Det här är Axvall

Orten Axvall har sin grund i Axevalla hed, exercisplats för Västgöta och Skaraborgs regementen som bebyggdes under 1800-talet. År 1874 öppnades Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg för trafik, och Axvalls epok som stationssamhälle tog sin början.
I järnvägens spår följde viss industrietablering, bland annat genom att ångbryggeriet uppfördes, och 1899 blev Axvall municipalsamhälle. I och med tillkomsten av Skövde–Axvalls Järnväg 1904 blev orten en järnvägsknut.

Den smittsamma lungtuberkulosen blev efter sekelskiftet ett stort hälsoproblem. Runt om i landet uppförde sanatorier för vård av tuberkulospatienter. I Axvall byggdes Stora Ekeberg, som sedan har haft andra funktioner.

På 1910-talet lämnade regementena Axevalla hed, och delar av de militära byggnaderna övertogs senare av folkhögskolan. Vid kommunreformen 1952 blev Axvall centralort för Valle kommun. Utöver kommunalhus mm uppfördes under 1950-talet även småhus och hyreshus, de senare i den kommunala stiftelsen Vallebostäders regi. Villabyggandet tog fart söder om Skaravägen under 1960-talet, för att dramatiskt öka och kulminera under 1970-talet då villabyggandet nådde nivåer som varken förr eller senare skådats i Axvall. Bortåt tvåhundra småhus uppfördes. Trots att järnvägen lades ned i början av 1960-talet och Valle kommun gick upp i Skara kommun tio år senare mer än fördubblades folkmängden från knappt 550 invånare 1960 till ca 1230 invånare 20 år senare.

Axvalls ångbryggeri var länge en viktig verksamhet men i slutet av 1970-talet revs bryggeriet för att lämna plats för nya flerbostadshus. 

1938 bildades Bryntessons Skofabrikspersonals koloniförening med syfte att sälja tomter till sina medlemmar samt att uppföra kolonibyggnader Nio likadana stugor byggdes i det som kom att kallas Skomakarbyn.

 Det röda kommunalhuset vid Skaravägen inrymde förutom kommunala förvaltningslokaler också poliskontor, postexpedition, bibliotek samt bostäder för kamrer och vaktmästare.

I Axvalls östra utkant fanns tidigare ett ålderdomshem inrymt i ett trähus. År 1961 togs en modern anläggning i bruk. Det har sedan utökats vid flera tillfällen. I början av 1990-talet byggdes den centralt belägna Husaren med dagcentral och bostäder.

Tillkomsten av Axevalla Travbana och senare Skara Sommarland har gett ett mycket stort inflöde av besökare.

Befolkning och arbetspendling

Axvall präglas av en större andel ut- än inpendlare. Här eftersträvas en så hög variation av service som möjligt. Serviceutbudet innefattar olika kombinationer av handel och service, tillfällig vistelse, samlingslokaler, kontor och annan jämförlig verksamhet som behöver vara lätt att nå för allmänheten. Platser för begravning, parkeringsanläggningar och verksamheter med begränsad omgivningspåverkan ingår, likväl som olika skolor, undervisningslokaler och vårdverksamhet.

Kommunikationer och infrastruktur

Väg 49 passerar orten och ger bra kommunikationer i öst-västlig riktning. Det är bra bussförbindelser till exempelvis Skövde och Skara. Ett nät av cykelvägar underlättar möjligheten till cykelpendling.

Folkliv

Det finns ett starkt engagemang för bygden hos invånare, föreningsverksamma och näringsidkare. Till mötesplatserna hör Husaren, idrottsplatsen, skolan, församlingshemmet och sommartid även Vingbadet.

Landskap och natur

Axvall upplevs som en relativt grön tätort med huvudsakligen villor med trädgårdar och omgiven av åkermark och skog med Vingasjön i sydost. De gröna områdena i Axvall utgörs av Vingängens naturreservat i söder, trädgårdar, gatuträd och en park i tätorten samt Trekantsskogen i norr. Axevalla hed, som tidigare använts som militärt övningsområde, är ett öppet hedlandskap med betesdjur. Axevalla hed utgör nu ett Natura 2000-område. 

Tillgängligheten är god till de gröna områdena men Axvall saknar idag tydliga och planerade gröna och blåa stråk samt tydliga leder till de natur- och kulturvärden som finns här.

Skara kommun har ett gyllene läge i Skaraborg. Inom en halvtimme når vi 260 000 människor. Tillsammans ska kommunerna i Skaraborg växa till 300 000 invånare år 2040. Utgångspunkten i Skara kommuns översiktsplan är att skapa en hållbar stads- och landsbygdsutveckling som möjliggör tillväxt med nya bostäder och områden där näringslivet kan växa och utvecklas.

Industri och verksamhet i Axvall

På vägen in mot återvinningscentralen Rödjorna finns cirka 10,3 ha industrimark.

LIS-områden

Skara är en sjörik kommun. Strandskyddet är välkommet då det hjälper kommunen att bevara ekologiska värden och allmänhetens tillgång till vattnet, men hindrar samtidigt ofta utvecklingen och bevarandet av kommunens mindre samhällen och tätorter. Flertalet områden pekas ut, även i områden där olika skydd och värden överlappar varandra. För att kunna bidra till utvecklingen av landsbygden och dess näringar invid våra sjöar ska bebyggelse med olika ändamål möjliggöras. Stor försiktighet kommer att råda för att inte påverka andra, viktiga värden i anslutning till vattenområden och landskapet

Gröna stråk i tätorter

Det är av stor vikt att parker, naturmark och grönstråk bibehålls, dvs. att den rekreativa grönstrukturen utvecklas i takt med att orten växer. Även tillgången till gröna friytor i omedelbar närhet till bostaden bör utvecklas i samband med varje enskilt exploateringsprojekt. Målet med en allmänt tillgänglig välutvecklad grönstruktur är att skapa en attraktiv, sammanhållen och hälsofrämjande stad. Grönstrukturen bidrar även till att göra staden mer motståndskraftig mot klimatförändringarnas effekter.

Tätortbebyggelse i Axvall

Bebyggelse inom detta område har en mindre tätortskaraktär där olika former av varaktig bostadsbebyggelse, i huvudsak småskalig bostadsbebyggelse, samspelar med olika servicefunktioner, såväl privat som offentlig, kvaliteter som offentliga platser och grönska. Centralt är att de olika servicefunktionerna är förenliga eller kan förenas med bostadsbebyggelse. Störande verksamheter, som endast kan anses lämpliga i mindre omfattning, planeras så att påverkan på boende och tätortens karaktär är så liten som möjlig. Bebyggelsestrukturen skiftar men tar stor hänsyn till befintliga bebyggelse- och landskapskvaliteter och anammar dessa där det är möjligt.

Strategiska områden i mindre tätorter

Skara kommun har pekat ut ett antal strategiska områden. Dessa områden är inte aktuella för ombyggnad eller ändrad användning i nuläget, men är med hänsyn till deras läge och relation till omgivningen intressanta för tätorternas framtid och i delar även viktiga för att nå de övergripande mål kommunen har satt. Aktuell markanvändning fortgår i utpekade områden, men man ser goda förutsättningar eller värden för en utveckling bort från dagens markanvändning i en nära framtid eller på sikt då behoven ändras.