregion blir alltmer integrerad som arbetsmarknadsregion. På samma sätt som arbetsmarknaden är en delregional fråga är också bostadsförsörjningen numera det. Bostadsförsörjningsprogrammet pekar på behov och utmaningar i ett ytterst lokalt perspektiv men det är mycket angeläget att bostadsförsörjning behandlas som en delregional frågeställning framöver. Frågeställningarna och utmaningarna i grannkommunerna liknar Skara kommuns. Inte minst skaraborgskommunernas gemensamma arbete med Strukturbild Skaraborg (2015) lyfter detta som ett nyckelprojekt för att stärka delregionen.

Analys

Skara kommuns strategiska läge i hjärtat av Skaraborg är en stor tillgång för kommunen då det skapar goda förutsättningar och möjligheter till en stor arbetsmarknadsregion, vilken det satsas särskilt på på delregional nivå. Kollektivtrafikstråket mellan Skövde, Skara och Lidköping har högst turtäthet i hela Skaraborg. Detta i kombination med bland annat unika natur- och kulturvärden, flera stora besöksmål och ett starkt föreningsliv bidrar till att det är lätt att leva ett hållbart liv både på landsbygden och i tätorterna i Skara kommun.

Arbete

Arbetsmöjligheter

Näringslivet i Skara kommun är brett och rikt på småföretag. Det finns drygt 2 400 registrerade företag inom bland annat handel, logistik, transporter, tillverkningsindustri, gröna näringar, kultur och besöksnäring. Totalt finns 9 090 arbetstillfällen varav 1 721 arbetar inom handel, 1 175 inom vård, omsorg och sociala tjänster och 1 122 inom tillverkning och utvinning.

År 2021 hade 80,4 procent av kommunens invånare mellan 20 och 64 år arbete. För riket var det 79,6 procent. Enligt Arbetsförmedlingen var andelen inskrivna arbetslösa 4,5 procent i kommunen i december 2023. För hela Sverige låg siffran under samma tid på 5,3 procent (se figur 2). I december 2023 var antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i kommunen totalt 503 och under samma period året innan var antalet 532 (se figur 3).

Figur 2. Andel arbetslösa i Skara och riket mellan 2013 och 2023. Andelen motsvarar antalet inskrivna arbetslösa mellan 16 och 64 år i förhållande till folkmängden i samma åldersgrupp. 2023 anger 16-65 år. Källa data: Arbetsförmedlingen, SCB.

Figur 3. Antal inskrivna arbetslösa i Skara kommun mellan 2019 och 2023. Källa data: Arbetsförmedlingen.

In- och utpendling

Antalet in- respektive utpendlare är relativt jämnt i kommunen. Statistik från SCB visar att det 2021 var 3 870 inpendlare och 3 917 utpendlare. Majoriteten av dessa pendlare var män. Statistiken rörande pendling visar sysselsatta personer som är folkbokförda i en kommun och har sitt arbetsställe med en adress i en annan kommun och tar därmed inte hänsyn till till exempel hemarbete eller hur ofta man pendlar till arbetsplatsen. Antalen kan därför snarare betraktas som potentiell pendling. Utöver detta finns det även ett stort antal personer som pendlar till och från kommuner för studier, då framför allt gymnasiependling.

Det främsta stråket för pendling är väg 49 (se figur 4). Det är i Skövde, följt av Lidköping, som den största andelen pendlare från Skara kommun arbetar. När det kommer till inpendling till Skara kommun är Lidköping däremot den vanligaste bostadskommunen, följd av Skövde. Skövde och Lidköping, men även övriga grannkommuner och Skaraborg i stort, är viktiga för utvecklingen av Skara kommun.

Figur 4. Pendlingsrörelser till och från orter i Skaraborg Pendling >40 personer, från 2020 baserat på SCB-data. Pendlingsstatistiken ger information om var den förvärvsarbetande befolkningen bor och arbetar. Observera att de som enligt illustrationen pendlar mellan till exempel Skövde och Lidköping också passerar Skara, och alltså inte kan förväntas använda en annan nordligare förbindelse. Källa: Trivector Traffic:s PM Underlag för framtida pendlingsmönster i Skaraborg, 2023.

Analys

Skara kommuns balanserade in- och utpendling tyder på ett starkt näringsliv och pendlingen ökar kommunens attraktivitet som bostadsort och för etableringar. Arbete och boende är beroende av varandra. Bostäder behövs för att locka ny arbetskraft samtidigt som arbetstillfällen är nödvändiga för att människor ska vilja flytta till kommunen. En viktig utveckling är olika etableringar i Skaraborg, såsom battericellsfabriken i Mariestad, vilken förväntas påverka pendlingsmönstren till och från Skara kommun. Detta kan, enligt scenarier framtagna 2023 av Trivector Traffic i PM:et Underlag för framtida pendlingsmönster i Skaraborg, medföra en befolkningsökning på upp till över 500 personer och kräver strategisk planering av bland annat kollektivtrafiken.

Skara kommuns strategiska läge i arbetsmarknadsregionen och på kollektivtrafikstråken skapar goda förutsättningar och möjligheter att kunna byta arbetsort utan att behöva flytta. Strategisk placering av bostäder nära kommunikationsstråk är fördelaktigt, särskilt för kollektivtrafik, gång och cykel då det inkluderar en stor grupp invånare, inklusive till exempel barn och ungdomar. Detta planeras redan utifrån Översiktsplan 2040 och ger större frihet för både in- och utpendlare.

Pandemin har ökat möjligheterna till distansarbete, vilket kan göra det lättare att bo kvar eller flytta utan att vara beroende av arbetsplatsens geografiska läge. Arbetslöshet kan dock påverka bostadsmarknaden negativt genom att minska möjligheten att få lån eller hyresbostäder, vilket kan leda till att hushåll bor i bostäder som inte tillgodoser hushållets behov. Arbetslöshet kan samtidigt pressa ner priserna på bostadsmarknaden till följd av påverkad efterfrågan.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Befolkningsmängden har i Skara kommun historiskt hållit sig förhållandevis stabilt. Mellan år 2000 och 2023 ökade befolkningen med ett genomsnitt på ungefär 15 personer per år. Kommunen ökade sin befolkning från 1965, då man passerade 16 000 invånare, fram till 1992 då man landade på en nivå omkring 18 700 invånare. År 2023 hade kommunen 18 654 invånare. Som flest invånare var det år 2016 med 18 979 invånare. Om man däremot bortser från de tre år med flest antal invånare, vilka påverkades av en ovanlig flyktingsituation (1995, 2016 och 2017), var 2019 det år med flest antal invånare, då det bodde 18 837 i kommunen (se figur 5).

Figur 5. Folkmängd 1973-2023. Källa data: SCB.

Skara kommun ligger någonstans i mitten av spektrumet för befolkningsutveckling i Skaraborgs kommuner. Större kommuner som Skövde och Lidköping har upplevt en starkare tillväxt och skiljer sig markant från Skara kommun. Däremot har mindre kommuner som Götene, Hjo och Tidaholm haft en utveckling som liknar Skaras. Skara kommun står ut genom sin stabila men begränsade tillväxt och delar denna egenskap med flera andra mindre kommuner i delregionen.

Av Skara kommuns invånare bor totalt 62 % i centralorten Skara, 14 % i kommunens övriga tätorter Axvall, Ardala, Varnhem och Eggby och resterande 24 % utanför tätort (se figur 6). Sedan 2015 har invånarantalet i Eggby (+9 %), Varnhem (+6 %) och Skara (+1 %) ökat och Axvall (-4 %) och Ardala (-6 %) minskat.

Figur 6. Folkmängd per tätort 2023. Källa data: SCB.

Åldersfördelningen i kommunens olika tätorter skiljer sig något från varandra. Den tätort med minst andel 0–19-åringar år 2020 var Eggby (16 %) och den med störst andel var Varnhem (27 %). Eggby hade samtidigt störst andel invånare över 65 år (36 %) och Varnhem och Skara hade minst andel (22 %). Skillnaderna är mindre i åldersgruppen 20–64 år. Där skiljer sig den största från den minsta andelen med åtta procentenheter, där Skara har störst andel med 55 %.

I Skara kommun är medelåldern 43,3, vilket är något högre än det nationella snittet på 41,7. Likt övriga landet har medelåldern i stort sett varje år stigit och andelen äldre invånare i kommunen ökar. Man räknar med att denna utveckling kommer att fortsätta.

49,9 % av invånarna i kommunen är kvinnor och resterande 50,1 % är män. Se figur 7 för befolkningspyramid.

Figur 7. Befolkningspyramid för Skaras kommuns befolkning 2023. Källa data: SCB.

Flyttmönster

Figur 8. Antal in- respektive utflyttade till och från kommunen mellan 2003 och 2023. Källa data: SCB.

Historiskt, mellan 2003 och 2012, har in- respektive utflyttningen varit förhållandevis jämn i Skara kommun. Därefter har skillnaderna varit större, både mellan in- och utflyttning samt mellan föregående och efterföljande år. Mellan 2019 och 2023 har skillnaderna minskat, med undantag för 2020 då antalet utflyttningar var märkbart fler än antalet inflyttningar.

Under 2023 flyttade 1 116 personer in till Skara kommun. 58 % av dessa flyttade från en annan kommun i länet och 11 % från utlandet. Samma år flyttade 1 202 personer ut från kommunen, varav 65 % till en annan kommun i länet och 11 % till ett annat land.

