Framtidens svenska nöt- och lammkött: Innovation och forskning på SLU Götala

Svensk köttproduktion ska bli mer konkurrenskraftig, klimatsmart och djurvänlig. På SLU i Skara och forskningsstationen Götala pågår just nu banbrytande projekt för att möta dessa utmaningar. Men för att forskningen ska omsättas i praktisk nytta krävs starka broar mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

På campussoppan den 13 maj redogör Annelie Carlsson från SLU Skara för de omfattande framtidssatsningar som görs i samarbete med bland annat Västra Götalandsregionen. Huvudfokus ligger på att skapa innovativa lösningar för en mer cirkulär animalieproduktion som gynnar biologisk mångfald, håller en hög djurvälfärd och samtidigt sänker klimatpåverkan.

Fokusområden och utmaningar

Klimatförändringarna ställer nya krav på lantbruket. Därför bedrivs forskning både på och utanför försöksgården Götala, bland annat kring:

• Vallfoder i ett nytt klimat: Hur robusta odlingssystem och nya grödor kan säkra foderproduktionen.
• Uppdaterade fodernormer: Anpassning till nya typer av foder för både nöt och lamm.
• Företagsledning: Projekt som "Företagslyft Lantbruk" för att stärka gårdarnas konkurrenskraft och ledarskap.

Götala – ett nav för nöt- och lammköttsforskning

SLU Götala är en avancerad forskningsstation som följer hela produktionskedjan – från foderodling och naturbeten till uppfödning och slakt (i samarbete med lokala slakterier). Anläggningen är utrustad med modern teknik för individuell registrering av djurens vikt och foderkonsumtion. Götala fungerar också som en viktig plats för utbildning av veterinär- och agronomstudenter, och är öppen för både interna SLU-projekt och externa samarbeten.

Fyra pågående nyckelprojekt

Under presentationen lyfts fyra specifika projekt fram som bedrivs på Götala just nu:

• Minskade metanutsläpp med fodertillsatser: Projektet undersöker effekten av metanhämmaren tribromometanol (AB-01) på växande nötkreatur. Djuren får tillskottet via en "GreenFeed"-enhet som samtidigt mäter hur mycket metan de andas ut.
• Foder- och metaneffektiva mjölkkor: Ett samarbete med Lantmännen på Viken där kalvar från specifika kor föds upp på Götala för att studera kopplingen mellan genetik, foderutnyttjande och metanutsläpp.
• "Mini-Mu": Ett teknikprojekt där betande nötkreatur förses med smarta sensorer och GPS. Syftet är att systemet automatiskt ska kunna larma om ett djur beter sig onormalt eller är sjukt, vilket möjliggör snabbare insatser ute i stora hagar.
• "Utetackorna" (Förlängd utedrift för får): Ett uppmärksammat projekt, lett av Carl Helander, som ifrågasätter nuvarande regelverk kring stallkrav under kalla årstider. Dagens regler kan leda till onödigt tidig installning, vilket ger sämre betesutnyttjande och högre foder- och arbetskostnader. Forskarna har målat siffror direkt på tackornas ull för att kunna studera individernas beteende på avstånd. Syftet är att ta fram ett vetenskapligt underlag för att se om reglerna kan revideras, samtidigt som man säkerställer god djurvälfärd och bättre ekonomi.
  
  

3 insikter vi på GINS tar med oss:

Teknik och biologi måste mötas: Projektet "Mini-Mu" är ett perfekt exempel på hur tech-utvecklare och lantbruksforskare behöver samarbeta. GINS stöttar de aktörer som möjliggör just dessa gränsöverskridande möten.

Innovation kan vara att utmana regelverk: Projektet med utetackorna visar att utveckling inte alltid handlar om ny teknik, utan om att ifrågasätta befintliga strukturer. Det kräver en nära dialog mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor.

Helhetsperspektivet är avgörande: Från avancerad genetik till företagsledning och nya grödor – utmaningarna är för komplexa för att lösas i stuprör. Därför är det viktigare än någonsin att vi utvecklar arbetssätt och gemensamma initiativ över gränserna.