Perspektivbild: Framtidsvision av den regenerativa gården Bjällansås - med betande kor, fruktträd i rader, skogsträdgård, dammar, grönsaksodling, grönbeteshöns, tiny houses, mm. Framtagen som en del av Jonathans examensarbete ”Kolinlagrande matregioner”. © Jonathan Naraine, 2022

< >


En framtidspaning om hur vi planerar för lokal matförsörjning och kolinlagring

Äter du mat? Känner du din matproducent? Många av oss har idag ett större avstånd från matens ursprung och detta vittnar om en del av de utmaningar vi står inför.

Vår förmåga att försörja oss utan att utarma jordar och ekosystem blir också allt viktigare i tider av krig och kriser. Och lösningen finns under våra fötter, i jorden - som är grunden för vår matförsörjning, grunden för allt liv och banken där vi kan lagra in det överskott av koldioxid som vi släppt ut i atmosfären. En lösning som jag presenterade i en föreläsning för några veckor sen om ”kolinlagrande matregioner” och hur vi kan planera för lokal matförsörjning och friskare ekosystem.

En självförsörjande kommun och region, hur ser den ut?

Idag är vår matproduktion en stor del av problemet kring klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald, övergödning och brutna kretslopp. Kan sättet vi producerar mat rentav vara en del av lösningen? Just detta pratade jag om på föreläsningen Länk till annan webbplats. jag höll den 2 februari i Skara Stadshus på temat lokal matförsörjning och kolinlagring genom regenerativt jordbruk. Jag pratade om hur vi genom sättet vi brukar jorden kan bygga matjord, vitalisera ekosystem och samtidigt producera mer mat i våra kommuner och regioner och bygga in mer kol i jorden än vi släpper ut.

Här berättade jag om en framtidsspaning och utforskande designarbete jag gjort om framtidens kolinlagrande matregioner. Jag utforskade markanvändningen i Västra Götaland och hur man lyckats bli självförsörjande på mat trots en växande befolkning. Jag berättade om framtidens Orust som i två scenarion av befolkningsökning ställt om för att producera den mat invånarna behövde och samtidigt vitalisera ekosystem och lagra in kol i backen. Jag utforskade framtidens modellgård för regenerativt lantbruk som skapat ett dussin nya jobb och engagerat lokalsamhället och samtidigt producerar mer mat och lagrar in mer kol på samma yta betes och jordbruksmark. Så då undrar ni, lyckades Orust lagra in mer kol an man släppte ut 2040? Och hur gjorde man för att inte bygga bort sin jordbruksmark och samtidigt klimatanpassa vägar och bebyggelse för en havsnivå som skulle stiga med 5-6 meter både i tätorter och byar på landet?

Slutsatserna? Ja, de kan du höra i inspelningen av föredraget som nu finns på youtube och soundcloud (poddversionen).

Lyssna på föredraget som podd

Länk till podd Länk till annan webbplats.

Eller se det inspelade fördraget

Planeringsstrategier för ”regenerativa” matsystem

Dessa designlaborationer kommer alltså från mitt examensarbete jag skrev våren 2022 under min Masterexamen i Arkitektur och planering på Chalmers Tekniska Högskola. Titeln på exjobbet var ”Kolinlagrande matregioner – planeringsstrategier för att medskapa regenerativa matsystem”.

Om du vill läsa mitt exjobb i sin helhet så finns en länk nedan:

Examensarbete: Kolinlagrande matregioner – Jonathan Naraine Länk till annan webbplats.
(Arbetet är på engelska med en svensk sammanfattning i början)

Resultatet av design-arbetet var sex planeringsstrategier som kan användas av kommuner och regioner vid samhällsplanering (såsom detaljplanering, översiktsplanering) där man utgår från naturens och landskapets förutsättningar och tänker flera generationer framåt på hur vi kan mätta en växande befolkning och samtidigt vitalisera ekosystem för att kunna föda oss idag och våra barnbarns barn i framtiden. Läs mer om dessa strategier i rapporten ovan eller hör mig förklara dem i slutet av föreläsningen!

 

Klicka på bilden för större upplösning. En av planeringsstrategierna handlar om att placera saker på rätt plats i landskapet. Inspirerat av ”Keyline design” och olika grader av permanens kan man t.ex. utifrån geografi och vattenflöden placera vägar, vilket i sin tur styr placeringen av jordbruksmark, byggnader, fastighetsgränser och staket mm. Illustration: ©Jonathan Naraine

Vad händer i Skara kring detta?

