Äldreomsorgsplan 2025-2040

Innehållsförteckning

INRIKTNING 65 ÅR OCH ÄLDRE, AVDELNINGEN VÅRD OCH OMSORG

SAMMANFATTNING

Den reviderade äldreomsorgsplanen visar som tidigare prognoser på att antalet äldre ökar. Det innebär att de närmsta tio åren kommer det ske en ökad volym- ökning i antal omsorgstagare som kommer behöva hemtjänst och särskilt boende. Från 2023-2035 sker en ökning av antal personer över 80 år med 31% och antalet personer över 85 år med 56% enligt SCB:s senaste demografiprognos. Samtidigt som antalet äldre ökar har hälsan förbättrats och vi lever längre.

Antalet äldre ökar samtidigt som gruppen i arbetsför ålder minskar vilket ställer högre krav på effektivisering utifrån både ekonomi och kompetens- försörjning. Ambitionsnivån är att kvalitetsarbetet ska genomsyra hela förvaltningen och bidra till ständiga förbättringar för att omsorgstagaren ska få det stöd och hjälp hen är berättigad till enligt Socialtjänstlagen.

Teglagården med 107 boendeplatser stod klart hösten 2023, i samband med detta avvecklades tre särskilda boende, vilket totalt medförde en netto- ökning av antal boendeplatser med 15 stycken. Under 2024 tillgodoser vi nuvarande behov men den demografiska ökningen framåt innebär att fler särskilda boende platser kommer behövas.

Då det kan finnas en risk att stå med för många platser görs bedömningen att ett särskilt boende om ca 35 platser bör planeras till 2030 och att en ny utvärdering får göras längre fram om ett eventuellt ytterligare särskilt boende behöver planeras.

De senaste åren har användandet av teknik utvecklats inom äldreomsorgen. Det finns olika system som stödjer arbetet, till exempel digital dokumentation i mobila enheter och digitala lås. På Teglagården är varje lägenhet utrustad med eget wifi, en bildskärm med bland annat möjlighet till digitala samtal. Digital insatsplanering i hemvården breddinfördes under början av 2023, arbetet med att utveckla detta till att bli så bra som möjligt pågår.

En stor utmaning för omsorgsförvaltningen i Skara liksom för Sveriges alla kommuner nu och framåt är rekrytering av omvårdnadspersonal. Det kommer krävas ett stort fokus och nya sätt att hantera bemanningsfrågan i rekryterings- och utbildnings- processen för att klara kompetensförsörjningen.

INLEDNING

En viktig politisk fråga för Skara är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldre befolkning. Kommuninvånare som är 80 år och äldre

kommer att öka i antal, leva längre och vara friskare än tidigare generationer med nya krav, behov och förväntningar.

Äldreomsorgen utgör en stor del av den kommunala välfärden och det är viktigt att kvalitén för de äldre säkras och förbättras. Under kommande år krävs analyser, breda diskussioner, samverkan, strategiska beslut, planering och åtgärder för att möta utveck- lingen på bästa sätt.

Det ska finnas en känsla av trygghet och menings- fullhet för alla omsorgstagare. Äldreomsorgen i Skara ska bedriva god och säker vård samt omsorg med kompetenta medarbetare.

För att klara det behöver omsorgsförvaltningen satsa på kompetensutveckling och aktivt marknadsföra vård- och omsorgsarbetet. Vidare behöver omsorgs- förvaltningen satsa på att verksamheterna inom äldre-

omsorgen ska vara en attraktiv arbetsplats som främjar hållbara scheman och innovativa lösningar. Förvalt- ningen behöver ständigt omvärldsbevaka utvecklingen som sker inom området, både nationellt, regionalt och lokalt.

Genom att använda digital teknik ökar komp- etensen och möjligheter för utveckling av nya insatser/ vård- och omsorgstjänster. Exempel på insatser som utvecklar individers egna förmågor att klara sin vardag, är till exempel läkemedelsautomater och möjlighet till digitala tillsynsbesök. Den digitala kompetensen med- för även möjlighet att handla online samt att samtala digitalt.

