Fynden som skrev om svensk historia

Varnhem med sin välkända klosterkyrka, cirka en mil från Skara, har varit ett populärt besöksmål i snart 100 år. Och det efter arkeologiska utgrävningar under 1920-talet. Men det är ingen tvekan om att intresset ökat kraftigt under de senaste tio åren.

– Varnhem utvecklas hela tiden med nya spännande anledningar till besök. Vi ser efter utgrävningarna som påbörjades 2005 ett klart nyväckt intresse, som gör hela det vackra landskapet intill Billingen till ett mycket populärt besöksmål, säger Marie Wennerholm, besöksnäringsstrateg på Skara kommun.

Anledningen till det ökade intresset är nya sensationella arkeologiska fynd, som till viss del ritat om förhistorien till det som så småningom blev Sverige. Här finns nämligen tydliga spår av en stor och livaktig ”kristen” vikingagård, långt innan munkarna kom till platsen.

Ett besök vid Varnhem har tidigare handlat om den vackert belägna klostergården, som skänktes till cistercienserorden i mitten på 1100-talet. Som besöksmål har området nu förstärkts med Kata gård. Det vill säga spåren efter en stor vikingagård med en gårdskyrka från slutet av 900 talet, först i trä och sedan ombyggd i sten. Allt finns att ta del av i en magnifik utställningslokal som invigdes 2017.

– Tack vare en runristad gravsten känner vi namnen på några av storgårdens huvudpersoner, främst Kata och hennes man Kättil, berättar Marie Wennerholm.

Platsen har fått namnet Kata Gård efter ägarinnan som härskade här under vikingatidens slutskede, det vill säga 1000-talets första hälft. Spåren i jorden, kyrkoruinen och gravarna vittnar om en mäktig familj med kontakter ut över hela Europa.

Initiativet till de lyckade utgrävningarna togs i svallvågorna efter Jan Guillous böcker om Arn och det intresse för de medeltida platserna i Västergötland som de medförde.

– Vi ville berätta den riktiga historien om vikingarna i Västergötland. Det är en helt annan historia än den nationella berättelsen om vikingarnas resor österut. Den här vänder sig västerut mot Danmark och England, säger Maria Vretemark, 1.e antikvarie vid Västergötlands museum och den som lett utgrävningarna.

Fynden visar att man begravde sina döda enligt kristet gravskick redan under tidigt 900-tal. Här handlar det alltså om ett vikingasamhälle som kristnats mycket tidigare än den östliga delen, med Birka, Sigtuna och Gotland i spetsen.

– Vi ser att Varnhem var en centralbygd som drev utvecklingen framåt mot riksbildandet. Det gör att Västergötlands och därmed även Sveriges historia delvis fått skrivas om, förtydligar Maria Vretemark.

Hon beskriver styrkan i Varnhem som besöksmål, som en helhetsupplevelse med ett fantastiskt tidsdjup. Förhistorien, järnåldern, vikingatiden, medeltiden och stormaktstiden. Allt på en och samma plats.

– Det är verkligen ett drömprojekt. Att som arkeolog få vara med om en sådan här resa under så lång tid känns helt fantastiskt. Pusselbit har lagts till pusselbit. Vi har grävt, följt upp, funderat och fått fram en unik berättelse, en historisk helhetsbild av en mycket betydelsefull plats i Västergötlands och Sveriges historia.

– Tiden och förhållanden förändras men platsen finns kvar, avslutar Maria Vretemark.

Text: Per-Åke Hultberg

Den kvinnliga vikingen Kata är guiden till livet på storgården i Varnhem i vikingatidens slutskede för 1000 år sedan. Hennes grav är en välbyggd murad kalkstenskista. Det välbevarade skelettet visar att hon var 160 cm lång och spensligt byggd. Hon hade fina jämna tänder, utan karies, infektioner eller påtagligt slitage. Skelettet vittnar om ett privilegierat liv, men trots det blev hon bara 30-35 år gammal.