Kontakt

Skara Kommun

Adress
Stortorget 2
532 88, Skara

Telefon
Telefon 0511-320 00

Fax
Faxnummer 0511-320 02

E-post
skara.kommun@skara.se

< >

Information och märkning av livsmedel

Nya regler om livsmedelsinformation – Informationsförordningen (1169/2011)

Informationsförordningen är en sammanslagning av två tidigare EU-direktiv; direktiven om märkning och om näringsvärdesdeklaration. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation kompletterar reglerna i informationsförordningen. Denna lagstiftning vänder sig till alla livsmedelsföretagare. Det finns två huvudsyften med livsmedelslagstiftningen: – att skydda konsumenten från livsmedel som är otjänliga eller skadliga för hälsan och – att märkningen ska ge konsumenten tillräcklig information för att han eller hon ska kunna göra egna och säkra val. Märkning, reklam och presentation av livsmedel får inte vilseleda konsumenten.

Det här är nytt

Krav på viss teckenstorlek

Minsta tillåtna teckenstorlek är 1,2 mm på stora och 0,9 mm på små förpackningar (små = största ytan är mindre än 80 cm2).

Ursprungsmärkning för kött från fler djurslag

Ange ursprung för färskt, kylt eller fryst kött av gris, får, get och fjäderfä. Obligatoriskt från 1 april 2015.

Allergener ska anges tydligare

Det är nu obligatoriskt för livsmedelsföretagare att i märkningen framhäva ingredienser från allergenlistan. Framhävningen kan exempelvis göras med fet text, VERSALER eller kursiv text.

Infrysningsdatum för kött och fisk

Ett livsmedel som varit nedfryst, men som säljs upptinat, ska märkas med "upptinat" samt datum för infrysning.

Obligatorisk näringsdeklaration i märkningen för de allra flesta livsmedel

Obligatoriskt från och med den 13 december 2016. Näringsdeklarationen ska innehålla: energivärde, mängden av fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt.

Information om oförpackade livsmedel

Även restauranger, serveringar och alla andra som säljer oförpackade produkter måste kunna upplysa kunden om vilka allergener som ingår.

De allmänna reglerna om livsmedelsinformation ska tillämpas från och med den 13 december 2014.

Vilka är allergenerna?

Ett ämne i födan som någon är allergisk mot kallas allergen. Människor kan vara allergiska eller överkänsliga mot många olika födoämnen. I lagstiftningen finns en lista (se nedan) på de allra vanligaste allergenerna och det är dessa man alltid måste informera om.

Hur ska informationen ges?

Allergeninformation och övrig livsmedelsinformation för livsmedel som inte är färdigförpackade, får antingen ges skriftligt eller muntligt. Om ni väljer att informera muntligt om innehållet i rätterna ska det alltid finnas en särskild upplysning till konsumenten om att informationen finns att få. Väljer ni att informera skriftligt kan det exempelvis ske på en skylt i närheten av livsmedlet, i menyer eller i en skrift som följer med livsmedlet.

Exempel på hur man kan upplysa om allergener

På exempelvis skolor, förskolor eller på sjukhus där eventuella allergier har utretts och noterats i förväg krävs ingen särskild upplysning om att allergeninformationen finns att få.

Är det tillåtet att sälja slut på färdigförpackade livsmedel som har märkts före den 13 december 2014?

Ja, livsmedel som har släppts ut på marknaden eller märkts före den 13 december 2014 får säljas tills de är slutsålda trots att kraven i informationsförordningen inte är uppfyllda. På samma sätt får livsmedel som har släppts ut på marknaden eller märkts före den 13 december 2016 säljas tills de är slutsålda trots att kraven om näringsdeklaration inte är uppfyllda.

Allergener i Förordning (EU) nr 1169/2011 art 9.1c, bilaga 2

  1. Spannmål (vete, havre, råg, korn)
  2. Kräftdjur (räkor, kräftor, hummer, krabbor etc.)
  3. Ägg
  4. Fisk
  5. Jordnötter
  6. Sojabönor
  7. Mjölk och laktos
  8. Nötter
  9. Selleri
  10. Senap
  11. Sesamfrö
  12. Svaveldioxid och sulfit
  13. Lupin
  14. Blötdjur (musslor, bläckfisk, snäckor etc.)

OBS! Även produkter gjorda av ovanstående allergener kan vara allergiframkallande och därför måste ni också informera om dessa. T.ex. vassle är en produkt av mjölk och då måste man i informationen för en rätt som innehåller vassle skriva: Vassle (mjölk).

Tillsynsmyndigheten kommer att kontrollera att den nya lagstiftningen följs.

För att läsa mer om information och märkning hänvisar vi till Livsmedelsverkets webbsida.länk till annan webbplats Sök på ”Regler om livsmedelsinformation och märkning”.

