Forskare har fått upp ögonen för samlingarna i Skara

Gamla biblioteket i Skara är rena rama skattkistan kanske inte är så allmänt känt, men i forskarvärlden har man fått upp ögonen för allt det intressanta man kan hitta i samlingarna. De senaste veckorna har biblioteket haft besök av två forskare som har sökt efter sina specialiteter.

Den finska forskaren Sanna Raninen har i dagarna gjort ett flera dagar långt besök Skara. Sanna är engagerad i ett digitaliseringsprojekt vid Uppsala universitet som finansieras via Riksbankens jubileumsfond. Projektet kallas SweLiMus som är en förkortning för Swedish Liturgical Music Sources, det vill säga Sveriges liturgiska musikkällor. Men besöket i Skara har också ett annat syfte. Sanna har påbörjat ett forskningsprojekt om musikaliers materiella kultur i Sverige och Finland. Detta projekt drivs genom medel från en finsk stiftelse, Kone, och här är Sanna kopplad till Uppsala universitet och Finska litteratursällskapet. Sanna studerar främst material från perioden som inföll ungefär 100 år efter reformationen.

Genom att studera innehållet och på vilket sätt en bok är skriven kan man förstå tillkomsthistorien, användningen och ägandeförhållanden och på det sättet skapa sig en större bild av ett historiskt sammanhang.

-I allmänhet, och även i tidigare akademisk forskning, finns ganska lite kännedom om Sveriges och Finlands gemensamma skrivna historia, säger Sanna Raninen.

På grund av stormaktstiden rör det sig om ett väldigt stort geografiskt område som har en gemensam historia.

Sanna Raninen är mycket fascinerad över samlingarna i Skara och tycker att de är imponerande. Som exempel visar hon upp en bok som har tagit sig hela vägen från Finland till Skara och bevarats till våra dagar i bibliotekets arkiv.

Både på längden och tvären

En av böckerna som har väckt Sannas intresse är en bok i ett mycket ovanligt format. Inbindningen är verkligen mycket speciell. Från ena sidan ser det ut som en vanlig bok med liturgisk musik men vänder man på boken så finns där en sektion i ett liggande format med en helt annan typ av musik, om än kyrklig.

Digitaliseringsprojektet som är Sannas andra besöksanledning syftar till att göra samlingarna tillgängliga för såväl forskare som allmänhet. Med inscannade bilder och textanalyser kan böckerna vila säkert i arkiven och slitaget minskar. Utan den information som digitaliseringsprojektet bidrar med skulle ett forskningsområde som Sannas vara betydligt svårare om det inte fanns möjlighet att besöka biblioteket på plats. Och det är som vi alla vet inte är en självklarhet i de tider som nu råder.

Isländsk litteratur med en engelsk twist

Även andra nordiska forskare har visat intresse för samlingarna. I september fick biblioteket besök av universitetsbibliotekarien och bokhistorikern Steingrimur Jonsson, som inventerar och kartlägger all tryckt isländsk litteratur före år 1800. Med det menas både böcker tryckta på Island och böcker tryckta utomlands med isländskt innehåll.

- I vårt arkiv fanns en handfull böcker som uppfyllde kriterierna. Steingrimur gjorde dessutom en spännande upptäckt, säger Johan Frick.

I en beskrivning av Island fanns en handskriven dedikation från engelsmannen Joseph Banks (1743-1820). Banks var en av sin tids främsta botaniker och forskningsresande. Han deltog exempelvis på James Cooks första upptäcksresa på skeppet Endeavour. En tidsenlig gravyr föreställande Joseph Banks finns också i bibliotekets stora skattkista och ingår i det material som nu läggs in i det nationella registret.