Den åldersgrupp som var störst bland såväl in- som utflyttningarna var 20–24 år för både kvinnor och män. Mellan 2014 och 2021 var det främst män som flyttade till kommunen och sedan 2022 är antalet inflyttade kvinnor fler än antalet inflyttade män. Bland utflyttningar har män dominerat mellan 2014 och 2023.

Rörligheten på bostadsmarknaden är viktig för att nya och befintliga bostäder ska kunna nyttjas på bästa sätt. Vid exempelvis nybyggnation uppstår så kallade flyttkedjor, vilket innebär att det uppstår vakanser på bostadsmarknaden. Det kan i sin tur leda till att fler får möjligheten att förbättra sin boendesituation.

Befolkningsprognoser

Kommunen har tittat på Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2021–2040 från juni 2021, SCB:s prognos särskilt framtagen för Skara kommun i april 2024 samt den befolkningsprognos som tagits fram i Bostadsförsörjningsanalys Skaraborg från oktober 2023. Prognoser rör sig om bedömningar och det är svårt att förutspå hur det kommer se ut längre fram i tiden.

Statistiska Centralbyråns befolkningsprognoser

Enligt Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2021–2040 väntas Skara kommuns befolkning minska med 200 invånare under perioden 2020–2040. Kommunen skulle då ha 18 500 invånare år 2040. Detta skiljer sig något från SCB:s befolkningsprognos för 2018–2040 som användes i det förra bostadsförsörjningsprogrammet. Då förutsågs att kommunen skulle öka från 18 823 invånare år 2018 till 18 868 år 2040. I prognosen som användes i bostadsförsörjningsprogrammet dessförinnan, från 2015, förutsågs att kommunen skulle öka till 20 100 invånare redan år 2025. Enligt prognosen kommer andelen av befolkningen i åldrarna 0–24 respektive 25–64 att minska lite medan befolkningen i åldrarna över 65 år kommer att öka. Detta i likhet med större delen av länet och landet i stort. SCB:s prognos visar också att befolkningen i länet beräknas öka från 1 734 400 invånare år 2020 till 1 897 900 år 2040.

Även Västra Götalandsregionen baserar sin prognos i rapporten Befolkningsprognos Västra Götaland 2022–2040 på SCB:s kommunprognoser. I rapporten förtydligas att Skaras försörjningskvot enligt prognosen kommer att öka från 83 år 2021 till 91 år 2040.

Enligt SCB:s prognos framtagen för specifikt Skara kommun 2024, det vill säga tre år efter Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2021–2040, kommer antalet invånare i kommunen att öka med drygt 550 personer fram till år 2030. Fram till 2040 kan ytterligare 400 invånare tillkomma. Prognosen antar att kommunen år 2040 kommer att ha 19 519 invånare.

Skaraborgs befolkningsprognos

I Skaraborgs prognos har tre scenarier tagits fram som grund för att beräkna byggbehovet fram till 2030. Basprognosen liknar SCB:s befolkningsprognos, som visar att Skaraborg kommer att ha 275 000 invånare 2030. Utöver detta har även två befolkningsscenarier tagits fram.

Enligt scenario 1 kommer Skaraborg nå 300 000 invånare 2030. Scenariot har utgått från följande tre antaganden: battericellsfabriken kommer att skapa 5 000 arbetstillfällen vilka kommer att fyllas i form av inflyttning, fabriken leder till följdinvesteringar i andra branscher samt att beräknad kompetensbrist kommer innebära ett antagande om att inflyttning till Skaraborg balanserar tillgången och efterfrågan på arbetskraft/kompetens.

Enligt scenario 2 viktas scenario 1 så att den arbetsföra befolkningens utbildningsnivå stämmer överens med efterfrågan på arbetskraft.

Enligt Skaraborgs befolkningsprognos har Skara kommun ett byggbehov om 998–1029 bostäder till 2030.

Analys

Utifrån befolkningsstatistiken ligger kommunens invånarantal ganska still, med undantag för tillfälliga svängningar över ett par ovanliga år. Centrumbostäder uttrycker dock att de upplever en befolkningsminskning och att det planeras för fler byggrätter för bostäder än vad det finns behov av. Kommunen kommer här att behöva göra en noggrann avvägning mellan vad som krävs för att skapa en attraktiv kommun, vad som gynnar bostadsmarknaden samt att tillgången på bostäder för utsatta grupper är fortsatt god. Det är väsentligt att efterfrågan får styra kommunens bostadspolitik och insatser framåt.

Kommunen har utöver det bostadssociala ansvaret en ambition att profilera sig och lyfta sina styrkor för att kunna arbeta för befolkningsmålet. Förhoppningen är att kommunen är attraktiv att bo i både för de som redan bor här och för potentiella inflyttare med förhoppningen att kunna skapa en skillnad mellan in- och utflyttningarna där inflyttningarna är märkbart fler än utflyttningarna. Genom att kommunen växer och kontinuerligt attraherar nya invånare kan den lokala tillväxten stärkas, vilket får positiva effekter på arbetsmarknad och näringsliv.

Om kommunens invånarantal växer är det av vikt att hela samhället har möjlighet att följa med i den utvecklingen och att hela kommunen samarbetar. Detta innebär att många aspekter behöver fungera för att både befintlig och tillkommande befolkning ska kunna och vilja bo i Skara kommun. Det inkluderar skola, arbetstillfällen och barn- och äldreomsorg men även nöje, föreningsliv och goda kommunikationer etcetera. Det krävs givetvis även bostäder och det är en pågående prioritet att ta fram detaljplaner, med stor vikt vid detaljplaner som möjliggör den tillväxt som önskas. Genom ökad planberedskap skapas bättre förutsättningar för ökad befolkning. Vidare är det generellt ett bra samarbete mellan kommunens förvaltningar och bolag idag och det är av särskild vikt att detta upprätthålls för att alla perspektiv ska inkluderas och tas tillvara. Detta innebär även att alla delar ska ha möjlighet att vara insatta i olika planer och projekt tidigt i processen.

Det bedöms motiverat att arbeta för befolkningsmålet eftersom det visar den politiska riktningen. Samtidigt visar prognoserna att utvecklingen kan bli en annan än den som befolkningsmålet kräver. Det är därmed fördelaktigt att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen är applicerbara och realistiska både i arbetet för att uppnå befolkningsmålet och för att arbeta utifrån nuläget eller framtagna prognoser.

Flera kommuner i Skaraborg vill växa såväl som att Skaraborg i sin helhet har ett befolkningsmål, vilket också kan gynna Skara kommun på olika sätt. Utmaningen är att möjliggöra olika boendeformer med olika karaktär som upplevs som tilltalande för människor utanför Skaraborg, i synnerhet så kallade ”återflyttare” eller ”familjebildare”, men även äldre som söker ett högkvalitativt boende och personer som kan tänkas nyttja kommunens centrala läge i Skaraborg. Vidare är det även en utmaning med lågkonjunkturen som gör att man räknar med att byggandet kommer vara förhållandevis lågt en tid framöver. Därför bör det vid byggandet av nya bostäder finnas en tydlig bild kring vad det är som efterfrågas så bostadssökare blir intresserade av att flytta trots relativt höga bostads- och byggpriser.

En utmaning med den åldrande befolkningen är att den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar, vilket bland annat innebär minskade resurser för äldreomsorg och skola, vars kvalitet påverkas. För att upprätthålla en god kvalitet på servicen är det därför önskvärt att befolkningstillväxten till stor del består av människor i arbetsför ålder. Vidare innebär den åldrande befolkningen också att det behövs bostäder dit målgruppen kan flytta och att dessa är attraktiva och uppfyller de behov som finns. Detta möjliggör flyttkedjor och äldre personers ofta stora bostäder frigörs och större hushåll som efterfrågar denna typ av bostäder får möjlighet att flytta dit. Däremot bör det även belysas att den bostad som en äldre person kan tänka sig flytta till också måste vara ekonomiskt fördelaktig eftersom många äldre idag bor billigt tack vare avbetalade bolån. Det kan göra att man hellre bor kvar där man bor, även om bostaden inte är till exempel tillgänglighetsanpassad eller i önskvärd storlek. Flyttkedjor är därmed beroende av att det är ekonomiskt möjligt och lockande att flytta. En annan svårighet med flyttkedjor är att de inte alltid når de hushåll som har störst behov av en ny bostad eftersom vakanser kan fyllas av andra, exempelvis inflyttade från en annan kommun. Den inflyttade personen frigör då ingen vakans inom kommunen och flyttkedjan bryts. Det är dock inte flyttkedjans längd som har betydelse för planeringen för bostadsförsörjningen utan i stället bör det studeras vilka sorters bostäder som frigörs och vilka typer av hushåll som deltar samt vad orsaken till flytten är.

I Skara kommun finns det förhållandevis få ungdomar och unga vuxna, samtidigt som det är ett relativt stort antal personer i samma målgrupp som årligen flyttar till kommunen för att till exempel studera. Det finns ett uttryckt behov av mötesplatser och sammanhang för denna målgrupp, utöver bostaden, för att kommunen ska vara attraktiv att bo i.

Bostadsbestånd

Hushållssammansättning

2023 fanns det 8 887 hushåll i Skara kommun. Den vanligaste hushållstypen är ensamstående utan barn och den näst vanligaste är sammanboende utan barn följd av sammanboende med barn upp till 24 år (se figur 9). I Skaraborg i sin helhet såväl som i Västra Götaland och i riket ser det ut på samma sätt (se figur 10). Bland sammanboende med barn 0–24 år 2023 hade den största andelen (47 %) två barn. Bland ensamstående med barn 0–24 år hade den största andelen (50 %) ett barn. Ensamstående föräldrar i Skara kommun domineras av kvinnor (73 %).