Redlighet

Felaktiga namn eller falska påståenden om mat

Många livsmedelsprodukter har skyddats på olika sätt för att de ska garantera en viss kvalité och sammansättning. Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad som står på menyn är det vilseledande för gästerna. För en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker, att uppge fel innehåll kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner och kan i vissa fall orsaka dödsfall. Som livsmedelsföretagare är det viktigt att kontrollera att det är rätt varor man får vid leverans, att göra noggranna varumottagningar. Det är förbjudet att uppge felaktiga namn eller ha felaktiga påståenden om mat.

Skyddade beteckningar

Inom EU finns ett märkningssystem för skyddade beteckningar som omfattar tre nivåer.

Skyddad ursprungsbeteckning

Produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. Som exempel kan nämnas parmaskinka, parmesanost och fetaost.

Skyddad geografisk beteckning

Antingen produktion, bearbetning eller beredning sker inom det geografiska området. Råvarorna behöver inte komma från regionen. Som exempel kan nämnas svecia, gruyère, scharzwaldskinka och bruna bönor från Öland.

Garanterad traditionell specialitet

Det är enbart själva receptet som är skyddat. Som exempel kan nämnas falukorv, mozzarella och serranoskinka (Jamón Serrano).

Fetaost

Feta får endast användas om ost som tillverkats i Grekland och som är gjord av fårmjölk eller en blandning av fårmjölk och getmjölk. Ost som är gjord på annat sätt eller på annan plats får inte kallas fetaost i menyn utan måste istället kallas för t ex salladsost. För en person med komjölkproteinallergi är det mycket viktigt att veta vilken ost man stoppar i sig.

Mozzarella

Buffelmozzarella och mozzarella är båda skyddade beteckningar. Om det står buffelmozzarella ska det vara Mozzarella di bufala som är gjord på mjölk från vattenbuffel. Står det mozzarella ska det vara mozzarella som är tillverkad av komjölk. För en person med komjölkproteinallergi är det därför mycket viktigt att veta om det verkligen är buffelmozzarella.

Parmesanost

Parmesanost får endast användas om ost som tillverkas i regionen Emilia-Romagna i norra Italien. Äkta parmesanost ska vara märkt Parmigiano Reggiano. Grana Padano är en hårdost som ofta förväxlas med Parmesan men får alltså inte saluföras som Parmesan. Grana Padano kan innehålla ägg vilket innebär en risk för äggallergiker.

Parmaskinka

Parmaskinka/Prosciutto di Parma får endast användas om skinka som tillverkats enligt speciella, traditionella metoder i provinsen Parma. Prosciutto är det italienska ordet för skinka. Prosciutto crudo betyder ordagrant rå skinka, d.v.s. skinka som inte är kokad. Prosciutto crudo är alltså inte samma sak som parmaskinka.

Bruna bönor

Bruna bönor från Öland har en skyddad geografisk beteckning. De ska vara odlade på Öland, sorterna som avses som ”Bruna bönor från Öland” är; Stella I, Bonita, Katja och Karin. Färgen på bönorna ska vara brun-gul.

Falska påståenden

Påståenden om livsmedel är lika viktigt som rätt namn på rätt livsmedel. Exempel på vilseledande meny är att ange att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller kommer från en viss gård om så inte är fallet. Även påståenden om köttdetaljer som fläskfilé, oxfilé och andra styckningsdetaljer måste vara korrekt. Fläskfilé är t.ex. inte samma sak som fläskytterfilé (benfri kotlettrad). Står det oxfilé på menyn är de det som ska serveras och inte annan köttdetalj från nöt.

Även påståenden om fisksorter måste vara korrekt. Står det lax på menyn ska det vara lax (Salmo salar) och inte t.ex. chumlax (Oncorhynchus keta) Krabba får inte bestå av imitationsprodukter som s.k. crabfish eller crabsticks. Crabsticks kan innehålla både annan sorts fisk, ägg och sojaolja vilket kan innebära risk för allergiker. I Livsmedelsverkets föreskrift (2001:37) om handelsbeteckningar framgår korrekta beteckningar för fisk.

Ekologiska produkter

För att få märka livsmedel som ekologiska krävs att de innehåller minst 95 procent ekologiska ingredienser och att alla steg i produktionen har varit kontrollerade av ekologiska kontrollorgan. Ekologisk mat ska vara märkt med kodnumret för det kontrollorgan som har övervakat det sista steget i produktionen av maten. EU: s logotyp för ekologiska livsmedel ska också finnas på förpackningarna. När konsumenter möter EU-logotypen för ekologisk mat i butiken ska de känna sig säkra på att den maten svarar mot de krav som EG-förordningen ställer.

Kunskap är viktigt

Kunskapen är viktig i alla led så att konsumenterna inte luras. Både de som serverar och säljer ska ha information om detta men även grossisterna som beställningarna kommer till behöver denna kunskap så att de levererar rätt till beställaren. Mer information om det här kan du hitta på Livsmedelsverkets webbsida.länk till annan webbplats

Denna sida uppdaterades 2017-02-02

Dela:

Skara kommun

Stortorget 2, 532 88 Skara
Telefon: 0511-320 00
Fax: 0511-320 02
Org.nr: 212000-1702
E-post: skara.kommun@skara.se

Twitter
Facebook
Instagram