Inom förvaltningen finns en vilja att ta till vara möjligheter för att möta framtidens ökade förväntningar och behov. En utgångspunkt för verksamheterna inom äldreomsorgen är att den ska inriktas på att den äldre ska känna välbefinnande och ges möjlighet till inflytande över de insatser som ges.

METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Omsorgsnämnden har beslutat att Äldreomsorgs- planen ska revideras vartannat år. Planen ska omfatta ett längre tidsperspektiv. Denna reviderade plan sträcker sig som längst till år 2040.

Arbetet med planen utgår till stor del från tidigare Äldreomsorgsplan som reviderades maj 2022 och har bland annat uppdaterats med SCB:s senaste demografiprognos.

Omvärldsbevakning har skett genom dialog med Skaraborgs kommuner, samt inhämtande av nationell statistik och demografiutredningar från SKR (Sveriges kommuner och regioner). Kommunala pensionärs- rådet, ledningsgrupperna inom omsorgsförvaltningen och även omsorgsnämnden har tagit del av äldre- omsorgsplanen under remissrunda, med möjlighet till inspel och åsikter.

OMSORGSNÄMNDENS MÅL OCH VISION

Omsorgsnämndens mål och vision är att ge alla medborgare förutsättningar för en bra livssituation. Alla ska ha rätt till trygghet, vård och omsorg när man blir äldre. Omsorgsnämndens verksamheter skall ständigt utvecklas och förbättras med omsorgstagaren i fokus.

OMSORGSNÄMNDEN SKA:

• medverka till gemenskap, integration och delaktighet
• bidra till att skapa goda och trygga levnadsförhållanden
• arbeta för att bibehålla, utveckla och återvinna individens förmågor.

Målsättningen med denna äldreomsorgsplan är att synliggöra förutsättningarna och möjlig- heterna för en god och säker vård samt omsorg för kommunens invånare.

Den visar på att Skara kommuns äldreomsorg står inför en del förändringar och belyser ett antal utvecklingsområden.

DEMOGRAFI OCH BEHOV

Omsorgstagaren ska vara delaktig i hur deras vård och omsorg utformas det vill säga genom att påverka hur insatserna utformas och när de ska utföras. Det ställer krav på hög flexibilitet inom alla delar av äldre- omsorgen.

En prognos över befolkningsutvecklingen i Skara visar att det kommer ske en ökning av antalet personer över 80 år med 28 % fram till år 2030, därefter en svag ökning med ytterligare 3% till år 2035. Antalet personer över 85 år ökar med 31% fram till år 2030, och ytterligare 25% till år 2035. SKR:s rapport ”hur kommer vi att fixa äldre- omsorgen?” visar att behoven av äldreomsorg skjuts allt längre upp i åldrarna till följd av den förbättrade hälsan. Tillgången till olika boendeformer är också avgörande för hur kommunens insatser ska utformas. Det är därför svårt att förutse den förväntade behovsökningen av antalet särskilda boendeplatser. Behoven inom hemvården påverkas också av tillgången på andra insatser men kan snabbare hanteras med personella förändringar. Nedan visas några diagram över demografiprognos och olika scenarier för hur hemvården och behov av särskilda boende platser kan förväntas öka.

DIAGRAM: ANTAL SÄRSKILDA BOENDEPLATSER

DIAGRAM: ÖKNING SKARA KOMMUN, INVÅNARE 65+, 80+ OCH 85+

DIAGRAM: BEHOV AV NYA SÄRSKILDA BOENDEPLATSER MED RAK UPPRÄKNING +80, -1% PER ÅR, 2% PER ÅR

DIAGRAM: BESTÄLLD TID HEMVÅRD, MED RAK UPPRÄKNING, MINSKNING MED 1& SAMT MINSKNING MED 2%

I Skara är man i genomsnitt 87 år då man flyttar in på ett särskilt boende. Utvecklingen i riket sett över en längre tid visar på att färre personer bor på särskilda boenden och att den genomsnittliga vårdtiden ligger på ca 2 år. Ca 17 % av invånarna i Skara som är över 85 år bor i dag på ett av kommunens särskilda boenden och ca 16% av kommunens invånare över 80 år har hemtjänstinsatser.