2023 var det i genomsnitt 2,1 personer per hushåll i Skara kommun såväl som i riket och i Västra Götaland.

Figur 9. Antal hushåll per hushållstyp i Skara kommun. Källa data: SCB.

Figur 10. Hushållssammansättning i Skara kommun. Källa data: SCB.

Upplåtelseform, bostadstyp och bostadsstorlek

2023 var den vanligaste boendeformen för ett hushåll i Skara kommun småhus med äganderätt följt av hyresrätt i flerbostadshus. Fördelningen av upplåtelseformer varierar mellan kommunens olika tätorter och alla upplåtelseformer finns inte i samtliga tätorter. I Skara är fördelningen av upplåtelseformer som mest blandad, jämfört med övriga delar i kommunen där den absoluta majoriteten utgörs av äganderätter. Fördelningen av upplåtelseformer har i stort sett varit likadan i kommunen de senaste tio åren.

2023 fanns det 9 584 bostäder i Skara kommun. Av dessa var 4 750 i småhus, 4 080 i flerbostadshus, 561 i specialbostäder och 193 i övriga hus. Se figur 11 för fördelning av hustyper.

Jämfört med övriga kommuner i Skaraborg har Skara kommun en stor andel hyresrätter i flerbostadshus och en förhållandevis liten andel småhus.

Storleken på bostäder skiljer sig beroende på bostadstyp. Majoriteten av bostäderna i flerbostadshus är 51–80 kvadratmeter medan den storlek som är vanligast för småhus är 111–140 kvadratmeter.

Figur 11. Hustyper i andelar. Källa data: SCB.

I Skara kommun var det genomsnittliga slutpriset för sålda småhus för permanentboende 2 230 000 kr år 2022, vilket är förhållandevis lågt i jämförelse med det nationella genomsnittspriset på 3 915 000 och genomsnittspriset i länet på 4 078 000 kr (se figur 12).

Figur 12. Köpeskilling för småhus, medelvärde i tkr. Källa data: SCB.

Medianhyran på en hyreslägenhet i kommunen såväl som riket och länet har ökat varje år de senaste åren. Från 2019 har medianårshyran i Skara kommun vuxit från 898 kronor per kvadratmeter till 981 kronor per kvadratmeter 2023. Under samma period har medianårshyran i länet ökat från 1083 kronor till 1227 kronor och i riket från 1088 kronor till 1246 kronor (se figur 13).

Figur 13. Medianhyra i hyreslägenhet (årshyra per kvadratmeter). Källa data: SCB.

I kommunen fanns det år 2023 418 privatägda fritidshus. Detta antal har generellt minskat de senaste decennierna. 2019 ägdes drygt hälften av fritidshusen i kommunen av ägare bosatta i en annan kommun och 3 procent var utlandsägda eller ägda av utlandssvenskar.

Utbud och efterfrågan

I oktober 2022 skickades en enkät ut till hushåll som står i den kommunala tomtkön. Under processen med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet har även intervjuer genomförts med privata hyresvärdar som har bostäder i kommunen samt mäklarbyråer som säljer bostäder i kommunen. Intervjuerna genomfördes under vintern och våren 2024. Delar i avsnittet Utbud och efterfrågan baseras på dessa enkät- och intervjusvar.

Kommunen har i Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät, genomförd i januari 2024, bedömt att det är balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet såväl som i centralorten Skara. Däremot är det generellt ett underskott av bostäder i kommunens övriga delar sett till att det är hög efterfrågan på attraktiva tomter och småhus i framför allt kommunens östra delar. Man räknar med att detta kommer att vara oförändrat om tre år. I östra delen av kommunen, framför allt i Axvall och Varnhem, arbetar därför kommunen i nuläget med att öka planberedskapen och möjliggöra för fler bostäder. Det bedöms även vara brist på en viss typ av bostäder, såsom attraktiva bostäder för äldre i tätorterna.

I svaren från mäklarna framgår det att bostäder efterfrågas i samtliga tätorter och på landsbygd. Den tätort där det finns särskilt stort intresse att köpa bostad är Varnhem. Det som särskilt efterfrågas för bostadsköp är friliggande villor och mindre bostäder i markplan med liten trädgård. Mäklarna kan tydligt se att efterfrågan på bostäder de senaste åren har minskat, till stor del på grund av det ekonomiska läget. Samtidigt har det skett en ökning på efterfrågan av bostäder på landsbygden. En av mäklarbyråerna menar även att efterfrågan på specifikt större bostäder i enskilda lägen ökade under pandemin. Majoriteten av mäklarsvaren tyder på att efterfrågan kommer att öka igen kommande år, bland annat tack vare battericellsfabriken och godare konjunktur med bättre räntor.

Utbudet av bostäder i kommunen upplever mäklarna något olika. Flera upplever att utbudet är relativt stort men att det är efterfrågan som är låg och att det därför tar lite längre tid innan bostäderna säljs, jämfört med tidigare. Någon av mäklarna upplever att utbudet inte är särskilt stort. Majoriteten av mäklarna ser även att det som särskilt påverkar möjligheten att köpa bostad är bankerna, vilka har villkor och krav som försvårar bostadsköp. Detta påverkar inte minst unga och förstagångsköpare, vilka önskar komma in på bostadsmarknaden.

Att Varnhem är ett attraktivt framgår även i den enkät som hushåll i tomtkön besvarat, där det tydligt framgår att Varnhem är den tätort som är mest aktuell för tomtköpares intresse.

Det finns i flera av kommunens tätorter, men även utanför tätort, flera tomter tillgängliga att köpa från kommunen. Det är dock inte alltid som utbudet av småhustomter motsvarar vad denna kategori av bostadssökare letar efter. Obalansen bygger därför både på behov och på en bostadsefterfrågan som idag inte tillgodoses. När det kommer till att bygga hus utanför tätorterna beror tillgången på om privata markägare är villiga att stycka av och sälja tomter, även om samhällsbyggnadsnämnden godkänner lokaliseringarna genom förhandsbesked. En från nationellt håll mer restriktiv hållning till nybyggnation på jordbruksmark kan succesivt få konsekvenser för denna grupp av bostadssökande genom att det minskar antalet möjliga lokaliseringar i en kommun som Skara, med mycket jordbruksmark.

De privata hyresvärdarna upplever generellt att det är enkelt att hyra ut sitt bostadsbestånd. Det som är lättast att hyra ut och där efterfrågan är som störst är mindre lägenheter, främst upp till 3 rum och kök. Det varierar dock beroende på geografiskt läge och en del hyrestagare efterfrågar bara centrala lägen. Flera hyresvärdar ser möjlighet till utveckling av sitt bestånd av hyreslägenheter och det är blandat sett till hur vissa ökar och minskar sitt bestånd och har gjort de senaste åren. Det finns därmed ingen tydlig trend kring hur beståndet förändrats bland de privata hyresvärdarna.

Vakansgraden hos Centrumbostäder låg 2023 på 2,5 % (1,6 % exklusive studentrum) och den absoluta majoriteten av övriga hyresvärdar, som besvarat intervjufrågorna, anger att de inte har någon vakans alls. Hos ett fåtal hyresvärdar finns det en viss vakans på 4–10 %. Efterfrågan hos de privata hyresvärdarna bedöms ha varit förhållandevis konstant de senaste åren men det framgår, vilket även är tydligt utifrån vakansgrad, att efterfrågan skiljer sig hos olika hyresvärdar.

Bostadsbyggande

De senaste 20 åren har det framför allt byggts småhus i kommunen. De lägenheter i flerbostadshus som har byggts har framför allt varit hyresrätter. Under 2023 färdigställdes särskilt många bostäder i kommunen, 224 stycken. Detta var främst 48 lägenheter för 65+ på Stinsen och 115 bostäder på Teglagården i form av särskilt boende (SÄBO) och LSS-boende.

Det finns många faktorer som spelar in sett till hur många bostäder som kommer att byggas i kommunen framöver. För att nå målet om 24 000 invånare till 2040 bedöms det behöva finnas 2 500 nya bostäder. Utifrån detta satsar kommunen alltmer på att ta fram detaljplaner och öka planberedskapen.

Centrumbostäder

Skara kommuns allmännyttiga bostadsbolag är Centrumbostäder, vilka erbjuder såväl bostäder som lokaler. Centrumbostäder är medlem i Sveriges allmännyttiga bostadsorganisation SABO samt har ett samarbete med Hyresgästföreningen, vilket ger hyresgästerna en kanal att diskutera sitt boende gentemot Centrumbostäder.

Centrumbostäder är det största bostadsbolaget i kommunen med 627 hyreslägenheter. Lägenheterna är mellan 1 och 5 rum och kök och ligger i Skara och Axvall. Hyrorna ligger mellan 1130 och 1740 kronor per m2 och år och i genomsnitt på 1273 kr per m2. Hyresnivåerna beror på tiden då beståndet byggdes. Centrumbostäder äger även 86 stycken 65+-bostäder samt nästan 100 studentbostäder och i ett av deras hus finns även LSS-boende.

Centrumbostäder hade vid årsskiftet 2023/2024 cirka 1000 hyresgäster. Bolaget vill ha en så låg vakansgrad som möjligt och eftersträvar inte en viss nivå.