Föreläsningen var mycket uppskattad och inte bara kom det folk här i Skara Stadshus. Över hundra personer lyssnade live och flera hundra har sett inspelningen i efterhand. Nu släpper vi alltså även en textad version av inspelningen på Youtube och sprid gärna videon om ni känner någon eller några som kan vara intresserade.

I slutet av videon berättar jag även om hur vi arbetar med frågorna kring lokal matförsörjning i Skara på planenheten i samband med nya detaljplaner och översiktsplanen. Bland annat pratar vi om hur Skara kommun kan bli självförsörjande på mat och hur vi kan skapa nya bostadskvarter med integrerade grönsaksodlingar och betesmark i nya detaljplaner. Vi pratar även om hur vi kan kompensera för ianspråktagen jordbruksmark på olika sätt så vi vet att vi över tid inte minskar vår förmåga att försörja oss på mat.

Redan idag finns politiska uppdrag kring att vi ska ta fram lämplig mark för att kunna inrätta nya kolonilotter, vilket vi arbetar med på planenheten och försöker integrera odlingsytor i våra olika pågående detaljplaner. Sen finns även bredare satsningar kring innovation och samverkan med ambition att bli lite av en nationell och regional hubb för gröna näringar genom en förstudie kring att etablera en Green Innovation Park i Skara Länk till annan webbplats..

Foto: Jonathan Naraine

Frågor som kom upp

Många frågade var man hittar exjobbet och nu har ni alltså länken (ovan). En annan fråga som dök upp i chatten som vi inte hann besvara var en fråga som rör matens pris och hur det påverkas av ett mer regenerativt sätt att producera vår mat.

Har du räknat på hur mycket dyrare maten kommer bli? Jag tänker så här: Maten behöver antagligen behöver bli dyrare generellt sätt, men jag tänker också att vi behöver bygga upp en mer lokal ekonomi där en lokalproducerad regenerativt producerad mat antagligen är mindre påverkad av prishöjningar på olja och insatsvaror som besprutningsmedel och därmed också kan bevara sitt pris när konventionell mat ökar i pris. Detta såg man lite när oljepris och insatsvaror som kemikalier och gödsel ökade i pris - att regenerativa bönder hade inte samma ökade kostnader, då man inte var lika beroende av dessa insatsvaror.

Foto: Jonathan Narain

Vill du ha mer inspiration?

Jag fick frågor under föreläsningen om böcker som har inspirerat mig om man vill läsa mer om detta spännande ämne. Det finns många bra böcker men många är skrivna på engelska även om fler och fler svenska böcker börjar komma.

Två bra tips på svenska böcker är Per Anders Lugn’s bok Jord, Hopp och Kärlek Länk till annan webbplats. som ger en bra introduktion till vad regenerativt lantbruk kan vara med fina bilder och intervjuer med lantbrukare som praktiserar detta. Ett annat boktips på temat medskapande samhällsutveckling på gräsrotsnivå, lokal mat och starkare bygemenskaper är boken Framtidens by Länk till annan webbplats. skriven av ett gäng författare på Byakademin. Boken är en hoppfull och praktisk guide till hur vi kan bygga framtidens matsystem och levande landsbygder och hitta lokala svar på globala kriser, såväl byn på landet som kvarteret/stadsdelen i en stad.

För alla de som vill vara med och medskapa framtidens matsystem – kanske odla själva eller stötta sin lokala producent så har jag ett till tips. Jag vill tipsa om hemsidan grow-here.com Länk till annan webbplats. och facebook gruppen Grow Here Community Länk till annan webbplats. som jag är med och driver där man kan dela och hitta odlingsmark, odlingsinitiativ och event kopplade till odling. Här finns bland annat tips på föreläsningar under våren i regionen på temat odling och lokal mat.

Missade du föredraget finns en ny chans

Efter föreläsningen fick jag även frågan att komma och föreläsa i Grästorps kommun och nu är det spikat och klart. Föreläsningen äger rum måndag den 6 mars kl. 18-20 i Bellmansalen på Kulturhuset i Grästorp och organiseras av projektet Rätt från slätt – ett samarbete mellan ett gäng kommuner i Skaraborg med omnejd om hur vi kan öka matförsörjningen lokalt.

Föreläsning i Grästorp måndag 6 mars – Kostnadsfritt att delta Länk till annan webbplats.

Med vänlig hälsning

Jonathan Naraine
Planarkitekt

 

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar




Denna sida uppdaterades