Ekonomiska förutsättningar

Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens resultat ska uppgå till minst noll. Om underskott uppkommer ett år ska förlusten täckas inom de kommande tre åren. Lagregler ger kommunerna en möjlighet att styra över resultat från bra tider till sämre tider genom resultatutjämningsreserver. Om en kommun har en positiv soliditet har man möjlighet att avsätta pengar till en reservfond om resultatet överstiger 1,0 procent av skatteintäkter och de generella bidragen. Vid en negativ soliditet måste resultatnivån vara över 2,0 procent av skatteintäkter och de generella bidragen. Skara kommun har vid 2022 års ingång en soliditet på 19 procent inklusive pensionsförpliktelser vilket ger möjlighet att avsätta medel om resultatet överstiger 12,7 mnkr.

Skara kommun har inget underskott enligt lagen om balanskravet att återställa vid upprättande av budgeten för år 2023. Skara kommun har efter 2021 års bokslut en resultatutjämningsreserv som uppgår till 139,9 mnkr som kan användas i tider med svag intäktsutveckling. Under 2023 finns denna möjlighet att ta del av reserven då den årliga ökningen av skatteunderlaget enligt prognos understiger genomsnittlig utveckling för den senaste 10 års perioden.

Avgörande för skatteunderlagsutvecklingen och därmed kommunens största intäktskälla är sysselsättningsutvecklingen och löneutvecklingstakten i hela landet. Utvecklingen under pandemin 2021 och nu under 2022 samt kommande år har varit positivare än vad som initialt förutspåddes. Kommunerna liksom företagen har fått extra stöttning i form av stödåtgärder och bidrag. En ökning av de upplevelsebaserade näringarna tros nu också öka och bidra till sysselsättningstillväxten och skatteunderlagstillväxten. Det finns också ett kommande behov hos kommuner och regioner utifrån demografin att anställa fler. Just nu upplevs en kraftig prisökning som främst är drivet av Ukrainakonflikten men även av de tidigare årens stimulanspolitik från finanskrisens dagar. Inflationen drivs upp mot 6-7 procent som därmed urholkar mycket av den växande skatteunderlagstillväxten.

Det råder naturligtvis en stor osäkerhet vad gäller utvecklingen i Ukraina konflikten och alla dess konsekvenser. Ekonomiskt mer genom embargo och eventuella energikriser som kan vara inflationsdrivande än den reala handeln mellan länderna. Antalet flyktingar som flyr kriget och kommer till Sverige är osäkert i nuläget så hur det påverkar verksamheterna är för tidigt att sia om.

Den skatteprognos som ligger till grund för beräkningarna är SKR:s prognos 2022-08-25.

Skara kommun tar under 2023 ut 21,50 kr i kommunalskatt. Ingen ändring från tidigare år varvid budgetberäkningarna på planperioden bygger därmed på en oförändrad kommunalskatt.

Hur stort utfallet för de generella statsbidragen blir regleras i de kommunala utjämningssystemen mellan kommunerna och har förstärkts från tidigare år.

Ytterligare en parameter som är av betydelse för utfallet är befolkningsstorleken och dess utveckling över tiden.

Siffran som ligger till grund för skatteberäkningen är befolkningsmängden och denna uppskattas till 18 860 invånare för budgetåret 2023 och 18 985 invånare för 2024 samt 19 135 för år 2025. Det är en revidering uppåt jämfört med föregående år då befolkningen var 18 732.

Finansförvaltningen hanterar vissa interna poster som har sin motpart på förvaltningarna. En post är internräntan som finansförvaltningen debiterar ut på nämndernas tillgångsmassa för kapitalbindningen. Vidare hanteras löneökningsmedel på finansförvaltningen för att under året fördelas ut till respektive förvaltning utifrån storleken på avtalen. PO-pålägget tas ut internt av finansförvaltningen på samtliga löner och används för att betala in arbetsgivaravgifter för personalen. Dessa går främst till pension och sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Finansförvaltningen hanterar likaledes kommunkoncernens samtliga lån och kreditflöden (internbank). Denna verksamhet syns under resultaträkningens finansiella intäkter och kostnader och benämns ofta som finansnettot. Detta består av externa räntekostnader samt andra bank- och finanskostnader samt ränteintäkter som kommunen i sin tur får för vidareutlåning till kommunens bolag.

Finansförvaltningen

Internränta

Internräntan föreslås till 1,0 procent för 2023 och planåren. Denna ränta betalar nämnderna på sina respektive tillgångar in till en central post som i sin tur används till att betala kommunens externa räntekostnader. Utifrån inflationen 2022 och ränteökningar från riksbanken behöver sannolikt denna justeras uppåt för planåren framöver.