Efterfrågan bland Centrumbostäders bostäder skiljer sig beroende på målgruppen. De som framför allt bor i beståndet är utrikesfödda eller i början eller slutet av bostadskarriären. Efterfrågan bland dessa tre målgrupper skiljer sig. Bland utrikesfödda hyresgäster efterfrågas framför allt större bostäder, medan yngre önskar ett centralt boende. Bland den äldre befolkningen ser man att 65+-bostäder nära många samhällsfunktioner efterfrågas. Generellt är parhus och radhus såväl som bostäder med god tillgänglighet mycket eftertraktade.

Centrumbostäder har förhållandevis låga krav för att bo i deras bestånd. Så länge hyresgästen har någon form av inkomst har man möjlighet att få en bostad hos Centrumbostäder. Bolaget godkänner även hyresgäster med försörjningsstöd.

Ändamålet med Centrumbostäders verksamhet formuleras i bolagets ägardirektiv, antagna 2023: ”att i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Skara genom byggnation och förvaltning av bostäder, samt att utveckla boendet och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boinflytande och inflytande i bolaget. […]. Bolaget ska utgöra en aktör av flera på bostadsmarknaden i Skara. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Inom ramen för affärsmässighet ska bolagets verksamhet präglas av ett bostadssocialt ansvar och ett ansvar för bostadsförsörjningen i kommunen. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Skara kommun”.

I ägardirektivet formuleras även mål för verksamheten. Dessa mål anger bland annat att hyresgäster ska trivas och känna sig trygga i boendet, att bolaget ska samarbeta med hyresgästerna, att bolaget ska sträva efter stabila hyresförhållanden och en god blandning av hyresgäster samt att bolaget ska tillhandahålla studentbostäder. Centrumbostäder arbetar aktivt med bland annat trygghetsskapande och integrationsarbete inom sitt bostadsbestånd.

Nybyggnation

Centrumbostäder har mellan 2018 och 2024 färdigställt 89 lägenheter. Det största projektet var 65+-boendet Stinsen, intill Skara busstation, där 48 lägenheter stod inflyttningsklara 2023. Bolaget har, enligt sina mål och ambitioner 2024–2027, målbilden att nyproducera minst 25 lägenheter och förvärva cirka 100 lägenheter. Under 2024 har de ingen pågående nybyggnation, vilket till stor del beror på svag efterfrågan och rådande marknad (se Omvärldsanalys). Vidare har man sett en avtagande andel intresseanmälningar. Däremot finns det ett fortsatt stort intresse för 65+-bostäder och bolaget tror att det man härnäst kommer satsa på är bostäder för den äldre målgruppen. Beroende på efterfrågan är det även intressant för Centrumbostäder att producera bostäder i delar av kommunen där de inte redan har bostäder.

Analys

Det nämns ofta att det behövs fler stora lägenheter, som fyra- eller femrummare, för att lindra trångboddhet och ge stora familjer bättre möjligheter att till exempel ge barnen studiero. Men svaren från fastighetsägarna indikerar att det är de mindre lägenheterna som är lättast att hyra ut. Kommunen kan behöva studera behovet av stora lägenheter såväl som undersöka flexibla lösningar, såsom att tillfälligt eller långsiktigt kunna hyra ut flera mindre lägenheter till en grupprabatt.

Även nybyggda och nyrenoverade, och därmed dyrare, lägenheter är svårare att hyra ut. För de som har möjlighet att köpa sin bostad kan det dessutom vara billigare att köpa än att hyra en bostad. Samtidigt begränsas även bostadsbyggande och bostadsköpen av lågkonjunkturen, vilket påverkar bankernas krav för bland annat kontantinsats och möjligheterna att få lånelöfte.

Den låga vakansgraden innebär att det finns få lägenheter som inte är uthyrda. Den vakans som finns visar att det finns lägenheter som av olika anledningar inte efterfrågas men också lägenheter som inte uppfyller behoven, såsom att de saknar hiss eller har en storlek som inte tilltalar en bred målgrupp. Detta kan göra att lägenheter står tomma även om de på flera sätt är lämpliga för olika målgrupper samtidigt som de exkluderar flera målgrupper. Genom att belysa detta och locka lämpliga hyresgäster till dessa lägenheter skulle andra bostäder, såsom marklägenheter med god tillgänglighet, kunna riktas till dem som är i särskilt behov av dessa. Svårigheten för olika grupper att hitta lämpliga bostäder kan däremot tyda på att det kan finnas en fördel med att inte ha en allt för låg vakansgrad, så att det finns fler möjligheter och mer rörlighet. Detta innebär att bostadspolitiken med fördel bör styras av efterfrågan och här är ökad dialog av särskild vikt. Att låta efterfrågan, inte minst skillnader mellan olika målgruppers efterfrågan, styra är även viktigt när detaljplaner prioriteras, i synnerhet för att kunna uppnå befolkningsmålet.

Kommunens socialt stödjande insatser genomförs ofta i samarbete med fastighetsägare, både för personer som behöver flytta till kommunen men framför allt för de som redan bor här. Genom att lyssna mer på de privata fastighetsägarna och bibehålla dialoger kring exempelvis trygghet, kan kommunen bättre prioritera omvandlings- eller nybyggnadsprojekt. Centrumbostäder kan ta risker som andra aktörer inte gör, men dessa risker bör vara förankrade i kommunala utvecklingsmål och andra verksamheter inom kommunen eller näringslivet.

Vid utveckling av bostadsbeståndet är det av vikt att ta hänsyn till omgivningens karaktär, särskilt eftersom flera av kommunens tätorter ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Många invånare önskar bo i ett område tack vare områdets karaktär, vilken bör värnas för trivseln och det kan också locka nya invånare. Vidare är det av vikt, för att stödja en levande landsbygd, att det inte upplevs svårt att bo och bygga där. Ett exempel på detta är arbetet med att erbjuda och lösa vattentjänster utanför verksamhetsområden för VA. Detta prioriterar Skara Energi och Vallebygdens Energi eftersom man ser att detta gynnar en mer attraktiv landsbygd.

Bostäderna som finns och skapas behöver vara attraktiva och då bör fokus inte enbart ligga på bostäderna, utan även på omgivningen, såsom gestaltning av området. En god gestaltad livsmiljö med till exempel bra belysning, kan öka tryggheten och trivseln. Även ett ökat engagemang bland invånarna kan vara ett sätt att skapa en tryggare omgivning. Detta kan möjliggöras genom centrala mötesplatser i olika områden och tätorter. Detta, såväl som tillgänglig kollektivtrafik, är viktiga faktorer inte minst sett till vikten av barn och ungas självständighet och värdefulla fritid.

Skara kommun har en jämn fördelning mellan upplåtelseformer och bostadstyper, men detta varierar mellan tätorterna. Homogenitet i bostadsbeståndet leder till ökad boendesegregation, vilket kan leda till bland annat ökad ojämlikhet, minskade skatteintäkter, fler brott och otrygghet, mindre gemenskap och stigmatiserade områden. Ett segregerat samhälle påverkar alla invånare och hela samhället, inte endast de som bor i områden med socioekonomiska utmaningar även om de tenderar att påverkas mest negativt. Ett sätt att arbeta med minskad segregation är genom en mer blandad bostadssammansättning, vilket kan minska boendesegrationen tack vare att möjligheterna ökar för människor med olika bakgrund, i olika åldrar och olika förutsättningar att mötas.

En stor del av de privata hyresvärdarna arbetar med trygghetsskapande åtgärder. Även kommunen och Centrumbostäder har över lag välfungerande verksamheter inom detta och att dessa åtgärder och stödinsatser fungerar bidrar i stor utsträckning till en attraktivare kommun och mer välfungerande bostadsområden. Detta kan i sig bidra till en ökad efterfrågan på bostadsmarknaden, och en befolkningsutveckling i linje med kommunens befolkningsmål. Det gäller dock att nya bostäder och kvalitativt gestaltade stads- och livsmiljöer som planeras och utförs bidrar till en ökad blandning av upplåtelseformer och byggnadstyper i många områden. Bland annat barn- och utbildningsförvaltningen och kommunens brottsförebyggande råd pekar på de positiva kort- och långsiktiga effekterna som uppstår vid integration mellan olika socioekonomiska grupper.

Bostäder för särskilda grupper

Kvinnor

Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, antagen av CEMR:s Policy Committee, betonar att kvinnor ofta har specifika behov på bostadsmarknaden, inklusive behovet av prisvärda bostäder och subventionerat boende för ensamstående föräldrar.

I Skara kommun tjänade kvinnor mellan 20–64 år i snitt 80 % av vad männen tjänade år 2022, trots att fler kvinnor hade eftergymnasial utbildning.

Kvinnor är också mest utsatta för våld i nära relationer. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att stödja våldsutsatta och brottsoffer vilket sker genom väl inarbetade rutiner och samarbete i detta arbete med andra kommuner och fastighetsägare. Kvinnor är bland annat en av de målgrupper som inkluderas i omsorgsförvaltningens arbete med andrahandslägenheter.

Barn och unga vuxna

Barnperspektivet är på flera sätt väsentligt när det kommer till bostadsförsörjning. Till exempel kan hushåll med låga inkomster ha svårt att bli godkända som hyresgäster, vilket kan leda till trångboddhet eller bostadslöshet som särskilt kan påverka barnens studier och vila. Skilsmässor kan försvåra för föräldrar att hitta bostäder nära varandra, vilket kan påverka barnens möjligheter att till exempel träffa sina föräldrar på ett självständigt sätt eller gå kvar i samma skola.

En begränsad tillgång till lämpliga bostäder och bristande ekonomiska förutsättningar försvårar för unga vuxna att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är främst hyresrätter i det befintliga beståndet som har boendekostnader som är rimliga för unga vuxna och för samtliga grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Skara kommun bedömer att läget bland ungdomar (19–25 år) på bostadsmarknaden är i balans.

År 2023 låg Skara kommun på plats 10 över bästa kommun för unga att bo i enligt Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings regelbundna rankning av ungas boendesituation. 2021 låg Skara kommun på plats 20.

2018, under framtagandet av det förra bostadsförsörjningsprogrammet, fördes diskussioner med ungdomar för att få en bild av hur de såg på Skara som bostadsort nu och i framtiden. Den gemensamma bilden som gavs var att Skara erbjuder för lite aktiviteter för ungdomar och unga vuxna och att de kommer flytta från kommunen efter gymnasiet. Samtidigt kunde man se kvaliteter i Skara för dem som bildar familj, och ungdomarna såg möjligheten att de skulle kunna återvända till Skara senare i livet. Kommunen bedömer att förutsättningar kan antas vara desamma idag som de var 2018 och därmed att det finns ett fortsatt behov av Skara som en attraktiv kommun att bo i som ung och att en del i detta även är att kunna erbjuda attraktiva bostäder för ungdomar och unga vuxna. Under 2024 fördes även diskussioner med ungdomsrådet, vilka särskilt bekräftar vikten av mötesplatser för att ungdomar och unga vuxna ska trivas i kommunen.

Äldre

Den största utmaningen med den demografiska utvecklingen är den kommande utvecklingen med ett ökat antal kommuninvånare som är äldre än 65 år. Åldersgruppen kommer även vara friskare än tidigare generationer och med nya krav, behov och förväntningar. De äldres boendesituation är viktig när man ser till planeringen av bostäder. Detta inte minst utifrån socialtjänstlagen (se Socialtjänstlagen).

Enligt aktuell framskrivning från SCB beräknas Skara kommuns befolkning över 80 år öka med 507 individer (+43 %) mellan 2022 och 2040, varav 428 (+37 %) fram till 2030. Kommunen bedömer att det idag är balans på utbudet av särskilt boende (SÄBO) för äldre och det totala antalet bostäder i SÄBO är 171, varav 8,3 % av de boende 2022 var över 80 år. Denna procent har minskat de senaste åren och det är generellt en nedåtgående trend. 2023 fanns det 1 244 invånare i Skara kommun över 80 år.

I Skara kommun finns tre SÄBO:n: Ardalagården i Ardala samt Malmgården och Teglagården i Skara. Malmgården är endast demensboende, där specialiserad personal arbetar. Teglagården är kommunens nyaste SÄBO, med 107 lägenheter. Det finns totalt 171 SÄBO-platser i kommunen och 20 platser på korttidsboendet. Kommunen ser att det troligtvis behövs ytterligare ett SÄBO i kommunen och bedömer samtidigt att behovet av särskilda boendeformer för äldre idag är i balans och att behovet kommer att vara täckt även om fem år. Förutom SÄBO kan det framöver behövas andra sätt att möta kommande boendebehov för den åldrande befolkningen.

I Skara finns det fyra 65+-boenden: Husaren i Axvall samt Viktoria punkthus, Frejan och Stinsen i Skara. Flera av dessa har gemensamhetslokaler, vilket skapar möjligheter för social samvaro. Det senaste 65+-boendet är Stinsen som blev färdigt 2023 och ägs av Centrumbostäder. Kommunen ser ett underskott på bostäder för 65+ och en utbyggnad av dessa borde kunna minska behovet av särskilda boendeplatser.

De ordinära boenden som finns i Skara kommun är i stor utsträckning byggda under 1960- och 1970-talen och är inte anpassade till äldre personer och deras behov sett till bland annat tillgänglighet. Bland annat saknas hiss i stora delar av bostadsbeståndet och hinder såsom höga trösklar och trånga duschutrymmen förekommer. Detta gäller till exempel hela lägenhetsbeståndet på Valhall, Brunnsbogatan och Bågen. Det kommer innebära stora svårigheter för äldre att bo kvar i sina hem och bostäderna behöver vara utformade så att äldre kan ha en fungerande vardag i sin bostad. Samtidigt kan ny teknik bidra till att fler äldre med tiden kan bo kvar längre hemma än idag. Det skulle i sådana fall kunna innebära ett mer konstant behov av platser i SÄBO, trots att de äldre blir fler. Samtidigt behövs även boenden dit äldre kan flytta om deras behov av stöd ökar. Därmed är det av vikt att det erbjuds olika sorters boende beroende på vilket behov som finns. Generellt ser man också ett behov av mötesplatser för att motverka ensamhet.

Att beakta är att äldre kvinnor är en av de mest resurssvaga grupperna i samhället. De har i regel en lägre pension, lever längre och känner sig mer otrygga än männen. Det är en faktor som är viktig att ha med vid planering och byggnation av till exempel 65+-boende.

I kommunen har cirka 380 personer hemvård, vilket man ser har minskat sedan Covid-19-pandemin.

Personer med funktionsnedsättning

Kommunen har enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att ordna bostäder åt personer med funktionsnedsättning, för att de ska kunna leva ett värdigt liv. En bostad enligt 9 § 9 p. LSS kan vara en bostad med särskild service eller en annan särskilt anpassad bostad. En bostad med särskild service kan vara en grupp- eller servicebostad och ska då vara en fullvärdig lägenhet med bland annat service och omvårdnad dygnet runt. Bostaden ska också vara integrerad i det övriga bostadsbeståndet. En annan särskilt anpassad bostad saknar omvårdnad och bemanning, men stöd och service kan i stället ges via andra insatser enligt LSS, såsom ledsagning eller personlig assistans.

Det finns ständigt ett behov av att bygga bort hinder och brister på tillgänglighet som finns för personer med funktionsnedsättning, vilket kan underlättas genom bland annat bostadsanpassningsåtgärder och tillräckligt rymliga bostäder. Detta möjliggör för den enskilde att bo kvar om behoven förändras samt att personer med funktionsnedsättning både kan besöka andra och ta emot besök.

Utöver vikten av den fysiska tillgängligheten ökar behovet att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I Sverige har antalet diagnoser, främst ADHD och autism, ökat under det senaste decenniet. Orsakerna kan vara ökad kunskap och medvetenhet inom hälso- och sjukvård, skola och allmänhet, samt att diagnoskriterierna delvis breddats, så att fler nu får en NPF-diagnos i stället för någon annan diagnos. Symtomen på ADHD och autism har däremot inte blivit vanligare. När någon behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har kommunen och regionen en lagstadgad skyldighet att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) om personen samtycker till det.

Skara kommun har i dagsläget 49 LSS-platser och ett fåtal flexibla små lägenheter som tillgodoser det aktuella behovet. Det finns även bostäder utanför kommunens regi. Behovet av insatser enligt 9 § 9 p. LSS tillgodoses genom gruppbostäder och servicebostäder och det finns idag ingen annan särskilt anpassad bostad i kommunen. Detta beror framför allt på att man har kunnat tillgodose behoven genom grupp- och servicebostäder eller andra insatser, såsom bostadsanpassning. Kommunen är dock medveten om att behovet av denna form av LSS-boende kan förändras och att man då kommer att undersöka olika bostadsalternativ och alternativa geografiska platser. Man bedömer också att det kommer att behövas ett större antal LSS-platser framöver. Vidare ser omsorgsförvaltningen en utveckling från att en plats i ett LSS-boende varit livslång till att man idag kan behöva det under några år för att sedan kunna ha ett vanligt boende. En bidragande orsak är den ökande gruppen personer med NPF, för vilka det kan vara särskilt fördelaktigt med LSS-bostäder i en lantlig och avskild miljö för att lättare hantera sina omständigheter.

De gruppboenden som idag finns för vuxna med funktionsnedsättning i Skara kommun ligger i Skara tätort och varje gruppboende består vanligtvis av 5–7 bostäder. Kommunens nyaste LSS-lägenheter ligger på Teglagården. Utöver LSS-boenden gav kommunen under 2023 också boendestöd till drygt 80 personer (inklusive individ- och familjeomsorgen). Detta är en verksamhet som vuxit de senaste åren.

Enligt det kommunala rådet för funktionshinderfrågor finns det ett behov av fler tillgängliga bostäder. Vissa invånare önskar flytta men där det inte är möjligt på grund av bristen på tillgängliga bostäder.

Hemlösa

Enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende. Socialtjänsten har däremot inget generellt ansvar för att ordna boende till bostadslösa men de kan ge bistånd enligt socialtjänstlagen till boende med olika individuellt utformade insatser som syftar till att den enskilde ska få ett självständigt liv.

Alla människor kan drabbas av hemlöshet av olika skäl. Det kan till exempel bero på vräkning eller svårigheter i att komma in på bostadsmarknaden på grund av kösystem och hyreslagstiftningen. De mest socialt utsatta grupperna består av nyanlända flyktingar eller personer med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och/eller social problematik. De har gemensamt att de har små möjligheter att lösa sitt boende på egen hand. Det finns en ökande trend av exkludering som bidrar till att antalet helt bostadslösa personer ökar och att andelen belastade personer med eget kontrakt eller andrahandskontrakt minskar, samtidigt som andelen som bor hos vänner och familj ökar.