Skara minskade under flera år antalet särskilda boendeplatser och i stället utökades hemvården. Det har inneburit att kommunen i förhållande till riket har haft en mer omfattande hemvård och färre särskilda boendeplatser. Den utökning av platser som skedde i samband med att Teglagården stod färdig i kombination med den minskning av efterfrågan på hemvård som vi såg under pandemiåren har gjort att relationen mellan hemvård och särskilda boendeplatser har förändrats.

Som planen visar är det många faktorer att ta hänsyn till för att bedöma behoven framåt. Vi ser att de nya platserna på Teglagården ganska snabbt fylldes och att vi nu har en kortare kö. Demografiberäkningar i kombination med olika antaganden om förbättrad hälsa och minskat behov visar på ett behov av särskilda boendeplatser år 2030 på mellan ytterligare ca 20-60 platser. Då det kan finnas en risk att stå med för många platser görs bedömningen att ett särskilt boende om ca 35 platser bör planeras till 2030 och att en ny utvärdering får göras längre fram om ett eventuellt ytterligare särskilt boende kan behövas.

KVALITET

God kvalité inom äldreomsorg innebär att verksam- heten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter som hälso- och sjukvård, socialtjänst, stöd och service till vissa funktions- hindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

God kvalitet inom socialtjänstens verksamhet inne- fattar bland annat:

• Rättssäkerhet
• Bemötande
• Delaktighet
• Socialtjänstens insatser

Kvalitet innebär också att verksamheten arbetar med evidensbaserad praktik. Det handlar om att medvetet och systematiskt sträva efter att bygga vård och omsorg för att ge varje individ en god och säker omsorg.

Idag arbetar personalen inom äldreomsorgen med gemensamma metoder för att förebygga och sätta in åtgärder utifrån varje individs behov.

Omsorgsnämnden arbetar utifrån Socialstyrelsens rekommenderade modell Individens behov i centrum, IBIC, för att bedöma enskildas behov och genomföra insatser inom äldreomsorgen.

Omsorgsnämnden arbetar utifrån socialstyrelsens föreskrift 2011:9 ledningssystem för kvalité med processer för att kartlägga, riskbedöma och upprätta egenkontroller. Det finns anvisningar för synpunkter, avvikelser, rapportering enligt Lex Sarah och avvikelsehantering och Lex Maria enligt HSL. I styrmodellen har varje enhet en verksamhetsplan där kvalitetsmått utifrån socialstyrelsen nationella brukar- undersökning används för att värdera kvalitén i verksamheten.

Syftet med ett system för kvalitet är att skapa en lärande organisation, som uppmärksammar avvikelser i tidigt skede och lär av sina misstag. Det pågår ett aktivt arbete med att ta emot, utreda och åtgärda synpunkter, avvikelser och missförhållanden. Underlagen ligger som grund till det ständiga förbättringsarbetet.

VÄRDEGRUND

De lokala värdighetsgarantierna inom äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som ingår i socialtjänstlagen vars inriktning är att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

För att kunna uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Värdegrunden är en del av att en omsorgstagare ska ha större inflytande över socialtjänsten insatser och att dessa ska utformas utifrån dennes behov.

• Vi uppmuntrar till individens självbestämmande genom lyhördhet och respekt
• Vi sätter individen i fokus genom ett gott bemötande
• Vi utgår från aktuella genomförandeplaner och vårdplaner så att individens resurser och önskemål tas tillvara och därigenom skapa trygghet

FRAMTIDENS OMSORG - DIGITALT, NÄRA OCH INDIVIDUELLT

Digitalt först – där det är möjligt.

Genom att använda digital teknik ökar kompetensen och möjligheter för utveckling av nya insatser / vård- och omsorgstjänster. Insatser som utvecklar individers egna förmågor att klara sin vardag, att använda digitala tjänster såsom att handla online, kommunicera med nära och kära eller med andra. Ny insatser förändrar verksamhetens arbetssätt.

Antalet äldre ökar och det är brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Kompetensförsörjningen är en utmaning. Digitalisering, en metod för verksamhets- utveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation, och välfärdsteknik är en möjlighet för att bibehålla kvalitet och service. I verksamhetsutvecklingen rekommenderas att användarna involveras under hela processen för att säkerställa att lösningarna möter målgruppens behov. Att använda digitalteknik handlar om att utveckla nya arbetssätt och mindre om att hantera teknik.

