< >

Dödsboanmälan

När den avlidnes tillgångar inte räcker till kan en dödsboanmälan göras.

Dödsboanmälan är en förenklad form av bouppteckning (förteckning över samtliga tillgångar och skulder hos avliden persons tillgångar och skulder). Boupptäckning kan göras om boets tillgångar inte uppgår till mer än kostnaden för begravning och andra utgifter i samband med dödsfallet, till exempel gravsten, minnesstund och hyra.

Ekonomisk sammanställning

Vi gör en ekonomisk översikt av den avlidnes tillgångar, skulder och kostnader i  samband med dödsfallet där vi kan se om möjligheter finns för att göra en dödsboanmälan. 

Till kostnader i samband med dödsfallet räknas bland annat begravningskostnad, gravsten, minnesstund och hyra.

Exempel på tillgångar: 

  • kontanter
  • saldo på bankkonton på dödsdagen
  • pension 
  • eventuella försäkringar som faller ut
  • kapitalvaror 
  • värde på bohaget.

Dödsbodelägare

(arvingar till den som har avlidit)

På dödsboanmälan ska anges vilka som är dödsbodelägare och att förutsättningarna för att göra en dödsboanmälan är uppfyllda. Dödsboanmälan sänds in till Skattemyndigheten för registrering.

Fast egendom eller tomträtt

Om den avlidne ägde fast egendom (jord med tillhörande byggnader, skog, växtlighet med mera) eller tomträtt kan man inte göra en dödsboanmälan, utan då hänvisas dödsbodelägarna till att göra en bouppteckning.

Begravningskostnader går i första hand

Begravning är en prioriterad kostnad, så alla tillgångar i boet ska i första hand användas till att betala den. Om den avlidne har skulder eller andra räkningar som inte täcks av tillgångarna så begär man avskrivning på dessa när dödsboanmälan är klar.

Ekonomisk hjälp till begravning

Om den avlidnes tillgångar inte täcker kostnaden för begravningen kan dödsbodelägarna ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden. Man kan få bistånd upp till ett halvt basbelopp, med avdrag för tillgångarna i boet.



Denna sida uppdaterades 2020-10-14

Dela: