Utan spaning ingen aning

Profeter, stjärntydare och siare - människan har funderat över framtiden i alla tider. Idag är det viktigare än någonsin att försöka se trender och mönster för att satsa rätt och förutse förändringar som påverkar verksamheten. Futurologer, stateger, analytiker och artificiell intelligens har tagit över rollen att tyda framtiden åt oss.

En kommun har en mycket bred verksamhet som omfattar det mesta i livet för invånarna. För att kunna förutse behov och faktorer som påverkar utvecklingen finns en rad redskap att använda sig av. Vi har statistik, jämförelser och resultat från undersökningar. Vi har också kompetent och kunnig personal som vet vad man ska titta efter i sina olika verksamheter. Till det kommer en utbildad framtidsstrateg som kan bistå med sitt kunnande.

Framtidsstrategen Petra Wedebrand konstaterar genast att man ingenting kan veta med säkerhet, men man kan utgå från det man vet och titta på sin samtid. Att titta i backspegeln är lika viktigt.

- Futurologer och framtidsstrateger jobbar med de här frågorna och skapar en bild av hur framtiden ser ut, men viktigast är ändå att följa utvecklingen nu och förstå sin samtid. Att ifrågasätta och utforska det man inte kan se nu för att få en aning om vad som väntar. Om vi jobbar systematiskt får vi en mycket bättre handlingsberedskap. Vi behöver rusta oss för att vi får ett annat sätt att leva, konstaterar Petra.

Trender 2020 – vilka är de?

De stora svepande trenderna som urbanisering, digitalisering och globalisering är fortsatt starka och har fått sällskap av klimatfrågan. På lokal nivå kan vi räkna med att allt blir mer och mer skräddarsytt, individualismen frodas. Samtidigt finns en stark längtan efter sammanhang och gemenskap.

- I så fall får Skara en större sammanhållning och identitet. En stad att räkna med. Vi finns på landet, men vi är på kartan. Det händer mycket här, vi vill mycket och det finns en otroligt bred kompetens inom skola, näringsliv och idrott, och Skara är en pulserande kulturstad, säger Petra.

Vilka verktyg har kommunen (och en framtidsstrateg) för att planera för framtiden?

Medarbetare med olika roller och yrken jobbar med framtidsanalys på olika sätt. Kommunen har inga egna digitala verktyg än så länge för att analysera det vi kallar big data. Det gäller i stället att hänga med inom sitt område. Omvärlds- och samhällsanalys ligger till grund för boende och infrastruktur. Där kan man se att nya trender och nya generationer påverkar tankesätten. Millennier tänker inte på jobb på samma sätt som tidigare generationer, de vill ha en bättre mix i livet och mer utvecklande uppgifter. Elbilsanvändningen har fördubblats i Skara det senaste året. Människor är också mer rädda om sin fritid än tidigare. Vill man göra annat än att sköta trädgården på fritiden, då flyttar man ut redan när barnen börjar bli stora. Då påverkas också boendekedjan snabbare eftersom det frigörs hus för andra. Ett annat exempel är maten.

- Det är en viktig fråga. Det vi idag kallar specialkost kan om ett antal år vara normen. Alla äter sin speciella och personligt avpassade kost. Just nu ser vi stordriftsfördelar, men det kan vara andra krafter än ekonomi som styr framöver, till exempel kan ideologi spela in i större utsträckning, säger Petra.

Ett forum som används för att skapa överblick är den interna utvecklingskonferens som Skara kommun anordnar i januari varje år. Där möts politiker och tjänstemän för en gemensam omvärldsanalys. Konferensen är en del av kommunens styrprocess och blir också en uppstart av arbetet med budget och plan för Skara kommun.

- Syftet med dagarna är att skapa en gemensam bild av nuläget, vart kommunen är på väg och de utmaningar Skara kommun står inför, säger utvecklingschef Carolina Esping.

På konferensen presenteras nulägesbeskrivningar för förvaltningarna och dessa utgör underlag för kommunens arbete med att ta fram mål och inriktning. Under dagarna presenteras också resultatet av två årliga undersökningar: Medborgarundersökningen, som speglar attityder, och Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), som mäter upplevelsen av genomförda tjänster.

- Därefter påbörjas en dialog om vilka prioriteringar som bör göras för att möta de framtida utmaningarna på bästa sätt och på vilket sätt Skara ska utvecklas de kommande åren och på lång sikt, säger Carolina.

Trender i omsorgen

Från och med den 1 januari börjar Petra Wedebrand sin nya tjänst som avdelningschef för vård och omsorg. Hon kan konstatera att inte heller vård och omsorg går fri från trender.

- Vi ser att många fler människor blir äldre, vi lever längre och har hälsan längre upp i åren, men när vi blir sjuka blir vi rejält sjuka. Vi vill fortsätta leva som vi har gjort och har ganska höga krav på välfärd. Man vill bo bra och ha service men också här är en trendbrytning i sikte: Man vill ha gemenskap, säger Petra.

Detta i sin tur är något att ha med sig när det planeras för nybyggen. Man vill också kunna använda sig av nya tekniker, exempelvis helt andra typer av duschar. Robotar är kanske heller inte så långt borta som det låter.

- Det finns mycket som kan lösa de äldres vardag. Man måste inte alltid ha en människa till hands, det kan vara bättre med en robot. Det låter som science fiction för oss, men det kan vara annorlunda om tio år och för dem som är gamla då. Det kommer alltid att finna ett jättebehov av omhändertagande från en människa, men vi kommer att vilja kunna välja det, påpekar Petra.

Redan nu har Omsorgen en digital medarbetare, men av ett helt annat slag. GörAnn, som programvaran kallas, kan ta hand om de mest upprepade och administrativa uppgifterna som vi utför vid datorn och på så sätt får vi tid för annat. Förutsättningarna är att arbetsuppgiften utförs på samma sätt varje gång, är regelstyrd och inte innehåller några moment där man gör en subjektiv bedömning.

- Den digitala medarbetaren kan användas av alla verksamheter i kommunen och finns till för att hjälpa och avlasta och ska inte ersätta personal. Med hjälp av en digital medarbetare kan medarbetares kompetens användas till bättre saker än att utföra enformiga administrativa arbetsuppgifter, säger verksamhetsutvecklare Åse Gustafsson

Ett nytt decennium är här

Vi lämnar nu 2019 och kastar oss ut i 2020-talet. Om det är svårt att spana in i den närmaste framtiden blir det ännu svårare att se längre fram. 2014 antog kommunfullmäktige en vision för åren 2015-2025. Den var väl genomarbetad, och grundades både i dialog och gedigna underlag. En av slutsatserna var att det man ska kunna göra i en storstad ska man också kunna göra här. Nu har halva tiden gått och vi kan snart börja ställa oss frågan om vi börjar närma oss visionen. Nyfiken på den? Läs visionen här! Länk till annan webbplats.

Liten ordlista

Trend: en stabil, långsiktig förändring i samhället avseende t.ex. ekonomi, demografi, värderingar, intressen eller konsumtionsmönster

Scenario: en systematisk beskrivning av en möjlig framtida situation och av en tänkbar utveckling från dagens tillstånd fram till den beskrivna situationen

Futurolog: framtidsforskare

Framtidsstrateg: person som har kunskap i systematisk omvärldsbevakning och framtidsstrategier

Olika aspekter att omvärldsbevaka

• Ekonomi och arbetsliv
• Politik och opinion
• Institutioner och organisationsformer
• Social förändringar och värderingsförändringar
• Teknik och vetenskap
• Ekologi, miljö och hälsa
• Lagar och brott
• Media och kultur