Omställningen behöver ske snabbare och därför är omsorgsnämndens strategi att digitala välfärdstekniska lösningar erbjuds som förstahandsalternativ där det är möjligt.

För att strategin digitalt först ska bli en framgång så ska förvaltningen arbeta med att stärka förutsättningarna:

• Ett aktivt arbete med att skapa acceptans för väl- färdstekniska lösningar hos kommunens invånare.
• Att driva ett systematiskt förändringslednings- arbete som möjliggör förändrade arbetssätt med digital teknik.
• Att nyttja nationella befintliga ramavtal och nya som tas fram av Adda inköpscentral.

• Att använda och kravställa på välfärdstekniska lösningar så att de följer nationella standarder.
• Att anmäla behov och anskaffa välfärdstekniska lösningar via länssamarbetet digitala hjälpmedel i samverkan.
• Att medverka i utredning om trygghetscentral i kommunal regi.
• En förvaltning av omsorgens system och digitala teknik.
• Att etablera Skaras välfärdsteknikstruktur för att säkerställa att välfärdsteknik blir en naturlig del av omsorgens insatser.
• Ett aktivt arbete med informationssäkerhet och skydd av personuppgifter.

Skara kommuns omsorgsförvaltning har antagit överenskommelsen Handslaget där breddinfö- rande av vissa välfärdstekniska lösningar är ett av de initialt prioriterade områdena. Erbjudandet är en av flera inom den kommungemensamma kraftsamlingen som samordnas av SKR kon- cernen. Visionen är ”Världens mest innovativa och omtänksamma välfärd”. Strategi och förutsättningar är kommunens åtagande i erbjudandet.

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Målet för hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Både regionen och kommunen har ett hälso- och sjukvårds- ansvar. Regionen har det övergripande ansvaret för att befolkningen erbjuds en god hälso- och sjukvård och tandvård. Kommunen har ansvar för hälso- och sjuk- vård då man bor i vissa boendeformer eller under vistelse i dagverksamhet.

För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Västra Götalandsregionen ansvarar för läkare och övriga kompetenser.

Kommunal hälso- och sjukvård förutsätter att vården kan ges med bibehållen patientsäkerhet.

Hemsjukvård är ett samlingsnamn för all hälso- och sjukvård som ges i hemmet och som kan vara ett alternativ till sjukhusvård. För att en patient ska få hemsjukvård så måste en legitimerad personal göra en bedömning och skriva ett beslut. Det finns ingen åldersgräns för att få hemsjukvård. Hemsjukvård är tillgänglig dygnet runt.

Vissa sjukvårdande uppgifter utförs inte alltid av legi- timerad personal, utan kan delegeras till omvårdnads- personal. Kommuner och regioner har ett delat ansvar som huvudmän för primärvården. Från juli 2021 har primärvården en ny definition.

Den nya definitionen innebär att primärvården ska svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

NÄRA VÅRD

Nära vård är ett sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Nära vård är ett nytt synsätt och arbetssätt som ser annorlunda ut mot det som vi hittills jobbat med. Omställningen innebär att vi samskapar med invånaren och flyttar fokus till att arbeta mera person- centrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande. Kärnan i nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den personen.

En god och nära vård

• utgår från individuella förutsättningar och behov.
• bygger på relationer, är hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv.
• bidrar till jämlik hälsa, trygghet och självständighet.
• grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit

SAMVERKAN

En viktig del i äldreomsorgens verksamhet är samverkan med många olika aktörer.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Arbetar med omfattande förändringsarbeten som ska utveckla regionen inom olika områden. Dessa områden är exempelvis:

• Utveckla och stärka den nära vården, alltså den vård som invånare och patienter behöver ofta
• Koncentrera viss sjukhusvård för bättre kvalitet, säkerhet och tillgänglighet
• Öka användningen av digitala vårdtjänster så att patienterna kan bli mer delaktiga
• Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Utvecklingen av den nära vården är det som påverkar kommunen mest och innebär att det ska bli möjligt för fler omsorgstagare med komplexa vård- och omsorgsbehov att få vård i det egna hemmet i stället för på sjukhus. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär ett gemensamt utvecklingsarbete för både slutenvården, primärvården och kommunerna. Denna utveckling ställer stora krav på omsorgsnämndens verksamhet och förutsätter ett tätt samarbete med såväl primärvården som specialist- sjukvården.