Det är Skara kommuns försörjningsstödsenhet som arbetar med dessa grupper. Enhetens bostadskoordinator arbetar heltid med att lösa bostadsförsörjningen för de utsatta grupperna. Det är en utmaning att få de privata fastighetsägarna att bevilja kontrakt till hemlösa och det arbetas framför allt vräkningsförebyggande genom andrahandsuthyrning och uppsökande verksamhet. Det finns även ett pågående samarbete och god relation med fastighetsägare, inte minst Centrumbostäder. I dagsläget hyr kommunen drygt 30 lägenheter och har ett fåtal borgensåtaganden. Det kommunala ansvaret i socialtjänstlagen är att tillse akut boende – så kallat "tak-över-huvudet" samt boendelösningar för vissa särskilda grupper. Det är den enskildes eget ansvar att anskaffa boende. Kommunen har också möjlighet att tillhandahålla lägenheter att bedriva öppenvård för unga i.

I Regeringens strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026, vilken syftar till att minska och förebygga hemlöshet, presenteras fyra olika mål. Ett av dessa är att Bostad Först ska införas nationellt. Skara kommun har påbörjat arbetet med att införa metoden Bostad Först. Detta i samarbete med såväl privata fastighetsägare som Centrumbostäder.

2023 var det, enligt Socialstyrelsen, totala antalet hemlösa i Skara kommun 39 personer, varav 19 personer i hemlöshetssituation 3 och åtta personer i hemlöshetssituation 1. Övriga tillhör hemlöshetssituation 2 och/eller 4. Per 10 000 invånare var antalet hemlösa 20,8. Detta är lägre än 2017 då antalet var 35,3. Både 2017 och 2023 låg kommunen lägre än såväl genomsnittet i länet (36,2 år 2017 och 28,5 år 2023) som riket (38,6 år 2017 och 26 år 2023). Denna utveckling beror på flera olika saker, bland annat boendekoordinatorns arbetssätt med minskat antal andrahandslägenheter och goda relationer med fastighetsägare såväl som förhållanden till andrahandskontrakt.

Optimalt vore om individer som står utanför bostadsmarknaden får tillgång till ett eget integrerat boende, med undantag för svårt psykiskt sjuka där ett integrerat boende inte är lämpligt.

Vräkning är starkt kopplat till hemlöshet. Blir man vräkt kan det innebära en ökad svårighet att ta sig in på bostadsmarknaden igen. Det är därför viktigt att arbeta vräkningsförebyggande för att hemlöshet inte ska ske till följd av vräkning. Kommunen arbetar på flera sätt vräkningsförebyggande, till exempel med särskilda åtgärder för barnfamiljer och samverkan med privata fastighetsägare och Centrumbostäder. Hos Centrumbostäder sker vräkningar sällan och de senaste åren har endast någon enstaka vräkning förekommit. De arbetar förebyggande genom bland annat boendestöd, avbetalningsplaner och dialoger innan det blir aktuellt med vräkning.

Åren 2021–2023 var antalet ansökta avhysningar mot fysiska personer sammanlagt 30 och verkställda avhysningar 13. Ingen av de verkställda avhysningarna berörde barn. Senast ett barn berördes av en avhysning i Skara kommun var 2013, enligt Kronofogden.

Skyddat boende

Skyddat boende är enligt Socialstyrelsen en tillfällig boendeinsats för personer i behov av stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Från 1 april 2024 gäller nya bestämmelser i bland annat socialtjänstlagen, socialtjänstförordningen (2001:937) och lagen (2024:79) om placering av barn i skyddad boende. Målet är att förbättra skyddet för och stödet till de som behöver skyddat boende. Ändringarna syftar även till att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.

Arbetet med att ordna skyddade boenden i Skara kommun fungerar väl, med goda samarbeten mellan de olika aktörerna och kommunen. Man kan därmed hålla jämna steg med efterfrågan.

Nyanlända

För att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället finns det flertalet områden som behöver utvecklas för att bland annat motverka segregation. Regeringen har identifierat att ett av dessa områden är just tillgången till bostäder.

Alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända personer för bosättning och varje år fastställs antalet nyanlända varje kommun ska ta emot efter anvisning. Fördelning görs utifrån ett flertal faktorer såsom arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och tidigare mottagande. Skara kommun har generellt haft låga anvisningstal och 2022 var antalet 12 personer. Då tog kommunen emot 19 personer, varav elva var anvisade. Under 2023 var kommuntalet sex och kommunen mottog 20, varav fyra var anvisade. Utöver dessa tillkommer även självbosatta. I juni 2024 höjdes kommunernas anvisningstal kraftigt med anledning av den nya rättsstatusen hos de skyddsbehövande från Ukraina. Skara kommuns reviderade anvisningstal är 46 personer.

Skara kommun arbetar med integrering av nyanlända integrerat i den befintliga verksamheten och enheterna för vuxna och barn. Socialtjänsten arbetar med mottagande av nyanlända enligt de anvisningstal som årligen beslutas.

Skara kommun tog under flyktingkrisen 2015–2016 emot många flyktingar, däribland många ensamkommande. Efter detta har mottagandet avstannat, vilket bland annat beror på ändrad lagstiftning men även att antalet nyanlända tydligt minskat. Ensamkommande hanteras inom den sociala barn- och ungdomsvården och bor i familjehem, stödboende, HVB eller privat placerad hos till exempel en släkting.

På grund av det stora antalet personer som flytt från Ukraina beslutade regeringen om en lagändring som innebär att från den 1 juli 2022 fördelar Migrationsverket skyddsbehövande med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet jämnt mellan kommunerna i Sverige (se Massflyktsdirektivet). För Skara kommun var antalet personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem år 2022 sammanlagt 168 stycken, varav 140 var ukrainska medborgare. År 2023 var det sammanlagt 149 inskrivna, varav 130 var ukrainska medborgare. Fördelningstalet för skyddsbehövande var i Skara kommun år 2022 38 stycken och år 2023 3 stycken. Antalet anvisade kommunplatser år 2022 var 37 och 2023 var antalet 3. I samband med lagändringen i juli 2024 kommer skyddsbehövande från Ukraina ingå i det samlade anvisningstalet.

Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringen av nyanlända, men först när de bosatts i en kommun. Dagens situation bidrar till att både de som söker asyl och de som redan fått asyl bor kvar under längre tid på Migrationsverkets anläggningsboende och hinner rota sig på orten. Har man fått asyl och bor kvar på anläggningsboendet ett år blir man automatiskt kommuninvånare i den kommun där anläggningsboendet är beläget. I Skara kommun finns inga anläggningsboenden.

Mottagandet av flyktingar, inklusive ensamkommande, är idag på en mycket låg nivå i Skara kommun och antalet är hanterbart för organisationen. Man räknar med att även det fortsatta mottagandet kommer vara lågt till följd av nationell migrationspolitik. Kommunen arbetar med såväl Centrumbostäder som med privata fastighetsägare för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända. Kommunen har även bostäder som kan hyras ut. Däremot har majoriteten av de hushåll som kommunen mottagit på eget initiativ fått ett förstahandskontrakt i kommunen eller i en annan kommun.

Studenter

I ungefär 100 år har Skolstaden Skara varit ett begrepp och även om rollen idag inte är lika tydlig finns det i Skara, och även Axvall, ett brett utbildningsutbud både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Flera hundra studenter och gymnasieelever flyttar årligen till kommunen för att studera. Kommunen bedömer att behovet av studentbostäder tillgodoses och att det är balans på bostadsmarknaden när det kommer till studenter. Det finns även en ständig vakans på ett antal studentbostäder och Centrumbostäder, som innehar majoriteten av studentbostäderna, ser att behovet av beståndet av studentbostäder är lägre en utbudet. Det finns totalt cirka 100 studentbostäder i kommunen. På eftergymnasial nivå har Axevalla Folkhögskola ett eget internat, där en stor andel av studenterna bor. Det är även vanligt att studenter bor i lägenheter som inte är uttalade studentbostäder och en stor del av dessa går i arv till studenter på samma skola, vilket underlättar för bostadssökande studenter.

Utöver bostäder för studenter på eftergymnasiala utbildningar har samtliga av kommunens fyra gymnasieskolor många elever som flyttar till kommunen, såväl från andra delar av Skaraborg som längre ifrån. I slutet av 2024, efter att Axevalla Hästcentrum färdigställt sitt internat med drygt 100 platser, kommer tre av gymnasieskolorna ha egna internat. Det finns generellt goda möjligheter att bo på internaten, men det har förekommit trångboddhet. På samtliga gymnasieskolor finns det även inflyttade elever som bosätter sig någon annanstans än på skolans internat.

Under processen att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet har alla åtta gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar och skolor i kommunen kontaktats för att besvara frågor kopplade till bostäder för studenter och unga. Sex av skolorna har svarat på frågorna. Inkomna svar visar att det generellt inte är svårt för inflyttade gymnasieelever och studenter att hitta en lämplig bostad och det finns flertalet rutiner på skolorna för att hjälpa eleverna och studenterna att hitta boende. Bland de skolor som lämnat svar framkommer det att såväl utbudet som efterfrågan har varit relativt konstant de senaste fem åren och det förutspås att det kommer se likadant ut kommande fem år, med undantag för att efterfrågan framöver kan komma att öka ifall önskade student-/elevantal ökar.

Bland de privata hyresvärdar som svarat på intervjufrågor har studenter, men även unga, varit den enda målgrupp som ett fåtal hyresvärdar särskilt riktat hela eller del av sitt bostadsbestånd till. I övrigt riktar hyresvärdarna sitt bostadsbestånd till allmänheten generellt och har till exempel inget särskilt förhållningssätt för att rikta sig till andra målgrupper eller att de har ett visst antal lägenheter till förfogande för vissa grupper.