Kompensation för löne- och prisökningar

Skara kommun använder en ramuppräkningsmodell för att inte urholka den befintliga verksamheten över tiden med löne- och inflationstillväxten. Politiska beslut ska justera nivån på den kommunala verksamheten och ge en tydlighet i politiska ambitionsnivåer och förändrade politiska prioriteringar. Varje år beroende på utfallet i lönerörelsen ökar kommunens lönekostnader med mellan 20,0 och 30,0 mnkr och dessa avsätts och ackumuleras i en central post och fördelas ut till respektive nämnds kommunbidrag i relation till utfallet. Om utfallet överstiger vad kommunen budgeterat får förnyade politiska prioriteringar göras.

Nämndernas kommunbidrag har kompenserats med förväntad prisutveckling för varor och tjänster. Denna kompensation har tilldelats och ingår i de kommunbidrag som nämnden erhållit.
Inflationsuppräkningar har inte gjorts fullt ut för hyresuppräkningar utan ett avdrag på 2,0 procent från index har gjorts för år 2023.

Kompensation för ändring av personalomkostnader

Personalomkostnadspålägg, PO-pålägg, tas liksom internräntan ut till en central post under finansförvaltningen, fast på nämndernas löneutbetalningar. Nämndernas ramar utgår från budgeterat för år 2022 och en kompensationsnivå om 40,15 procent. Denna kommer att ses över för att stämma med det nya pensionsavtalet och den ökningen på 20 mnkr som budgeterats under finansförvaltningen.

Kompensation till nämnder har också skett utifrån att Service och Teknik höjer priser mot köpande förvaltningar med motsvarande för att täcka sin kostnadsökning för kost och lokalvård. Vad gäller fastighetshyror ska dessa räknas upp med 2,2 procent för år 2023.

Demografi och volymförändringar

De identifierade demografiförändringar som kompenseras för är antalet barn och elever samt att nya det blir fler äldre. Sammantaget kommer det öppnas upp fler platser inom särskilda boenden från och med hösten 2023 samt att gruppen som beviljas hemvård också då förväntas öka.

Nämnders budgetramar

Nämndernas ramar räknas sammantaget upp med 6,1 procent för år 2023 inkl. förändring på PO-avgiften. Detta är en stor ökning som ska kompensera för löner, inflation, investeringar och demografi samt ge en utökad kvalitativ utveckling. För 2024 räknas ramarna upp ytterligare 3,8 procent. Sammantaget har då omsorgen kompenserats med cirka 30 mnkr för den första större demografiförändring som kommunen har att hantera mellan 2022-2030. För 2025 är uppräkningen mer normala 2,4 procent.

Utifrån att nämnderna får direkt finansiering från riktade statsbidrag för att ibland långsiktigt höja kvaliteten på verksamheten eller riktade satsningar på kompetensstärkande åtgärder så kan dessa ibland utökas och ibland dras bort. Dessa ändringar sker då utifrån att anpassningar till normalt läge kan behöva göras, dvs en återgång till det som var innan stödet gavs/togs bort. Vid långsiktiga tillskott som riktas mot verksamheterna ska dessa senare övergå till generella bidrag i enlighet med finansieringsprincipen mellan stat och kommun.

Kompensation för investeringsverksamheten

Kapitalkostnadsersättning till nämnder och styrelse har utgått med beräknad kostnad för nya investeringar för åren 2023-2025 i enlighet med investeringsplaneringen. Ersättning har utgått i de fall då investeringen medfört en ökad driftskostnad för årlig skötsel av tillgången om inget annat sägs. Kompensation ges som regel inte för reinvesteringar i inventarier och maskiner utan dessa ska klaras inom ramanslaget. Kompensation har givits utifrån förväntad tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Innebörden av detta är att investeringsbeloppet kan planeras för år 2023 medan ersättning till nämnd i ramarna till exempel ges år 2024.

I de flesta fall är inte tidpunkten för när investeringen tas i bruk och börjar skrivas känd. Detta ger en svårighet att för året ge rätt kompensation. Kompensationen ges därmed med en halvårseffekt för investeringsåret och det därpå kommande året som huvudregel om inte specificering i tid kan ske.

Effektivisering av verksamheten

Ekonomiska effektiviseringar är beräknade på indexbudget och inräknade i ramar till nedan belopp och löper över åren 2023-2025 enligt tabell.

Effektivisering ska ses som förändrade arbetssätt inom ramen för verksamhetsutvecklande arbete och digitaliseringens möjligheter. Att inte göra det vi gör idag på exakt samma sätt i framtiden. Samtliga ledare och medarbetare har ett ansvar så att verksamheten utvecklar nya arbetssätt för våra medborgare för att säkerställa deras möjlighet att få nuvarande eller högre kvalitet på välfärden även i framtiden. Detta arbete måste ständigt fortgå oavsett de ekonomiska möjligheterna.