VÅRDSAMVERKAN SKARABORG

Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården, Folktandvården, Habilitering & Hälsa och Kommunalförbundet Skaraborg. Skaraborgs kommunalförbund arbetar sedan vidare med övergripande frågor genom Västkom som är ett samarbete mellan de fyra kommunalförbunden och dessa fyra förbund representerar de 49 kommunerna i Västra Götaland.

Gruppens syfte är att nå en effektiv vårdsamverkan i frågor som berör samtliga parter. Målet är att omsorgstagare ska uppleva vårdinsatserna som en helhet utan gränser.

En samverkansgrupp inom Vårdsamverkan är geriatrik, demens och palliativ vård. I denna grupp arbetar man med mobil närvård, medicinska vårdplaner, vård i livet slut, strokevård, demensvård och läkemedel. Skaraborg ligger i framkant när det gäller utvecklingen inom dessa områden och har stått som modell för införandet av mobil närvård i hela regionen. Skaraborg är indelat i tre närvårdsområden, Norra, Södra och Västra området. Närvårdens koordinatorer stödjer det lokala arbetet. Skara ingår i Västra området.

Vårdvalet innebär fler aktörer på området som leder till ett ökat behov av samverkan med fler vårdgivare än tidigare. Samverkan behöver också ske på olika nivåer i verksamheten, både på organisatorisk nivå genom avtal, men också på individnivå i planeringen kring den enskilde.

VÅRD OCH OMSORGSCOLLEGE

Samverkan på utbildningsområden sker t ex genom Vård- och Omsorgscollege via Skaraborgs kommunalförbund. Samverkan sker även med högskolor där omsorgsnämnden erbjuder praktikplatser till sjuksköterskeelever.

CIVILSAMHÄLLET

Civilsamhället i form av både individer och organisationer är viktiga samverkanspartner för äldreomsorgen då de medverkar i olika forum och viktiga frågor, till exempel Röda korset, Kommunala pensionärsrådet och Skara Senior.

Under de senaste åren har civilsamhällets roll som samverkanspartner blivit allt tydligare. Idéburna offentliga partnerskap (IOP) har framträtt som en modell när offentliga och idéburna aktörer ska lösa samhällsutmaningar tillsammans. IOP är ett nytt sätt att utforma och genomföra välfärdstjänster som bygger på relationsmodeller istället för transaktions- modeller. Ett sådant samarbete är uppstartat i Skara mellan omsorgen och mötesplats Planeten.

BISTÅNDSBESLUT

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap. 1 §. De insatser som beviljas ska ge en skälig levnads- nivå för individen. Biståndet ska utformas i samråd med den enskilde så att det stärker hens resurser att leva ett självständigt liv. Alla insatser enligt lagen är frivilliga.

När man behöver stöd och hjälp av kommunen ansöker man om det hos en biståndshandläggare som hanterar ansökan och fattar beslut om du har rätt till hjälp (bistånd) eller inte.

HEMVÅRD

Hemvård är ett samlingsnamn för hemtjänst och hemsjukvård där hemtjänst är den vanligaste insatsen inom äldreomsorgen.

Hemtjänst beviljas till omsorgstagare som har behov av stöd och hjälp för att klara sin vardag i det egna hemmet. Hemtjänstinsatserna är biståndsbedömda utifrån SoL och kan bestå av insatser som personlig omvårdnad, av- och påklädning, förflyttningar, hjälp vid måltider och egenvård. Insatserna kan även vara av servicekaraktär såsom hjälp med städ, tvätt och inköp. Medarbetare i organisationen för hemtjänst utför insatserna och gör även vissa sjukvårdande insatser som delegerats av legitimerad personal.

För att klara den demografiska utvecklingen måste omvårdnadspersonalen arbeta mer flexibelt och effektivt.

I omsorgsförvaltningen finns det 5 hemvårdsområden med var sitt geografiskt område, en natt- patrull och demensteam som arbetar över hela kommunen. Det finns också en hemvårdsgrupp som jobbar mer centrerat med stöd i det egna hemmet vid kognitiv svikt. Omvårdnadspersonalen inom hemvård arbetar i team med andra yrkesprofessioner för att ge en trygg och säker vård i hemmet.

Kontinuitet skapar trygghet för omsorgstagaren och bidrar till en god arbetsmiljö för personalen. När kontinuiteten mäts tittar vi på att det är samma personal som kommer och att de utför hjälpen på liknande sätt. Omsorgsnämnden har beslutat att målet för kontinuitet ska ligga på 12 personer. Medelvärdet på kontinuiteten i Skara ligger under 2024 på 15 personer. Motsvarande för Västragötalandsregionen och riket ligger på 16 personer för år 2023.

Trygghet och säkerhet för hemvårdens omsorgstagare är faktorer som omsorgsnämnden anser vara viktiga för en fungerande hemvård vilket mäts i en nationell enkät.

DEN EGNA BOSTADEN

De egna bostäderna som finns i Skara är i stor ut- sträckning byggda under 60- och 70-talet och är inte anpassade till äldre personer och deras behov. Det innebär ibland svårigheter för Skara kommuns äldre att bo kvar i sina hem, när vårdbehoven utökas. Bostäderna behöver vara utformade så att äldre kan ha en fungerande vardag i sin bostad. Det behöver vara enkelt att ta sig till och från bostaden för att komma till affärer, sköta tvätt och hygien, delta i samhällslivet och nå sjukvården.

65+ BOENDE

För att kunna flytta in i ett 65+ boende i Skara kommun krävs:

• Att man är minst 65 år.
• Att man upplever otrygghet i sitt nuvarande boende.
• Att man är folkbokförd i Skara kommun vid inflyttning

65+ BOENDE I SKARA KOMMUN

• Stinsen – Centralt beläget i Skara med 48 lägenheter fördelade på två huskroppar. Här finns gemensamhetslokaler som skapar möjligheter för social samvaro.
• Husaren – Beläget i Axvall med 38 lägenheter.
• Frejan – Centralt beläget boende med närhet till personal, matsal och gemensamma aktiviteter.
• Viktoria punkthus – Tre stycken lägenhetshus belägna vid Viktoriasjön i Skara.

Under 2025 kommer Centrumbostäder i Skara AB att ta över ansvaret för Frejan och Viktoria punkt- hus. Utbyggnad av fler 65+ boenden borde kunna minska behovet av särskilda boendeplatser.

SÄRSKILT BOENDE

Särskilt boende är ett samlingsnamn för det boende som är aktuellt när behov av vård och omsorg är så omfattande att det inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Särskilt boende beviljas enligt Socialtjänstlagen.

2024 finns det 171 särskilda boendeplatser. Teglagården 107 platser, Malmgården 32 platser och Ardalagården 32 platser.

Idag finns cirka 1288 kommuninvånare i Skara över 85 år och av dem bor ca 17 % i särskilt boende.

KORTTIDSPLATSER

Korttidsvistelse och växelvårdsplats beviljas enligt socialtjänstlagen för personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov eller är i behov av rehabilitering efter sjukhus- vistelse eller i väntan på annan boendeform. Korttidsvistelse eller växelvård kan även beviljas till omsorgstagare för att avlasta anhöriga, eller vid vård i livets slut.

2025 kommer det att finnas 19 korttidsplatser på Viktoriagården. Behovet av korttidsplatser kan påverkas av tillgången på särskilda boendeplatser.

ÖVRIGA VERKSAMHETER

DAGVERKSAMHET

Dagverksamhet ger en viktig stimulans och sysselsätt- ning för den som har en demenssjukdom samt ger en avlastning för de anhöriga. För att få komma som gäst till dagverksamheten måste man ha en demensdiagnos samt fått ett beslut av en biståndshandläggare.