Analys

Kvinnors i genomsnitt lägre inkomst påverkar deras möjlighet att komma in på och röra sig inom bostadsmarknaden, vilket måste beaktas i kommunens bostadsförsörjningsansvar. Det är bland annat därför generellt av vikt att sträva efter en mer jämlik bostadsmarknad för att alla individer ska ha lika chanser och villkor i livet såväl som att alla har rätt att bo tryggt. En mångfald av bostäder krävs därför för att öka möjligheten för samtliga invånare att bo i en bostad som uppfyller deras behov och önskemål och att alla invånare och grupper i samhället har en bostad som passar dem. Denna mångfald innebär dels upplåtelseformer och bostadstyper, dels till exempel boendekostnader, lokalisering, tillgänglighet och bostadsstorlek. Detta gäller inte enbart de bostäder som kommunen råder över utan det uppmuntras även att privata exploatörer och hyresvärdar bidrar till ett mer blandat bostadsbestånd. Vidare bör även alla tätorter kunna erbjuda en mångfald av bostäder för att en större del av bostadsbeståndet i hela kommunen ska vara öppet för fler.

Att erbjuda ett blandat bestånd i inte minst olika prisklasser är av särskild vikt för att till exempel förebygga hemlöshet eller krav på försörjningsstöd. Om det är ont om bostäder till lägre boendekostnader ökar hemlösheten och det är därför viktigt att arbeta för att inte ha bostadsbrist i kommunen. På grund av den ekonomiska utvecklingen i samhället och rådande inflation har hushåll med låg betalningsförmåga särskilt påverkats. Det finns uttryckligen, på grund av det ekonomiska läget, en efterfrågan på specifikt billiga bostäder.

Vid planering för ett blandat bostadsbestånd bör det särskilt beaktas att behoven bland särskilda grupper kan ändras och att kommunen, som har ansvar för lämpliga bostäder till olika målgrupper, ska följa med i denna utveckling. Detta inkluderar bland annat att behoven av bostäder enligt LSS kan ändras, inte minst med avseende på den växande gruppen individer med NPF.

Otrygga eller undermåliga bostadsförhållanden har långsiktiga sociala och hälsomässiga konsekvenser för alla, inte minst barn. Barn kan vara särskilt utsatta till följd av en mammas boendesituation och att risken för utsatthet på bostadsmarknaden är större för kvinnor och kvinnor dominerar bland ensamstående föräldrar. Kommunen bör alltid planera för lämpliga bostäder i närheten av de miljöer som är väsentliga för en trygg och god livsmiljö för barn och unga. Detta inkluderar till exempel grönområden, mötesplatser, lekplatser, skola och förskola. Grönområden bör alltid beaktas i detaljplaner som rör bostäder och utföras med utgångspunkt i den så kallade 3-30-300-principen (se Markägare och grönplanering). Det finns god anledning att vidare och kontinuerligt även studera unga vuxna och ungdomars förutsättningar på bostadsmarknaden såväl som stadens förutsättningar att tillmötesgå deras önskemål.

Med en åldrande befolkning behöver kommunen förbereda sig för ökad kommunal service och att behovet av bostäder som är anpassade eller lämpliga för äldre kommer att öka. Ett utbud som rimmar med efterfrågan på bostäder för äldre är av vikt för att skapa flyttkedjor som gynnar andra grupper, såsom barnfamiljer, som kan flytta in i ett enbostadshus som en äldre person önskar flytta ifrån. Detta förutsätter att den utflyttade personen har en bostad som den önskar flytta till. Till exempel finns det de som önskar kunna bo kvar i samma tätort eller som önskar bo i SÄBO, 65+-boende eller dylikt. Det är därför viktigt för kommunen att kunna erbjuda fler bostäder som möter efterfrågan hos den äldre befolkningen. Det finns dock begränsningar när det kommer till boendeformen eftersom Skara kommun själva inte har samtliga boenden själva. Det krävs samverkan mellan olika aktörer för att kunna skapa ett brett utbud av bostäder som lämpar sig till äldre människor. Kommunen ser också att det behov som särskilt ökar är mötesplatser, gemensamhetsytor och minskad ensamhet, vilka skulle kunna möjliggöras och underlättas genom till exempel 65+-boenden.

Mötesplatser är något som generellt lyfts bland flera målgrupper. Detta behov tyder på att det utöver vikten av att bo i ett boende som uppfyller individens behov finns andra delar som bidrar till en trivsam boendemiljö. Förutom att det kan motverka ensamhet bland äldre uttrycker unga ett särskilt behov av mötesplatser riktade till dem. Samtidigt är det även gynnsamt att i större utsträckning kunna träffas över generationsgränser. Mötesplatserna bör vara lokaliserade där människor bor och centralt i området eller tätorten.

Om kommunen växer i takt med uppsatt befolkningsmål är det av vikt att samtliga målgrupper och alla sorters bostäder följer med i utvecklingen. Det innebär att kommunens bostadsbestånd inte enbart bör växa med en viss bostadstyp eller att en viss sorts bostäder, såsom studentbostäder, minskar till följd av att behovet av en annan sorts bostäder ökar.

Det finns inom Skara kommun många inarbetade rutiner kring hur verksamheterna förhåller sig till, motverkar och arbetar kring olika målgrupper, såsom att stötta utsatta grupper på bostadsmarknaden. Det kan ur bostadssynpunkt sägas vara ett förebyggande arbete för att skapa trygghet och lugn i bostadsområdet, men också undvika att personer i någon mån hamnar utanför samhället och bostadsmarknaden. Samarbetet sker framför allt mellan omsorgsförvaltningen inom ramen för socialtjänst och LSS, med barn- och utbildning för att fånga upp barn med särskilda utmaningar i skolan, och kultur- och fritidsförvaltningen samt Centrumbostäder för att bidra till en meningsfull fritid när skolan är slut, och i viss mån en trampolin ut i vuxenlivet. Åtgärder att nämna här är till exempel läxhjälp, ungdomsverksamhet, lovaktiviteter och grannfika. Det är särskilt betydelsefullt att denna goda kvalitet upprätthålls samtidigt som man följer med i utvecklingen framöver.

Bostadsbrist

Målet på bostadsmarknaden är att konsumenternas efterfrågan ska möta ett utbud som motsvarar behoven. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och genomföra ändamålsenliga åtgärder. För att dessa åtgärder ska bidra till målet behövs en gemensam bild av bostadsbehoven. I samband med ändringar av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har Boverket tagit fram en modell för bedömning av bostadsbrist, med fokus på behovsbaserad bostadsbrist, och mäter bostadsbristen i antal och andel hushåll som inte har en rimlig bostad. Detta underlag består av olika mått över antalet hushåll som saknar en rimlig bostad utifrån en uppsättning kriterier och normer. Åtta kvantitativa mått visar hur många hushåll som har en boendesituation som inte uppfyller de olika kriterierna för vad som anses vara en rimlig bostad.

De mått som ingår i underlaget beskriver Boverket som följande:

1. Ansträngd boendeekonomi

Hushållet har en inkomst som inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och riksnormen.

2. Ansträngd boendeekonomi (KALP)

Hushållet har en inkomst som inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och ett genomsnitt av bankernas [kvar-att-leva-på-(KALP)-kalkyler].

3. Trångboddhet

Hushållet är trångbott om det inte har sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn kan dela sovrum, men med beaktande av stigande ålder och personlig integritet behöver barn över 11 år eget rum. Vuxna som inte är sambor delar inte sovrum. Ensamstående utan barn anses inte som trångbodda. För de hushåll där antalet sovrum saknas, främst småhus, används boendeyta per person. Har hushållet mindre än 20 kvadratmeter per person räknas hushållet som trångbott.

4. Trångbodda och ansträngd boendeekonomi

Hushållet har en inkomst som räcker till för en baskonsumtion enligt mått 1. Ansträngd boendeekonomi och dessutom är trångbott enligt mått 3. Trångboddhet.

5. Trångbodda och ansträngd boendeekonomi (KALP)

Hushållet har en inkomst som räcker till för en baskonsumtion enligt mått 2. Ansträngd boendeekonomi och dessutom är trångbott enligt mått 3. Trångboddhet.

6. Flyttar ofta (Osäker boendesituation)

Hushåll där någon av individerna har flyttat minst en gång årligen de senaste tre åren.

7. Hemmaboende vuxna barn

Hushållet har hemmaboende barn som är äldre än 24 år.

8. Återkommande problem

Hushållet uppfyller minst ett av måtten 1, 3, 6 och 7 två år i rad.

Måtten är generella och gäller för hela landet och tar således inte hänsyn till skillnader i förutsättningar i olika delar av landet.

För gruppen med ansträngd boendeekonomi behöver kommunen över lag ha en beredskap för att den ökar, på grund av inflation och höga räntor sedan 2022. Skara kommun ställer vid behov ut kommunala hyresgarantier enligt lagen om vissa kommunala befogenheter. Tack vare kommunal hyresgaranti kan kommunen hjälpa personer som till exempel har betalningsanmärkningar, skulder eller på andra sätt inte lever upp till satta hyreskrav. Under 2023 fullföljde Skara kommun sitt åtagande som borgenär ett fåtal gånger.

I Skara kommun var det totala antalet trångbodda hushåll år 2021 609 stycken (6,9 %). Enligt SCB:s statistik över kvadratmeter per person låg Skara kommun i medelvärde på 46 kvadratmeter, vilket vare sig kan sägas vara mycket eller lite, men variationen inom kommunen är stor.