DEMENS

Skara har sedan en längre tid arbetat aktivt med att utveckla arbets- och förhållningssätt gällande perso- ner med demenssjukdom, främst inom Malmgårdens särskilda boende men även inom Dagverksamhet och vissa delar av hemvården. För människor med en de- menssjukdom spelar kontinuitet och förtroende mellan patient/anhörig och vård/omsorgsgivare en avgörande roll för att skapa trygghet för individen.

Personer med demenssjukdom/kognitiv svikt bor idag på samtliga särskilda boenden i Skara och inom hela Skara hemvård. Det betyder att alla medarbetare behöver ha kunskap om demens och känna till de krav som de nationella riktlinjerna för demens ställer på verksamheterna.

Handledning för personal som arbetar med personer med diagnos demens sker kontinuerligt.

ANHÖRIGSTÖD

Anhörigstöd är ett lagstadgat stöd som regleras i 5 kap 10 § Socialtjänstlagen. Anhörigstödet arbetar förebyggande för att anhörig inte själv ska bli sjuk.

Kommunens anhörigstöd är till för de som stödjer, hjälper eller vårdar någon i sin närhet. Det kan vara en anhörig, make, maka, sambo, förälder, barn eller vän. Anhörigstödet är kostnadsfritt och erbjuder råd och stöd, förmedling av kontakter, hembesök, enskilda samtal, anhöriggrupper och anhörigcirklar efter önske- mål. Anhörigstödet kan även erbjuda fri avlösning för närstående.

Det är viktigt att man som anhörig får stöd och hjälp för att förebygga ohälsa. Detta kan ske på olika sätt till exempel genom utbildningar, aktiviteter, före- läsningar, anhörigavlösning i hemmet, enskilda samtal eller samtalsgrupper.

I Skara jobbar vi med olika former av stöd men vi utgår alltid från individens unika situation. Man kan antingen ansöka genom en biståndshandläggare eller genom anhörigsamordnaren i kommunen.

FRIVILLIGSTÖD

Inom Omsorgsförvaltningen kan man arbeta frivilligt och göra en ideell insats för annan medmänniska. Som frivillig kan man engagera sig för att bidra med bland annat glädje och gemenskap för äldre genom att exempelvis vara värd på mötesplatsen Sockerbagaren samt högläsning på särskilda boenden och ingå i väntjänsten.

ÖPPEN MÖTESPLATS

Öppen mötesplats tillhandahåller diverse aktiviteter och syftar till att bevara och utveckla seniorers hälsa, livskvalitet och trygghet samt medverka till ett aktivt utbud av aktiviteter. Alla seniorer och äldre i Skara kommun är välkomna till öppen mötesplats. Aktiviteterna ska stimulera till ett fysiskt, psykiskt och/eller socialt välbefinnande.

PERSONAL – KOMPETENSFÖRSÖRJNING – UTBILDNING

Medarbetarna är den viktigaste resursen i en god och kvalitativ vård och omsorg. Det kräver utbildade och engagerade medarbetare. För att möta framtidens behov behövs en strategi för personalförsörjning likaväl som en kompetensförsörjningsplan. Kraven på kom- petens kommer att öka allt eftersom vården flyttas från regional till kommunal regi och det blir allt viktigare med medicinsk kompetens. Samtidigt som behovet är en allt högre andel yrkesutbildade råder det brist på ut- bildad personal inom de flesta områden inom vård och omsorg. Den demografiska utvecklingen tyder på att bristen på personal kommer öka i takt med att efterfrågan blir allt större.

Personalen inom vård och omsorg består huvudsakli- gen av undersköterskor, legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och enhetschefer.

Omsorgsförvaltningen har utbildningskrav vid anställning. För att få en tillsvidareanställning som omvårdnadspersonal krävs lämplig gymnasieutbildning utifrån yrkesroll. Det har också krävts andra anställningar i form av vårdbiträden då tillgången till utbildade undersköterskor till och från är låg.

I dagsläget genomförs en utredning genom AKR- använd kompetensen rätt, på alla särskilda boenden. Syftet med utredningen är att kategorisera alla uppgifter som omvårdnadspersonal utför på ett särskilt boende, vilket i sin tur kan leda till effektivare arbetssätt och rekrytering.

För anställning som sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut krävs legitimation i yrket. För anställning som enhetschef krävs högskoleutbildning eller erfarenhet som arbetsgivaren anser lämplig.

Det är en utmaning att rekrytera undersköterskor, specialister och enhetschefer. Omsorgsnämnden behö- ver aktivt arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare.

• Kompetensförsörjning är ett prioriterat område inom äldreomsorgen.
• Implementera karriärstegen vars syfte är att möj- liggöra för medarbetare till att utveckla sin kompetens.
• Rätt bemanning.
• Heltid som norm.
• Kompetensstärkning i yrkessvenska.

För att klara framtidens kompetensförsörjning behö- ver nämnden arbeta för att göra omsorgens yrken mer attraktiva. Skara kommun arbetar förvaltningsövergri- pande med politiska uppdrag genom Arbetsmarknads- gruppen för att lösa kompetensförsörjningsbehoven de kommande åren. Förvaltningen fortsätter med att marknadsföra äldreomsorgens yrken, få ett ökat samarbete inom ramen för Vård- och omsorgs- collage och högskolornas utbildningar samt fortsätta med ledarskapsutbildningar.

Hela samhället ställer om arbetssätt, hjälpmedel och kommunikation utifrån digitaliseringens möjligheter och omsorgsförvaltningen arbetar för att utveckla äldreomsorgens alla delar med stöd av digitaliseringen.

Inom digitaliseringsområden behöver arbetet med att erbjuda välfärdsteknik fortsätta med oförminskad kraft. En av utmaningarna ligger i att vi tillvaratar den personal som vidareutbildar sig inom välfärdsteknik och andra specialistutbildningar då vi ser ett ökat behov av den arbetskraften inom vårdyrkena.

ÄLDREOMSORGSLYFTET

Statsbidraget Äldreomsorgslyftet ska stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre genom att ge en ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid.

Vård och omsorg har under åren 2020-2025 statsbidrag för att personal ska kunna höja kompetensen inom äldreomsorgen. Satsningen omfattar utbildning till undersköterska respektive specialist-undersköterska. Under dessa år har 40 stycken påbörjat en utbildning och 25 stycken har läst klart hela utbildningen.

FOLKHÄLSA

Om äldre behåller sin hälsa kan behovet av äldre- omsorg komma längre upp i åldern. Före- byggande åtgärder och insatser är av stor vikt. Här kan man minska både kostnader och onödigt lidande. Att få vara självständig, känna sig trygg i sitt hem och klara sig själv så länge man kan är stärkande för livskvalitén och självkänslan.

Förebyggande verksamhet som kommunen arrangerar är de hembesök som erbjuds för alla 80-åringar. Även de öppna mötesplatserna arbetar förebyggande och inkluderande.

HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖASPEKTER

Omsorgsförvaltningen kan vara med och bidra till att minska klimatavtrycket. Vi är med och ställer krav i upphandlingar när det gäller inköp av arbetskläder, bilar och engångsartiklar. Framåt ser vi ett ökat samarbete med service och tekniks kostenhet för att bli bättre på att vara klimatsmarta gällande engångsartiklar i verksamheterna, att ta tillvara på maten och mäta matsvinn.

KRISHANTERING

Det finns en krishanteringsplan för omsorgsförvaltningen. Den är aktiv efter behov. Under pandemin 2020-2021 och en bit in på 2022 har en krishanteringsgrupp varit igång för att stötta verksam- heterna. I krishanteringsplanen ingår handlingsplaner för varje verksamhet. Dessa uppdateras årligen för att stötta omvårdnadspersonalen om något händer.

Under pandemin lärde vi oss mycket, och det måste tillvaratas och jobbas med framåt. Det är ett fortsatt arbete med att revidera och aktualisera rutiner, hand- lingsplaner och att vara beredd på olika slags kriser.

Vård och omsorg har under hösten 2021 och våren 2022 erbjudit all personal som jobbat i nära vårdsituationer en återhämtningsdag för att reflektera och gå igenom krissituationer under pandemin. De till- fällena har varit mycket uppskattade och dokumenteras för att ta med i det fortsatta utvecklingsarbetet som vård och omsorg står inför.