När det gäller de som flyttar ofta, personer med återkommande problem och/eller är hemmaboende vuxna barn arbetar kommunen inte aktivt med denna målgrupp då det inte bedöms finnas behov enbart kopplade till dessa kategorier i Skara kommun. Målgrupperna kan indirekt bli aktuella om det visar sig att barn mår dåligt på grund av många flyttar, eller om hemmaboendet visar sig bero på svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden.

Ofta, men inte alltid, får man kontakt med kommunen på grund av att man har problem med mer än en av situationerna ovan, och/eller i kombination med funktionsnedsättningar eller missbruk.

Boverkets öppna data

Boverkets öppna data visar att Skara kommun under perioden 2012–2021 har ett minskat antal och en minskad andel hushåll med ansträngd boendeekonomi, sett både med och utan KALP (inkomster minus levnadskostnader). Däremot har både andel och antal trångbodda hushåll ökat, och även trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi. Vidare har hushåll med upprepade flyttningar ökat. Hushåll med hemmaboende vuxna barn och hushåll med återkommande problem har i princip varit oförändrat under perioden.

Både Skara kommun och pendlingskommunerna i Västra Götaland har sett en minskning i antalet och andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi under perioden 2012–2021. Skara har dock en något högre andel hushåll med ansträngd boendeekonomi jämfört med genomsnittet för pendlingskommunerna 2021. När det gäller trångboddhet har både Skara och pendlingskommunerna upplevt en ökning i antalet och andelen trångbodda hushåll. Skara har en högre andel trångbodda hushåll än genomsnittet för pendlingskommunerna 2021.

För trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi har Skara kommun sett en ökning både i antal och andel, medan pendlingskommunerna har sett en mindre ökning eller stabilisering. Andelen trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi i Skara är högre än genomsnittet för pendlingskommunerna 2021.

Skara kommun har gjort framsteg när det gäller att minska antalet hushåll med ansträngd boendeekonomi, vilket speglar trenderna i pendlingskommunerna i Västra Götaland. Trots dessa framsteg kvarstår utmaningar med trångboddhet och trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi, som är mer uttalade i Skara jämfört med genomsnittet för pendlingskommuner nära mindre tätort.

Analys

Enligt bostadsmarknadsenkäten råder det i Skara kommun generellt sett balans på bostadsmarknaden och kommunen upplever över lag att man hanterar behov hos utsatta bostadssociala grupper när de uppstår. På en strukturell nivå behöver dock kommunen arbeta för att upprätthålla och skapa blandade boendemiljöer och att beståndet kompletteras med olika typer av bostäder och upplåtelseformer i alla tätorter. Fler och mer blandade bostadsområden kan på sikt leda till att särskilt stöd till de utsatta bostadssociala grupperna kan minska. Det rör sig då om områden med blandade hyror och/eller månadsavgifter, att det finns bostäder med hög tillgänglighet i många områden och att utbudet gynnar en rörelse på bostadsmarknaden som underlättar för de som ska in på bostadsmarknaden, för första gången eller efter några svåra år.

Ett hushålls ekonomiska resurser är en viktig faktor för att komma in på bostadsmarknaden och det räcker idag sällan med ett sparat kapital om inkomsterna är låga eftersom banker inte beviljar lån om låntagaren inte bedöms ha en tillräckligt hög inkomst för att kunna betala den totala månadskostnaden för bolånet.

5. Kommunens verktyg

Skara kommun har tillgång till olika verktyg för att nå en god bostadsförsörjning. Genom att tillämpa dessa på rätt sätt skapas möjligheten till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering och byggande. I slutändan är det dock marknadens efterfrågan som avgör om ett projekt kommer i gång och kan färdigställas. Nedan följer ett urval av verktygen.

Planmonopol

Att kommunen har planmonopol innebär att det endast är Skara kommun som får besluta om att påbörja och anta en detaljplan i kommunen. Kommunen kan därmed bestämma till exempel vilka hustyper eller bostadsstorlekar som ett visst geografiskt område ska innehålla.

Markägare och grönplanering

Kommunen kan som markägare styra och ställa vissa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Kommunen arbetar kontinuerligt med strategiska markförvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven.

För planering av grönska och som vägledning för en hållbar grönstruktur talas det alltmer om 3-30-300-principen, vilken kan hjälpa till att avgöra hur mycket grönska och träd som krävs för en välmående stad. Principen togs fram av professorn Cecil Konijnendijk och innebär:

• 3 träd. Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
• 30 procent. Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
• 300 meter. Att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.

Skara kommun menar att särskilt principen om 300 meter bör beaktas i alla kommunens detaljplaner som rör bostäder, då man genom detaljplanering kan prioritera områden för grönytor på lämpliga avstånd och platser. Kommunen som markägare kan också styra förvaltningen av de flesta grönytor på allmän plats och främja dess biologiska och estetiska effekter på omlandet. Grönområdena bör även vara tillräckligt stora med tanke på befolkningsmängd, samt hänga ihop med ett nät av grönska utanför områdena. Grönska nära hemmet är också viktigt för attraktiviteten, hälsan och klimatet. Som komplement till regeln om 300 meter bör därför även den resterande delen av 3-30-300-regeln användas enligt ovan.

Allmännyttigt bostadsbolag

Det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget Centrumbostäder främjar kommunens bostadsförsörjning genom att bland annat kunna tillgodose olika behov på bostadsmarknaden. Det är framför allt genom allmännyttan som kommunen har möjlighet att påverka bostadsförsörjningen.

Tomtkön

Kommunen säljer fastigheter för småhus till privatpersoner genom kommunens tomtkö. Registreringsavgiften för tomtkön är 200 kr och inkomna tomter erbjuds till närmast lediga könummer. Privata tomter förmedlas utanför kommunens försorg. Den 1 januari 2024 stod 54 hushåll i den kommunala tomtkön.

Bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag möjliggör för personer med olika typer av funktionsnedsättning att söka bidrag för att anpassa sin fasta bostad enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag. Denna lag har till syfte att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende, till exempel genom att ta bort trösklar, bredda dörrar, installera specialhiss etcetera. Kommunens handläggare bedömer, efter ansökan och intyg, om bidrag för sökt åtgärd kan beviljas.

Markanvisningsavtal

Markanvisningsavtal kan tecknas mellan kommunen och en exploatör när kommunen avser att överlåta mark som planlagts eller samtidigt ska detaljplaneläggas. Avtalet ger exploatören ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om att överlåta eller upplåta ett kommunägt markområde för byggnation. Kommunen kan således genom markanvisningsavtal ställa krav på bostadsbyggandet exempelvis gällande storlek och upplåtelseform men även andra villkor som till exempel skulle kunna påverka tryggheten i området eller utbudet av service. Markanvisningsavtalet utgör dock inte i sig en marköverlåtelse utan är en option om en framtida försäljning. Det innebär att markanvisningsavtalet måste följas av en marköverlåtelse.

Enligt lagen (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska kommuner som använder sig av markanvisningar anta riktlinjer för markanvisningar. Skara kommun har under 2016 upprättat riktlinjer för markanvisning som beskriver hur kommunen arbetar med marktilldelning och vilka villkor som gäller för markanvisning. Läs mer i kommunens Riktlinjer för markanvisningar, antagna 2016.

Marköverlåtelseavtal

Marköverlåtelseavtal tecknas mellan kommunen och en exploatör efter detaljplanens antagande. I avtalet framgår vilken mark som kommunen avser att överlåta samt vilka villkor som gäller för genomförandet av planerad byggnation.

Exploateringsavtal

Exploateringsavtal upprättas i samband med detaljplanering och innehåller bestämmelser för att säkerställa genomförandet av en detaljplan. Avtalet tecknas mellan kommunen och en byggherre/exploatör när marken är privatägd och kan exempelvis avse åtaganden om att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator eller bebyggelsens utformning.

Kommunal hyresgaranti (borgensåtagande)

Genom kommunal hyresgaranti kan kommunen gå i borgen för en hyresgäst som inte kan få en hyresrätt med besittningsskydd, trots tillräckligt god ekonomi. Orsaken kan till exempel vara betalningsanmärkningar eller att hyresgästen är projektanställd och att hyresvärden kräver en tillsvidareanställning Det har även förekommit att kommuner ställt ut hyresgarantier för nyanlända med statlig etableringsersättning. Genom att gå i borgen för hyresgästen betalar kommunen hyran och går in som en extra ekonomisk säkerhet så att hyresgästen kan få ett eget hyreskontrakt.

Planbesked och planberedskap

En person som önskar göra något som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs, såsom att bygga ett bostadshus, har rätt att få veta om kommunen planerar att börja ett sådant planarbete. Personen kan då begära ett planbesked, vilket är ett kommunalt beslut. Beslutet är inte bindande och kan inte överklagas och det ska inte heller ses som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida. Kommunen tar ut en handläggningsavgift för att behandla ansökan om planbesked.

Kommunen har genom sin översiktsplan antagit en inriktning för områden som är lämpliga att planlägga under kommande år, utifrån kommunens behov av mark för bostäder, verksamheter och handel. Områden som i översiktsplanen är utpekade som framtida områden för ändrad markanvändning utgör tillsammans med redan planlagd men ej ianspråktagen mark kommunens planberedskap. Genom planberedskap säkerställer kommunen att man kan möta behov som uppstår inom relativt kort tid. Om en ansökan om planbesked ligger i linjer med vad översiktsplanen föreslår är det mer sannolikt att kommunen ger ett positivt planbesked.